Demografisk analys: Barn eller inte? Registeruppföljning av en enkätundersökning från 2009:
Åtta av tio som ville ha barn hade också fått barn
Statistiknyhet från SCB 2017-06-22 9.30
Våren 2009 genomfördes en enkätundersökning om inställning till barnafödande i en nära framtid. Cirka 3 600 kvinnor och män i barnafödande åldrar med och utan barn vid frågetillfället har nu följts upp i register med avseende på faktiskt barnafödande fram till 2015. Totalt var det fyra av tio som fått minst ett barn och ungefär åtta av tio som ville ha barn hade också fått barn under den sexåriga uppföljningsperioden.
Benägenheten att få barn högst för de som redan hade ett barn
Knappt 1 400 föräldrar hade två barn vid början av uppföljningsperioden. Av dessa fick 24 procent ett eller flera barn fram till och med 2015. Det fanns cirka 850 individer utan barn, och av dessa fick 40 procent ett eller flera barn fram till och med 2015. Diagram 1 visar benägenheten att få minst ett barn fram till 2015 efter antal barn och förekomst av graviditet hos respondenten eller dennes partner år 2009. Respondenter utan barn 2009 fick barn i högre utsträckning än tvåbarnsföräldrar och föräldrar som väntade sitt andra barn, vilket troligen är ett resultat av en stark tvåbarnsnorm i Sverige. De som hade ett barn eller väntade sitt första barn hade högst benägenhet att få barn inom sex år.
Inställning hör tydligt ihop med faktiskt barnafödande
Inställningen till det framtida barnafödandet för personer med barn mäts med frågan ”Tror du att du kommer att skaffa fler barn inom de närmsta 5–6 åren?” De olika svarsalternativen, ”Ja”, ”Kanske”, ”Troligen inte” och ”Nej” analyseras i relation till faktiskt barnafödande för personer som hade ett eller två barn när de besvarade enkäten våren 2009. Av de kvinnor som hade ett respektive två barn, och som önskade fler barn inom sex år, var det drygt åtta av tio som också hade fått minst ett barn till, 86 procent och 79 procent. Bland männen var andelen nästan lika hög, 79 procent respektive 78 procent. Andelen som fått barn var lägre bland de som svarade ”Kanske”, ytterligare lägre bland de som svarade ”Troligen inte” och lägst bland de som svarade ”Nej”.
| Antal barn 2009 | Kvinnor | Män | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fler barn inom 5-6 år? | Antal som fått barn | Totalt | Andel (pro-cent) | 95 % konfi-densintervall | Antal som fått barn | Totalt | Andel (pro-cent) | 95 % konfi-densintervall | |
| Ett barn | |||||||||
| Ja | 238 | 284 | 86,4 | (82,3–90,4) | 65 | 84 | 78,9 | (69,6–88,1) | |
| Kanske | 56 | 105 | 63,0 | (52,6–73,4) | 21 | 47 | 49,7 | (34,0–65,3) | |
| Troligen inte/Nej* | 10 | 71 | 20,7 | (8,4–32,9) | 10 | 55 | 23,9 | (10,6–37,1) | |
| Två barn | |||||||||
| Ja | 60 | 77 | 79,0 | (69,6–88,5) | 47 | 61 | 78,3 | (67,5–89,2) | |
| Kanske | 80 | 190 | 43,1 | (35,7–50,5) | 62 | 144 | 45,8 | (37,1–54,5) | |
| Troligen inte | 25 | 183 | 13,2 | (8,1–18,2) | 35 | 198 | 17,9 | (12,2–23,5) | |
| Nej | 10 | 239 | 5,2 | (1,9–8,4) | 20 | 271 | 8,6 | (4,9–12,3) | |
Föräldrar som rapporterade att de hade ett eller två barn och som inte väntade barn 2009. Andelar är uppräknade med vikter som motsvarar befolkningens storlek. *Kategorin är sammanslagen från svarsalternativen ”Troligen inte” och ”Nej”.
Kvinnornas inställning något säkrare än männens
Det finns ingen skillnad mellan könen i andelen som fått fler barn efter undersökningen 2009 och fram till 2015 bland de som svarade ”Ja” eller ”Kanske” på frågan om fler barn de närmsta 5–6 åren. Bland de som uttryckte en mer osäker inställning eller inte alls trodde på fler barn var det en signifikant högre andel av männen än av kvinnorna som faktiskt fått barn, se diagram 2. Det kan möjligen tolkas som att män inte är lika säkra över framtida barn som kvinnor, eller att de oftare ändrar uppfattning än kvinnor.
Drygt var tredje yngre som inte trodde på fler barn hade ändå fått barn
Det föddes relativt färre barn för de som var 35–45 år vid första barnets födelse och som svarade ”Troligen inte” eller ”Nej” jämfört med den yngsta åldersgruppen, 20–28 år (diagram 3). Den yngsta åldersgruppen fick i relativt stor utsträckning barn inom sex år även om de 2009 svarade ”Troligen inte” eller ”Nej”, 39 procent jämfört med 11 procent i den äldsta gruppen. Ett liknande mönster med lägre benägenhet att få barn i de äldre åldersgrupperna jämfört med den yngsta gruppen redovisas för de som svarade ”Ja” och ”Kanske”. Resultaten var ungefär samma för de som hade två barn när de besvarade enkäten.
Definitioner och förklaringar
Förklaring av jämförelsetal i diagrammen
I diagram som redovisar resultat från regressionsanalyser används en referensgrupp och jämförelsetal. Referensgruppen har jämförelsetalet ett. Värden större än ett betyder att gruppen har större benägenhet att få barn och ett värde mindre än ett betyder mindre benägenhet att få barn jämfört med referensgruppens benägenhet. Gruppernas benägenhet att få barn är kontrollerade för åldersgrupp och kön. Osäkerheten i enkätundersökningen anges med 95-procentiga konfidensintervall. Siffror från diagrammen finns redovisade i rapporten.
De procenttal som nämns är uppräknade med vikter så att de representerar uppgifter för befolkningen.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.