Uppgifter om medellivslängd väcker ofta intresse. Enkelt att räkna fram, skulle man kunna tro. Men det korrekta måttet består av beräkningar i flera steg, med utgångspunkt i befolkningens storlek och antal avlidna i olika åldrar.

Den fullständiga benämningen på det vi i vardagligt tal kallar medel­livs­längd är åter­stående för­väntad medel­livs­längd. Man kan väl bara ta den genom­snitt­liga åldern för döds­fall ett visst år för att erhålla medel­livs­längden? Nej, det är något mer avancerat än så.

Tillkomsten av metoderna för att beräkna medel­livs­längd samman­faller med upp­komsten av ämnena demografi och epidemi­ologi och har därför gamla anor. Beräk­ningarna baseras på så kallade livs­längds­tabeller. En sådan användes första gången 1662 av John Graunt för att analysera dödlig­heten i London. Den första livs­längds­tabellen för ett helt land gjordes för Sverige i mitten av 1700-talet.

Det är egentligen inte så många uppgifter som behövs för att räkna fram medel­livs­längden, men beräk­ningarna görs i flera olika steg. Livs­längds­tabellen som används som exempel här bredvid avser kvinnor 2012. Måttet är ett sätt att samman­fatta dödlig­het och över­levnad för alla åldrar samtidigt.

Utgångspunkten är befolkningens storlek och antalet döds­fall i de olika åldrarna under det aktuella året. Med hjälp av dessa upp­gifter beräknas döds­risker för varje ålder. Döds­riskerna, som syns i (2) i tabellen, uttrycker sannolik­heten att avlida i en viss ålder. I tabellen anges döds­riskerna per 1 000 personer.

Livslängdsberäkningen görs för en hypotetisk standard­befolk­ning på 100 000 personer. (3) Denna befolk­ning till­delas döds­riskerna som observeras i de olika åldrarna ett visst år. Enligt 2012 års döds­risk för nyfödda flickor är det 229 av 100 000 som avlider innan de fyllt ett år. (4) Det betyder att vid den första födelse­dagen är det 99 771 som fortfarande är i livet:
100 000-229 = 99 771

Under det andra levnads­året är det ytter­ligare 12 flickor som avlider. På detta sätt minskar antalet kvar­levande (3) uppåt i åldrarna tills det inte längre återstår några kvar­levande, vilket brukar vara vid ungefär 110 års ålder. I Sverige är dödlig­heten låg bland barn, unga och medel­ålders personer. Vid 65 års ålder är fler än 92 000 kvinnor fort­farande vid liv. Det är alltså bara drygt 7 procent av kvinnorna som avlider före sin 65-årsdag. Nästan 2 000 kvinnor, 2 procent, lever fort­farande vid 100 års ålder. 

Nu ska de olika livslängderna räknas ihop. Först summeras levnads­åren för alla personer per ålder, se (5) i tabellen. Alla som över­lever ett ålders­inter­vall bidrar med ett år och de som avlider bidrar med ett halvt år. Detta antagande fungerar i alla åldrar utom för det första levnads­året. Där är inte döds­fallen jämnt fördelade runt födelse­­dagen utan samlas i tid kort efter födelsen. De som avlider under första levnads­året bidrar med cirka 0,15 år i länder som Sverige där dödlig­heten är låg bland nyfödda barn.

Nästa steg är att summera alla genom­levda år för alla åldrar i den hypotetiska standard­befolk­ningen. (6) Med start i den äldsta åldern summeras levnadsåren ner till det första året.

Den återstående medellivslängden (7) fås genom att summan av antalet genom­levda år (6) divideras med antalet kvar­levande personer i början av en ålder (3). Den åter­stående medel­livs­längden från födelsen blir:
8 353 998/100 000 = 83,54 år

Om vi i stället vill ha den återstående medel­livs­längden vid exempel­vis 65 eller 100 års ålder är det bara att läsa av i (7). Vid dessa åldrar återstod i genom­snitt 21 år respektive knappt 2 år.

Ger inte svaret på hur länge vi lever

I vår hypotetiska standardbefolkning är den åter­stående medel­livs­längden vid födelsen exakt samma sak som medel­åldern för döds­fallen. Därför kan det tyckas att beräk­ningen av medel­livs­längd är onödigt krång­lig.

Anled­ningen till att man inte bara kan använda den genom­snitt­liga åldern vid döds­fall är att födelse­årgångar är olika stora. En vinst med att ställa upp livs­längds­tabeller med en standard­befolk­ning är att vi kan justera för detta. Då kan vi också på ett bra sätt jämföra åter­stående medel­livs­längd mellan kvinnor och män i olika länder och för olika tidsperioder.

Måttet medellivslängd svarar inte på frågan hur länge vi kommer att leva. Det är ett livs­längds­mått bara om dödlig­heten för­blir den­samma som för det år eller den period som beräk­ningen görs. Vill vi veta hur länge en viss födelse­årgång faktiskt kommer att leva måste vi vänta tills alla personer i årgången har dött, vilket tar drygt 100 år.

Förhållandevis få dör före 65

Antal kvarlevande år 2012 per ålder av 100 000 hypotetiskt födda kvinnor och män i Sverige

Kvinnor lever längre än män

Antal avlidna år 2012 i olika åldrar av 100 000 hypotetiskt födda kvinnor och män i Sverige

Dödsriskerna 2012 ger en medellivslängd vid födelsen på 83,5 år för kvinnor och 79,9 år för män. Diagrammen visar antalet kvarlevande och antalet avlidna för olika åldrar för kvinnor och män i Sverige när standardbefolkningen används.

Den vanligaste åldern vid dödsfallet är 88 år för kvinnor och 86 år för män. Åldern med hälften kvarlevande, 86 år för kvinnor och 82 år för män, kallas också den sannolika återstående livslängden.