Till innehåll på sidan

Institutionell och funktionell statistik

Användares behov av statistiken om Sveriges ekonomi kan kategoriseras och grupperas på olika sätt. SCB:s ambition är att fylla informationsbehovet främst utifrån två perspektiv – det institutionella och det funktionella.

Den institutionella och den funktionella statistiken skiljer sig sammanfattningsvis åt framförallt i vad de vill beskriva:

  • Den institutionella statistiken vill beskriva institutionen (aktören) – företaget, organisationen, hushållet.
  • Den funktionella statistiken vill beskriva det som institutionen gör (aktiviteten) – vad den producerar, vad produktionen kräver och vilket värde som genereras.

Den institutionella statistiken

Den institutionella statistiken fyller informationsbehovet om sådana ekonomiska förhållanden som avser institutionen (aktören) som helhet och dess relationer med andra institutioner (aktörer). Den syftar till att ge en generell och övergripande bild av institutionerna på den ekonomiska marknaden. Den institutionella statistiken beskriver ekonomin med variabler som naturligt kan knytas till de institutionella enheterna i egenskap av autonoma och beslutsmässiga aktörer på marknaden. Några exempel på sådana variabler är:

  • Räntor och utdelningar
  • Bolagsskatt
  • Försäkringsersättningar
  • Pensionsavsättningar i egen balansräkning
  • Finansiella tillgångar och skulder
  • Eget kapital
  • Utgifter och investeringar i IT-utrustning
  • Utgifter för forskning och utveckling (FoU)

Aktören i den institutionella statistiken är den institutionella enheten. Enhetens avgränsning bestäms utifrån ägarförhållandena och möjligheten att fatta självständiga beslut om sitt agerande i ekonomin. De institutionella enheterna grupperas i sektorer. De fem inhemska sektorerna på den högst aggregerade nivån är:

  • Icke-finansiella bolagssektorn
  • Finansiella bolagssektorn
  • Offentlig förvaltning
  • Hushållssektorn
  • Icke-vinstdrivande organisationer som betjänar hushållssektorn

Sektorsindelningen baseras på enheternas ekonomiska målsättningar. Grovt sett kan vi skilja på tre olika ekonomiska beteenden; vinstmaximering (bolag), nyttomaximering (hushåll) och samhällsekonomisk optimering (offentlig förvaltning). Det ekonomiska beteendet genomsyrar aktörernas verksamhet oavsett om det sker inom en tydligt avgränsad verksamhet som t.ex. elinstallationer eller består av en blandning av verksamheter såsom skogsbruk, produktion av sågade trävaror och massa- och pappersframställning till energiproduktion.

Den funktionella statistiken

Den funktionella statistiken fyller informationsbehovet om input, output och genererat värde i de ekonomiska aktiviteterna, samt aktiviteternas kopplingar till varandra. Den beskriver ekonomiska aktiviteter och visar hur produktionen av varor och tjänster är sammanlänkade i ekonomin. En ekonomisk aktivitet genomförs när en aktör kopplar samman resurser så som kapital, råvaror, halvfabrikat och arbetskraft för att producera en vara eller en tjänst.

Ekonomiska aktiviteter klassificeras enligt näringsgrensindelningen SNI, som delar in verksamheterna/aktiviteterna i branscher. Det som eftersträvas med indelningen i branscher är att de ekonomiska aktiviteterna för respektive aktör ska spegla den typiska varan eller tjänsten för just den branschen.

SNI har 5 nivåer. På den högst aggregerade nivån finns 21 olika koder och på den finaste nivån 821 koder. Några exempel på den högsta nivån är:

A - Jordbruk, skogsbruk och fiske

C - Tillverkning

I - Hotell- och restaurangverksamhet

K - Finans- och försäkringsverksamhet

R - Kultur, nöje och fritid

Typiska uppgifter som man vill redovisa för verksamhetsenheten i den funktionella statistiken är:

  • Produktionsvärde
  • Insatsförbrukning av varor och tjänster
  • Arbetskraftskostnader
  • Antal anställda och arbetade timmar
  • Fasta bruttoinvesteringar
  • Driftsöverskott
  • Förädlingsvärde

Institutionell vs funktionell statistik

Den institutionella och den funktionella statistiken skiljer sig åt framförallt i vad de vill beskriva.

  • Den institutionella statistiken vill beskriva institutionen (aktören) – företaget, organisationen, hushållet.
  •  Den funktionella statistiken vill beskriva det som institutionen gör (aktiviteten) – vad den producerar, vad produktionen kräver och vilket värde som genereras.

När SCB försöker beskriva aktörerna och aktiviteterna med statistiska enheter som företagsenhet (FE) eller verksamhetsenhet (VE) måste vi både i den institutionella och funktionella statistiken av praktiska skäl hålla oss till de administrativa eller juridiska enheter som vi har i våra register.

Verksamhetsenheten (VE) består i de flesta fall av en enskild juridisk enhet (JE). Företagsenheten (FE) består av en samling juridiska enheter med koncern som yttre ram, eller en enskild juridisk enhet om den juridiska enheten inte ingår i en koncern. Så trots att de teoretiska begreppen aktör och aktivitet i någon mening är av olika typ (den första är medan den andra sker) så fångar SCB dem med samma typ av juridiska enheter om än i olika konstellationer. I det här perspektivet är det snarare i variabelinnehållet som vi gör skillnad mellan institutionell och funktionell statistik.

Svårt att jämföra statistikvärden mellan institutionell och funktionell statistik

Att fördela institutionell statistik efter bransch kan vara problematiskt. Eftersom detta ändå i vissa sammanhang är ett krav som SCB måste leva upp till behöver vi fastställa en huvudsaklig bransch för företagsenheter (FE). Om man redovisar företagsenheter efter bransch måste man vara försiktig vid jämförelser med verksamhetsbaserad (VE) statistik som också redovisas efter bransch. Detta beror på att några av företagsenhetens verksamhetsenheter (VE) kan ingå i en annan bransch än företagets huvudbransch och finns således inte med i motsvarande verksamhetsbaserad statistik. Det omvända gäller de institutionella företagsenheterna (FE) som redovisas i annan bransch än flera av de ingående verksamhetsenheterna (VE). Det går därför inte att generellt säga att statistikvärden efter de institutionella företagens bransch är lägre eller högre än motsvarande summerade värden för de ingående verksamhetsenheterna (VE), eftersom de kan ha olika branscher.

Kontakt

Skicka gärna dina frågor till:
E-post
samstat@scb.se