Är politikerna som sitter i riksdagen som folk är mest? Kanske inte riktigt. Om man jämför med de som får rösta i valet så finns det färre kvinnor, unga, äldre och utrikes födda i riksdagen. Dessutom är riksdagsledamöterna mer högutbildade.

Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att folkvalda församlingar som riksdagen ska företräda folket. Vissa menar att det enda viktiga är vad politikerna tycker och att det räcker med att vi har möjlighet att rösta på partier och kandidater som företräder våra åsikter, eller vår ideologi. Andra menar att människor har olika erfarenheter som kan kopplas till om de exempelvis är en medelålders man eller ung kvinna, och att detta också påverkar vilka beslut som fattas.

Hur speglar riksdagen folket?

Dessutom finns det argument som handlar om att det är mer rättvist om olika grupper som finns i befolkningen även finns bland våra folkvalda politiker. För att undersöka hur väl politikerna representerar, eller speglar folket, brukar man jämföra riksdagsledamöterna med de som har rätt att rösta i valet. När man gör det brukar man prata om begreppet representativitet.

Riksdagen efter kön, 2014

 Kvinnor, 43,6 %

 Män, 56,4 %

Jämnaste könsfördelningen 2006

Om man tittar på könsfördelningen i riksdagen så ser man ganska snabbt att det är en lägre andel kvinnor än män. I de två senaste valen har andelen kvinnor dessutom minskat och landade på 43,6 procent 2014. Efter valet 2006 var riksdagen som mest jämställd, då 47,3 procent kvinnor valdes in.

Går man tillbaka i tiden till 1973 så har det hänt mycket när det gäller andelen kvinnor i riksdagen. Då slutade valet med att kvinnor fick 21,1 procent av platserna. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter har sedan dess ökat stadigt, men 1991 skedde ett trendbrott, och andelen sjönk. Därefter har de kvinnliga ledamöterna ökat fram till 2006.

Valsedlarna styr mest

Det som framför allt styr könsfördelningen i riksdagen är hur partierna väljer att utforma sina valsedlar, det vill säga om det är kvinnor eller män som placeras på platserna högst upp så att de sedan väljs in i riksdagen. Inför valet 1994 införde Socialdemokraterna ”varannan damernas” på sina valsedlar, det vill säga att valsedlarna bestod av varannan man och varannan kvinna.

Riksdagsledamöter efter kön och valår, 1973–2014

Få riksdagskvinnor i Sverigedemokraterna och Folkpartiet

Andelen kvinnliga ledamöter varierar också mycket om man jämför de olika partierna i riksdagen. Om man tittar på de som valdes in 2014 så hade Vänsterpartiet högst andel med 57,1 procent. Även Moderaterna har en majoritet kvinnor i riksdagen, 52,4 procent. Lägst andel kvinnliga ledamöter hade Sverigedemokraterna med 22,4 procent. Även Folkpartiet har få kvinnor, 26,3 procent.

Riksdagsledamöter efter parti och kön 2014

Rekordmånga unga – få äldre

För att kunna bli invald i riksdagen gäller samma åldersregler som för att få rösta, det vill säga att man måste fylla 18 år senast på valdagen.

Hur representativ är riksdagen då om man tittar på de yngsta ledamöterna? När det gäller ledamöter under 30 år så blev de faktiskt rekordmånga efter 2014 års val, 10,6 procent. Men det är ändå en bit kvar för att överensstämma fullt ut med väljarkåren. Andelen under 30 år som fick rösta i 2014 års val var nämligen 19,0 procent.

Lägre andel över 65 år

Även andelen personer över 65 år är lägre i riksdagen än bland de som får rösta. Efter senaste valet ökade den till 2,6 procent. Detta samtidigt som drygt var fjärde röstberättigad i Sverige är över 65 år.

Högst andel över 65 år hade Sverigedemokraterna med 6,1 procent, men partiet hade också högst andel unga ledamöter med 20,4 procent. Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick inte in en enda riksdagsledamot som uppnått pensionsåldern 65 år. Den yngsta ledamoten som valdes in i riksdagen fyllde 21 år 2014 och den äldsta 81 år.

Valda till riksdagen efter ålder jämfört med röstberättigade 2014*

* Tabellen redovisar endast svenska medborgare folkbokförda i Sverige.

Andelen utrikes födda ökar

Det är även ganska få utrikes födda i riksdagen. I valet 2014 var 8,3 procent av de som valdes in födda i ett annat land än Sverige. Flest utrikes födda hade Vänsterpartiet med 23,8 procent, medan Centerpartiet helt saknade ledamöter födda utomlands. Totalt bland de röstberättigade var 12,0 procent utrikes födda.

Riksdagen efter inrikes/utrikes födda, 2014

 Utrikes födda, 8,3 %

 Inrikes födda 91,7 %

Tittar man tillbaka i tiden har dock andelen utrikes födda i riksdagen ökat. Bland de som valdes in i riksdagsvalen på 90-talet var endast 2 procent födda i ett annat land än Sverige. Det är bara svenska medborgare som får rösta i riksdagsvalet och som kan väljas in i riksdagen.

Valda till riksdagen efter bakgrund jämfört med röstberättigade 2014

Många politiker har läst på universitet

Man kan också titta på vad riksdagsledamöterna har för utbildning och jämföra med hur det ser ut bland de som får rösta. Då ser man att politikerna har en klart högre utbildning än genomsnittet. Exempelvis har 46,8 procent av politikerna eftergymnasial utbildning i tre år eller mer. När det gäller de som får rösta har bara 19,6 procent så hög utbildning. Miljöpartiet har flest högutbildade riksdagsledamöter. Bland dem har 72,0 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer.

Riksdagen efter utbildningsnivå, 2014

 Förgymnasial utbildning, 4,6%

 Gymnasial utbildning, 23,6 %

 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, 25 %

 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, 46,8 %

Det är under fem procent av riksdagsledamöterna som har lägre utbildning än gymnasienivå, medan motsvarande andel bland de som får rösta är 21,0 procent. Totalt har andelen som har lägre utbildning än gymnasiet minskat kraftigt i riksdagen om man tittar tillbaka några årtionden. Bland riksdagsledamöterna som valdes in 1991 hade 15,5 procent så kallad förgymnasial utbildning.

Valda kandidater i riksdagsval efter utbildningsnivå 1991–2014

Valda till riksdagen efter utbildningsnivå jämfört med röstberättigade 2014