Drygt 20 procent av personer födda utanför Europa är trångbodda, jämfört med 2 procent av inrikes födda. Det är också stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Personer under 40 år är i större utsträckning trångbodda än äldre åldersgrupper. I befolkningen över 60 år är trångboddhet ovanligt.

Att vara trångbodd kan få konsekvenser i vardagen på flera sätt. Trångboddhet kan upplevas som påfrestande om man hela tiden behöver dela rum med andra och det inte finns möjlighet till viss avskildhet i det egna hemmet. För barn och ungdomar kan det till exempel medföra svårigheter att koncentrera sig på läxor.

Få inrikes födda är trångbodda

År 2016 var drygt 4 procent av befolkningen i åldern 16–84 år trångbodda enligt det som kallas trångboddhetsnorm 2, det vill säga att man bor i en bostad med mer än två personer per sovrum. Men det är stor skillnad mellan olika befolkningsgrupper när det gäller att bo trångt. En skiljelinje går mellan inrikes och utrikes födda. Ungefär 2 av 100 inrikes födda personer är trångbodda, en andel som bara har förändrats marginellt sedan år 1980.

Bland utrikes födda, särskilt bland personer födda utanför Europa, är det betydligt vanligare att vara trångbodd. Andelen trångbodda bland personer som är födda utanför Europa har fördubblats de senaste 20 åren, från 10 procent 1995 till 21 procent 2016. Var femte person som är född utanför Europa bor alltså i en bostad med mer än två personer per sovrum. Dock var andelen trångbodda i denna grupp på dagens nivå även 1980.

Ökad trångboddhet bland personer födda utanför Europa

Andel personer 16-84 år som bor i en bostad med mer än två personer per sovrum (trångboddhetsnorm 2), efter födelseregion. År 1980-2016. Procent.

Utrikes födda utanför Europa och inrikes födda. Skillnaden mellan grupperna har blivit större under de senaste åren.

Trångboddhet varierar över tiden

Samtidigt som avståndet mellan födda utanför Europa och inrikes födda har ökat gäller den motsatta utvecklingen de senaste åren för utrikes födda inom Europa. Knappt 7 procent i denna grupp är trångbodda idag. I båda grupperna av utrikes födda har andelen som bor trångt varierat relativt mycket sedan 1980, och under vissa perioder har skillnaden mellan dem varit liten, till exempel 1984–1985 och 1996–1997 då avståndet var ett par procentenheter. Boendesituationen för utrikes födda som grupp har således skiftat mer än för personer födda i Sverige, vilket i sin tur kan hänga samman med invandringen under olika perioder.

Var i landet man bor spelar också roll. Det råder bostadsbrist i många kommuner, framförallt i storstadsområdena. Idag är mellan 7 och 10 procent av befolkningen i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun trångbodda, jämfört med knappt 4 procent i övriga kommuner.

Få äldre är trångbodda

Skillnaderna mellan åldersgrupper är stora. För personer i åldern 16–19 år, som i stor utsträckning fortfarande bor hos sina föräldrar, är trångboddheten störst. Drygt var tionde person i denna grupp har en bostad där det finns mer än två personer per sovrum. Även 30–39-åringar är i förhållandevis stor utsträckning trångbodda. I befolkningen över 60 år är trångboddhet däremot sällsynt, mindre än en procent bor trångt. Det beror bland annat på att det är mindre vanligt att ha hemmaboende barn i dessa åldrar, man är således oftast högst två personer i hushållet.

Utöver födelseland och ålder finns även vissa skillnader mellan grupper med olika utbildnings- och inkomstnivå. Trångboddheten varierar alltså mellan olika grupper i befolkningen, mellan olika delar av landet och har framförallt varierat över tid. Det rådande underskottet på bostäder, som enligt Boverket är större än på länge, och den ökande befolkningen, är några av de faktorer som kommer att påverka hur många som är trångbodda framöver.

Störst andel trångbodda bland 16-19-åringar

Andel personer som bor i en bostad med mer än två personer per sovrum (trångboddhetsnorm 2), efter ålder. År 2016. Procent.

Trångboddhet är vanligare bland personer som är yngre än 40 år. I åldrarna över 60 år är det få som bor trångt.