Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2016 samt preliminär statistik för helåret 2016:
Trendbrott 2016 – utsläppen av växthusgaser ökade fyra kvartal i rad
Statistiknyhet från SCB 2017-05-05 9.30
De svenska utsläppen av växthusgaser ökade under samtliga kvartal 2016 samtidigt som ekonomin fortsatte att växa. För ökningen står framför allt sjöfarten och flyget samt tillverkningsindustrin och el- gas och värmeverken. Hushållen minskade under samma period sina utsläpp, främst tack vare ökad användning av biodiesel i personbilar.
SCB:s Miljöräkenskaper redovisar utsläpp till luft från den svenska ekonomin, så kallade produktionsbaserade utsläpp. Nu finns preliminär statistik med branschfördelade utsläpp för det fjärde kvartalet (2016) och preliminär statistik för helåret 2016 tillgängliga.
Mer information om olika sätt att beräkna utsläpp:
Fördjupad information om miljöräkenskaper
Naturvårdsverket: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Under fjärde kvartalet 2016 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin till 16,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsnivån motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med samma period 2015. Det är fjärde kvartalet i rad som utsläppen ökar. Under samma period ökade BNP med 2,6 procent.
För hela 2016 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen till 62,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en ökning med 1,7 procent jämfört med 2015. Under året ökade BNP med 3,1 procent.
De ökade utsläppen 2016 har flera förklaringar. Utsläppen från tillverkningsindustrin har ökat samtidigt som utsläppen från el- gas och värmeverk är tillbaka på de nivåer som gällde före nedgången 2015. En nedgång som till stora delar berodde på produktionsstörningar. Under året ökade dessutom utsläppen från transportbranschen kraftigt – främst inom sjöfarten men även flyget ökar sina utsläpp. Antal passagerare, både utrikes och inrikes på svenska flygplatser ökade också under 2016. Huvuddelen av utsläppen från sjöfart avser utrikes sjöfart.
Utsläppen från hushåll (som i huvudsak kommer från personbilar) minskade hela 3,6 procent under 2016 jämfört med 2015. Under fjärde kvartalet minskade utsläppen från hushåll ännu mer, 4,4 procent jämfört med samma kvartal 2015.
Att hushållen under 2016 minskade sina utsläpp förklaras av att inblandningen av biodiesel i dieselbränsle ökade markant. Att användningen av fossil diesel och bensin minskade ledde till lägre utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner trots att vägtrafiken ökade under 2016.
Den ekonomiska uppgången under 2016 gäller för flertalet branscher varav många har låga utsläpp av växthusgaser. De branscher som ökade mest i absoluta tal är fastighetsbolag, handel, byggverksamhet och tillverkning av motorfordon. Den största nedgången syns inom tillverkning av datorer och elektronikvaror.
Index 2008=100
Volymförändringar i % jämfört med 2015.
Revideringar
Sedan föregående publicering 2017-01-31 har revideringar skett för kvartal 2008K1–2016K3. Detta beror framförallt på den nya årsstatistik som publicerades i slutet av mars. Där har många utsläpp omallokerats för arbetsmaskiner och övriga utsläpp (industriprocesser med m). I den nya årsstatistiken finns även en revidering för avfallseldade värmeverk från och med 2015. Övriga revideringar som skett är mindre uppdateringar i kvartalsvis bränslestatistik och månadsvis bränslestatistik 2016 samt mindre uppdateringar i Industriproduktionsindex. För ett fåtal enskilda branscher, främst gruvindustrin, industri för elapparatur och hotell- och restaurangverksamhet medför omallokeringarna i årsstatistiken kraftigt ändrade skattningar av utsläppen. På totalnivå är dock utsläppen i stort sett oförändrade för samtliga kvartal.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Fördjupningar branscher
Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.
Helåret 2016, preliminära resultat
Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr (fasta priser 2015).
| Sektor | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | Förändring jämfört med 2015 | 2016 | Förändring jämfört med 2015 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 9 046 | ‑74 | ‑0,8% | 50 948 | 2 199 | 4,5% | |
| Utvinning av mineral | 1 296 | ‑168 | ‑11,5% | 16 569 | 1 257 | 8,2% | |
| Tillverkningsindustri | 14 837 | 526 | 3,7% | 632 497 | 3 568 | 0,6% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 8 684 | 510 | 6,2% | 109 810 | ‑554 | ‑0,5% | |
| Byggverksamhet | 1 856 | ‑73 | ‑3,8% | 230 156 | 12 476 | 5,7% | |
| Transportindustri | 13 466 | 809 | 6,4% | 161 788 | 1 048 | 0,7% | |
| Övriga tjänster | 3 367 | ‑121 | ‑3,5% | 1 795 296 | 72 997 | 4,2% | |
| Offentlig sektor | 714 | ‑2 | ‑0,3% | 764 549 | 19 263 | 2,6% | |
| Hushåll och ideella organisationer[1] | 9 626 | ‑360 | ‑3,6% | 50 942 | 981 | 2,0% | |
| Totala ekonomin | 62 894 | 1 046 | 1,7% | 3 812 555 | 113 235 | 3,1% | |
1 Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde
Jordbruk skogsbruk och fiske: Jordbruk, skogsbruk och fiske står för 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. Utsläppen av växthusgaser under 2016 minskade med 0,8 procent jämfört med 2015. Skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet i hela sektorn ökade med 4,5 procent 2016 jämfört med 2015.
Utvinning av mineral: Utvinning av mineral står för 2 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen minskade med 11,5 procent under 2016 jämfört med 2015. Förädlingsvärdet ökade med 8,2 procent 2016 jämfört med 2015.
Tillverkningsindustri: Tillverkningsindustrin står för 24 procent av växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen av växthusgaser ökade med 3,7 procent under 2016 jämfört med 2015. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 0,6 procent. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement.
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 14 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp (65-85 procent beroende på kvartal) kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser under 2016 är 6,2 procent högre jämfört med 2015. Nedgången 2015 berodde på tillfälliga produktionsstörningar vid vissa anläggningar under andra till tredje kvartalet. Under året minskade förädlingsvärdet med 0,5 procent.
Byggverksamhet: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under 2016 minskade de modellberäknade utsläppen med 3,8 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,7 procent, allt jämfört med 2015.
Transportbranschen: Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 21 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 6,4 procent 2016 jämfört med 2015. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten, men ökningen under året beror på ökade utsläpp både från flyget och sjöfarten. Flygresorna, både utrikes och inrikes, ökade under 2016,. Förädlingsvärdet steg med 0,7 procent jämfört med 2015.
Övriga tjänster: Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens vägtransporter. Under 2016 minskade utsläppen med 3,5 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,2 procent jämfört med 2015.
Offentlig sektor: Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under 2016 minskade utsläppen med 0,3 procent jämfört med 2015. Förädlingsvärdet ökade med 2,6 procent under samma tidsperiod.
Hushåll och ideella organisationer: Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella organisationer utgör 15 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens biltransporter. Utsläppen minskade 3,6 procent under 2016 jämfört med 2015. Detta beror på ökad inblandning av biodiesel och minskad fossil bensinförbrukning och dieselförbrukning.
Fjärde kvartalet 2016
Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr (fasta priser 2015).
| Sektor | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016K4 | Förändring jämfört med samma kvartal 2015 | 2016K4 | Förändring jämfört med samma kvartal 2015 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 311 | 4 | 0,2% | 10 786 | 451 | 4,4% | |
| Utvinning av mineral | 325 | ‑51 | ‑13,6% | 3 425 | 153 | 4,7% | |
| Tillverkningsindustri | 3 888 | 214 | 5,8% | 162 895 | ‑2 174 | ‑1,3% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 2 448 | 64 | 2,7% | 28 715 | ‑388 | ‑1,3% | |
| Byggverksamhet | 492 | ‑7 | ‑1,3% | 60 035 | 1 881 | 3,2% | |
| Transportindustri | 3 471 | 476 | 15,9% | 43 749 | 860 | 2,0% | |
| Övriga tjänster | 851 | ‑28 | ‑3,1% | 478 868 | 19 825 | 4,3% | |
| Offentlig sektor | 180 | ‑4 | ‑2,3% | 202 933 | 4 902 | 2,5% | |
| Hushåll och ideella organisationer[1] | 2 367 | ‑110 | ‑4,4% | 13 311 | 304 | 2,3% | |
| Totala ekonomin | 16 334 | 560 | 3,5% | 1 004 717 | 25 814 | 2,6% | |
1 Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde
Jordbruk skogsbruk och fiske: Jordbruk, skogsbruk och fiske står för 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. Utsläppen av växthusgaser under fjärde kvartalet 2016 ökade med 0,2 procent jämfört med samma kvartal 2015. Skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet i hela sektorn ökade med 4,4 procent fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015.
Utvinning av mineral: Utvinning av mineral står för 2 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen minskade med 13,6 procent under det fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade med 4,7 procent fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015.
Tillverkningsindustri: Tillverkningsindustrin står för 24 procent av växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen av växthusgaser ökade med 5,8 procent under fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Under samma period minskade förädlingsvärdet med 1,3 procent. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement.
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 15 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp (65-85 procent beroende på kvartal) kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser under fjärde kvartalet 2016 är 2,7 procent högre jämfört med samma kvartal. Under fjärde kvartalet minskade förädlingsvärdet med 1,3 procent.
Byggverksamhet: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under fjärde kvartalet 2016 minskade de modellberäknade utsläppen med 1,3 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 3,2 procent, allt jämfört med samma kvartal 2015.
Transportbranschen: Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 21 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 15,9 procent fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten, men ökningen under fjärde kvartalet berodde även på ökade utsläpp från flyget. Förädlingsvärdet steg 2,0 procent fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal 2015.
Övriga tjänster: Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens vägtransporter. Under fjärde kvartalet 2016 minskade utsläppen med 3,1 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 4,3 procent jämfört med samma kvartal 2015.
Offentlig sektor: Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under fjärde kvartalet 2016 minskade utsläppen 2,3 procent jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade med 2,5 procent under samma tidsperiod.
Hushåll och ideella organisationer: Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 14 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens biltransporter. Utsläppen minskade med 4,4 procent under fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal 2015. Detta berodde på ökad användning av biodiesel och minskad användning av fossil bensin och diesel.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Utgångspunkten är miljöpåverkan från Sverige ekonomi oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar inkluderas som en approximation för hur mycket svenska företag inom luft- och sjöfart släpper ut utomlands. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett år och tre månader. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår.
I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På Miljöräkenskapernas produktsida finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.
Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.
Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch (SNI). Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat.
Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft
Mer information om olika sätt att beräkna utsläpp:
Fördjupad information om miljöräkenskaper
Naturvårdsverket: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med första kvartalet 2017 sker 2017-08-30 klockan 09.30.
Nästa publicering avseende regionala utsläpp till luft per år till och med 2015 sker 2017-11-09 klockan 09.30.
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2016 (slutlig statistik) sker våren 2018.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.