Andelen obehöriga till gymnasieskolan efter åk 9 har ökat över tid. Det är en större andel bland pojkar än bland flickor som är obehöriga, oavsett familjesituation, födelseland eller föräldrarnas utbildningsnivå. SCB har i rapporten ”Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?” följt elever som avslutat grundskolan åren 1998, 2003, 2008 och 2013 med fokus på i första hand avgångna 1998. Behöriga och obehöriga elever till gymnasieskolan har följts upp med avseende på vilka som senare slutför en gymnasieutbildning, vilka som går vidare med studier och vilka som är etablerade på arbetsmarknaden.

Nästan alla ungdomar i Sverige påbörjar gymnasieskolan oavsett behörighet eller bakgrund och den andelen har ökat något över tid. Även andelen som slutför gymnasieskolan har ökat. Det gäller både bland de elever som var behöriga till ett nationellt program efter grundskolan och de som inte var det.

Av de obehöriga är det några hundratal, eller mellan 3 och 5 procent, i de studerade årskullarna som inte alls påbörjar gymnasieskolan. Bland de behöriga påbörjar i stort sett samtliga gymnasieskolan.

Obehöriga till gymnasieskolan deltog mindre i studier

Totalt sett var det, jämfört med de behöriga, en betydligt mindre andel av de obehöriga 1998 som deltog i studier efter avslutad grundskola och eventuell avslutad gymnasieskola. Det gällde oavsett hur lång tid som gått efter avslutad grundskola, men skillnaden mellan grupperna utjämnades något med tiden.

Bland de obehöriga var Komvux den absolut vanligaste utbildningsformen och bland de behöriga var studier inom högskola och universitet det vanligaste. Av dem som aldrig påbörjade gymnasieskolan studerade få vidare.

Slutförd gymnasieskola ger högre grad av etablering på arbetsmarknaden

När det gäller etableringsgraden på arbetsmarknaden finns det betydande skillnader mellan de som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiet och de som var obehöriga. Bland de som gick ut grundskolan 1998 är 63 procent av de obehöriga 16 år senare etablerade på arbetsmarknaden jämfört med 83 procent av de behöriga.

Men en slutförd gymnasieutbildning ger högre etableringsgrad på arbetsmarknaden oavsett behörighet efter åk 9. Bland de som 1998 var obehöriga till gymnasieskolan men ändå inom fyra år slutförde sina gymnasiestudier var något större andel, 80 procent, etablerade på arbetsmarknaden 2014, jämfört med 71 procent bland de som var behöriga men ej slutförde gymnasieskolan.

En mer utförlig redovisning av resultaten finns i temarapporten Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?