I rapporten redovisas inkomststatistik för både individer och hushåll. Rapporten belyser utvecklingen av inkomster för olika grupper till och med inkomstår 2015. I de två inledande avsnitten av rapporten redovisas inkomster ur ett tvärsnittsperspektiv och i det avslutande avsnittet redovisas inkomströrlighet under perioden 2000–2015. Bland resultaten kan nämnas:

Kvinnors inkomster har ökat mer än mäns

Kvinnors medianinkomst 2015, mätt som sammanräknad förvärvsinkomst, var 82 procent av mäns inkomst i åldersgruppen 20–64 år. Sedan år 2000 har den inflationsjusterade inkomsten för kvinnor ökat med 34 procent, jämfört med 25 procent för män.

Stora regionala skillnader i inkomst

Högst inkomst 2015 hos personer 20–64 år hade boende i Danderyd. Bäst utveckling sedan år 2000 har det däremot varit i Kiruna.

Fler arbetar högre upp i åldrarna

År 2000 hade 22 procent av 66-åringarna löneinkomst, år 2015 hade andelen ökat till 43 procent.

God inkomstutveckling men skillnaderna fortsätter att öka

Sedan 1991 har den reala ekonomiska standarden ökat med 58 procent. Utvecklingen har inte varit lika stark för alla grupper och inkomstskillnaderna har ökat. Andelen personer med låg ekonomisk standard ökade från 7 procent 1991 till 15 procent 2015.

År 2015 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. År 1991 var motsvarande andel 90 procent.

Många har låg inkomst år efter år

Ungefär 30 procent av de personer som år 2010 befann sig i den lägsta inkomstdecilen, det vill säga bland de tio procent som hade lägst nettoinkomst, gjorde det även under de efterföljande fem åren. Motsvarande andel för den högsta inkomstdecilen är knappt 45 procent. Kvinnor är i större utsträckning än män varaktigt kvar i decil 1, medan det omvända gäller i decil 10. Varaktigheten i decil 1 är något högre för utrikes födda personer. Personer med eftergymnasial utbildning har både lägre varaktighet i decil 1 och högre varaktighet i decil 10 jämfört med personer som endast har förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Inkomströrlighet utjämnar inkomstskillnaderna

En analys av vilken effekt rörligheten i inkomster över tid har på inkomstskillnaderna visar att dessa minskar med ungefär 10 procent över en femårsperiod (2011–2015).