SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Det innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en hel-årsekvivalent.

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Därefter minskade antalet stadigt med undantag för ett fåtal år fram till 2011. Sedan dess har antalet i stort sett varit på samma nivå. Antalet är nu på en historiskt sett låg nivå men var ännu lägre 1990 då antalet helårsekvivalenter började redovisas.

Antalet med sjuk- och aktivitetsersättning, som står för cirka 36 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2015 minskade de med 1,7 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990. Sedan 2002 minskade antalet med sjukpenning stadigt fram till och med 2010. Därefter bröts denna trend och 2015 ökade antalet för femte året i rad, då med 11,9 procent. Antalet med arbetsmarknadsåtgärder ökade något medan de med arbetslöshet och ekonomiskt bistånd sjönk år 2015.

Stora skillnader mellan könen

Av helårsekvivalenterna är 53,6 procent kvinnor och 46,4 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006 då uppgifterna började redovisas efter kön. I sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är kvinnorna i majoritet medan antalet män är större när det gäller arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt bistånd är däremot jämt fördelat mellan könen.

Helårsekvivalenternas andel av befolkningen sjunker

Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,6 procent. År 2015 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,3 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.

Stora regionala skillnader

Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, är andelen som lägst i Stockholms län på 10,9 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,7 procent. Mellan 2014 och 2015 var förändringarna relativt små i samtliga län. Andelen ökade mest i Södermanlands län, +0,3 procentenheter och minskade mest i Värmlands, Gotlands, Norrbottens och Västra Götalands län, -0,3 procentenheter.