Så försörjde sig flyktingar de 15 första åren i Sverige
Drygt 30 000 flyktingar i åldern 18–49 år invandrade 1997–2001. Den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan deras första 15 år i Sverige var arbete.
På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse.
Statistiken visar situationen för olika grupper av utrikes och inrikes födda inom områden som arbetsmarknad, utbildning, ekonomi, boende, hälsa och demokrati. Statistiken publiceras i Statistikdatabasen och i årliga analysrapporter.
Ytterligare statistik
2024-11-21
Utrikes födda har ofta en mer positiv syn på hur kommunens verksamhet fungerar och upplever i högre grad än inrikes födda att det finns bra möjligheter för invånarna att påverka. Samtidigt känner utrikes födda sig mindre trygga i sitt bostadsområde jämfört med inrikes födda och upplever i lägre grad att man kan lita på andra människor.
Alla statistiknyheter för denna statistikDrygt 30 000 flyktingar i åldern 18–49 år invandrade 1997–2001. Den vanligaste huvudsakliga inkomstkällan deras första 15 år i Sverige var arbete.
Hur ser arbetsmarknaden ut för utrikes födda i de nordiska länderna? Det försöker ett nytt nordiskt samarbetsprojekt skildra med en gemensam statistikdatabas. Petter Wikström och Karin Lundström har deltagit i arbetet för SCB:s räkning.
Utrikes födda har en lägre förvärvsfrekvens än inrikes födda i alla nordiska länder. Genom att redovisa olika bakgrundsfaktorer kan mer rättvisande jämförelser göras mellan länderna.
SCB dokumenterar sin statistik och mikrodata genom att beskriva statistikens kvalitet, dess framställning och detaljerad information om innehållet i de mikrodata som statistiken bygger på.
Kortadress till denna sida: https://www.scb.se/le0105