Till innehåll på sidan

Ingen avmattning på bolånemarknaden

Publicerad: 2016-04-04

Hushållens bostadslån ökar i allt snabbare takt. Men det låga ränteläget medför att hushållens ränteutgifter i förhållande till inkomsten är lägre än någonsin. Den höga skuldsättningen medför dock risker för Sveriges ekonomi vilket flera internationella organisationer varnat för.

Hushållens skulder fortsätter att öka

Efter en period med avtagande utlåningstillväxt mellan 2010 och 2012 har tillväxttakten för bolån varit på uppåtgående under de tre senaste åren. I februari 2016 låg den årliga tillväxttakten på 8,4 procent vilket var en ökning från 4,6 procent i december 2012. Hushållens sammanlagda bolåneskulder uppgick till 2 721 miljarder kronor vilket innebär ungefär en tredubbling av skulderna på tolv år.

Hushållens bolåneskulder

Miljarder kr (vänster), Årlig procentuell tillväxttakt (höger)

Diagram Miljarder kr (vänster), Årlig procentuell tillväxttakt (höger)

Hushållens skulder har under en längre tid ökat snabbare än inkomsterna vilket har medfört att hushållens skuldkvot stigit. Hushållens samlade låneskulder som andel av disponibel inkomst steg från 91 procent 1995 till 166 procent 2010. Därefter sjönk skuldkvoten något under två år men de tre senaste åren har utvecklingen återigen vänt uppåt, 2015 var hushållens skuldkvot närmare 177 procent.

Både IMF och OECD bedömer att de svenska hushållens höga skuldsättning utgör en betydande risk för Sveriges ekonomi. Även EU-kommissionen fokuserade i sin senaste rapport om den svenska ekonomin på riskerna på bostadsmarknaden och föreslår att åtgärder vidtas snarast.

Ränteutgifterna historiskt låga

Riksbankens expansiva penningpolitik med negativ reporänta har gett låga bolåneräntor för de svenska hushållen. Trots att de bundna räntorna är historiskt låga så väljer en övervägande majoritet av hushållen ett rörligt alternativ. I början av 2013 var mer än halva bolånestocken tecknad med bunden ränta men i takt med att det allmänna ränteläget sjunkit så har andelen med rörlig ränta ökat till närmare 70 procent i februari 2016.

Att många sitter med rörliga räntor innebär att både de mikroekonomiska som de makroekonomiska riskerna ökar. Vid en räntehöjning påverkas hushållen snabbare ju större andel som har rörliga räntor vilket kan innebära svårigheter för enskilda hushåll att klara räntebetalningar och amorteringar. För Sveriges ekonomi som helhet kan en effekt av stigande räntor vara att hushållen minskar sin konsumtion vilket i så fall påverkar tillväxten negativt.

Bolåneräntorna har haft en nedåtgående trend under lång tid i takt med att det allmänna ränteläget dämpats. På 1980- och 1990-talet kunde det röra sig om tvåsiffriga räntesatser. Finanskrisen gav kraftiga räntefall 2008–2009 som sedan följdes av en uppgång 2010–2011. Den senaste nedgången inleddes i början av 2012 men under andra halvåret i fjol avstannade nedgången och de rörliga nyutlåningsräntorna har i stort sett legat still kring 1,60 procent sedan dess.

Räntor

Procent

Diagram Räntor

Källa: SCB och Riksbanken

Trots att hushållens skulder växer har hushållens ränteutgifter minskat de senaste åren i takt med de sjunkande räntorna. Som andel av de disponibla inkomsterna utgjorde hushållens ränteutgifter knappt 4 procent 2015 vilket var den lägsta andelen sedan 1980 då tidsserien startar. Som högst var andelen 1990 när hushållens ränteutgifter stod för drygt 16 procent av den disponibla inkomsten.

Hushållens ränteutgifter

Ränteutgifter i procent av disponibel inkomst

Linjediagram över ränteutgifter i procent av disponibel inkomst

Något måttligare prisökningstakt

Under fjolåret steg priserna på villor och bostadsrätter i Sverige med 15 procent enligt Valueguards bostadsprisindex. Det var den klart högsta prisökningstakten under ett enskilt år sedan 2005 som är startpunkt för indexet. En viss avmattning i prisuppgången märktes mot slutet av fjolåret. Det kan dock till viss del tillskrivas säsongseffekter och i såväl januari som i februari i år har prisindexet gått upp något. Ser man på den årliga tillväxttakten så är den fortsatt hög men något lägre än den var under större delen av fjolåret. Framförallt så har uppgången för bostadsrättspriserna dämpats från en årlig tillväxttakt på 20 procent i september i fjol till knappt 14 procent i februari.

Bostadspriser

Tillväxttakt jämfört med motsvarande månad föregående år, procent

Linjediagram över bostadsprisernas tillväxttakt jämfört med motsvarande månad föregående år, procent

Källa: Valueguard

Byggandet ökar men inte tillräckligt

De senaste åren har bostadsbyggandet ökat markant i Sverige. Dagens ökningstakt är dock inte tillräcklig för att möta den höga efterfrågan på bostäder. Enligt Boverkets senaste prognos behöver det byggas drygt 700 000 bostäder till år 2025 för att möta behoven vilket kan jämföras med antalet färdigställda bostäder de tre senaste åren som legat kring 30 000 per år. SCB:s statistik över påbörjade bostadsbyggen visar på en uppåtgående trend men det rör sig fortfarande om siffror klart under Boverkets prognos. I fjol påbörjades byggandet av drygt 45 000 bostadslägenheter men så sent som 2012 påbörjades endast 21 000.

Påbörjade bostadslägenheter

Tusental per år

Stapeldiagram över påbörjade bostadslägenheter

Sveriges ekonomi går på högvarv, men svårigheter att hitta bostäder försvårar företagens rekrytering, särskilt i storstäderna. Den höga flyktinginvandringen under fjolåret medför ytterligare ökad efterfrågan på bostäder och gör det än mer akut att lösa bostadsbristen. Att få upp byggandet är dock inte gjort i en handvändning. Kapacitetsutnyttjandet inom byggbranschen är redan mycket högt och allt fler byggföretag uppger i barometerundersökningar att det råder brist på arbetskraft, vilket gör det svårt att öka byggandet så mycket mer i dagsläget.

Amorteringskulturen har stärkts

Efter många turer ser det ut som att det omdebatterade amorteringskravet blir verklighet från 1 juni. Bankföreningens rekommendationer om amorteringar som redan införts verkar dock ha gett stor effekt på amorteringskulturen. Bankföreningens senaste undersökning avseende december visade att så gott som samtliga hushåll som tog nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent av bostadens värde amorterade. För fyra år sedan var det knappt hälften som gjorde detta enligt Finansinspektionens bolåneundersökning. För nya lån med en belåningsgrad på 50–70 procent amorterar tre fjärdedelar av låntagarna. Finansinspektionen har föreslagit att amorteringskravet ska gälla för nya lån med belåningsgrader över 50 procent.

Vilka effekter amorteringskravet kommer att ge får framtiden utvisa liksom om det kommer fler åtstramande åtgärder framöver. Några av åtgärderna som har föreslagits är exempelvis att införa ett skuldkvotstak, alltså en maxgräns för hur stora skulder hushållen får ha i förhållande till den disponibla inkomsten, samt en nedtrappning av ränteavdragen. En annan åtgärd som har diskuterats är att se över reavinstskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Kontakt

Johannes Holmberg, ekonom, SCB

Telefon
010-479 45 11
E-post
johannes.holmberg@scb.se