Andelen äldre som arbetar har ökat kraftigt sedan åldersgränsen för rätten att fortsätta arbeta höjdes från 65 till 67 år. De äldre som arbetar gör det också i större omfattning än innan reformen genomfördes.

Mellan åren 1995 och 2000 minskade andelen äldre som förvärvsarbetade. Men sedan åldern för hur länge man har rätt att fortsätta arbeta höjdes från 65 till 67 år i början av 2000-talet har andelen förvärvsarbetande bland de äldre i befolkningen ökat markant. År 2000 hade 22 procent av 66-åringarna löneinkomst, år 2015 hade den andelen ökat till 44 procent. För 67-åringarna ökade andelen från 18 procent till 36 procent under samma period. Andelen med löneinkomst i dessa åldrar fördubblades alltså under perioden. Men även bland 65-åringar och 68–69-åringar har andelen med löneinkomst ökat successivt sedan 2000. År 2015 hade 26 procent av 69-åringarna löneinkomst, vilket kan jämföras med att 22 procent av 66-åringarna hade löneinkomst år 2000.

Allt vanligare att arbeta efter 65 år

Andel personer med löneinkomst, efter ålder. År 2000, 2005, 2010 och 2015

Andelen 67-åringar som har en löneinkomst fördubblades mellan år 2000 och 2015, från 18 till 36 procent.

I åldrarna 47–62 år är andelen som har löneinkomst något större bland kvinnor än bland män. Bland personer som är 65 år eller äldre är det däremot en klart större andel av män än av kvinnor som har löneinkomst. Andelen med löneinkomst har dock ökat mer för kvinnor än för män mellan 2000 och 2015 för var och en av åldersgrupperna mellan 65 och 69 år. Som exempel ökade andelen 67-åriga kvinnor med löneinkomst från 14 procent år 2000 till 34 procent år 2015. Motsvarande ökning för män var från 23 procent till 39 procent.

Att en person har haft löneinkomst behöver dock inte innebära att denne har haft en fast anställning eller arbete som huvudsaklig sysselsättning. Många personer i dessa åldrar kombinerar arbete och pension. Av de 67-åringar som hade löneinkomst 2015 hade nästan alla, 95 procent, också inkomst av ålderspension. Denna andel är ännu högre för 68- och 69-åringar. Storleken på löneinkomsten är heller inte särskilt hög. Exempelvis var medianvärdet 2015 för 67-åringar 79 000 kronor, vilket motsvarar cirka 6 600 kronor per månad före skatt. För 20–64-åringar var motsvarande medianvärde 311 000 kronor, eller 26 000 kronor per månad. Många av de äldre arbetar således deltid eller gör endast tillfälliga inhopp i arbete. Andra kan ha arbetat i början av året och därefter gått i pension.

Storleken på inkomsten för de som har löneinkomst i åldrarna 65–69 år har emellertid ökat sedan millennieskiftet. Det är alltså inte bara fler som fortsätter att jobba i högre åldrar, man jobbar också mer. Mellan åren 2000 och 2015 ökade median-beloppet för löneinkomsten för 66-åringar från 15 000 kronor till 125 000 kronor, räknat i fasta priser, och för 67-åringar från 13 000 kronor till 79 000 kronor. Dessa ökningar var, räknat i procent, betydligt större än för personer under 65 år. Ökningarna var ungefär lika stora för kvinnor och män.

Högre inkomst för äldre som arbetar idag än tidigare

Medianvärde för löneinkomst för personer med sådan inkomst, efter ålder. År 2000, 2005, 2010 och 2015. Beloppen omräknade till 2015 års priser

År 2015 var medianinkomsten för 67-åringar med löneinkomst 79 000 kronor, jämfört med 13 000 kronor år 2000.

Personer med längre utbildning arbetar i större utsträckning efter att de har fyllt 65 år än personer som har en kortare utbildning. Av 66-åringar med förgymnasial utbildning hade 33 procent löneinkomst år 2015 medan andelen bland dem med eftergymnasial utbildning på minst 3 år var 59 procent. Bland 67-åringar var motsvarande andelar 27 respektive 52 procent. Skillnaderna mellan dessa grupper finns även i åldrarna under 65 år men de är inte lika stora då. Ökningen mellan 2000 och 2015 var dock ungefär lika stor för alla utbildningsnivåer.

Skillnaden mellan kvinnor och män är större bland personer med kortare utbildning. Av personer med förgymnasial utbildning var andelen män som hade löneinkomst 2015 cirka tio procentenheter högre än andelen kvinnor. Bland män och kvinnor med eftergymnasial utbildning skiljde cirka fem procentenheter. För personer med förgymnasial utbildning har skillnaden mellan könen ökat sedan år 2000 medan den har minskat markant för dem med eftergymnasial utbildning.

Eftersom det finns ett starkt samband mellan utbildning och inkomst är en slutsats man kan dra att det främst är personer med högre inkomst och högre framtida pension som fortsätter att arbeta, medan de som har lägre inkomst och låg framtida pension i större utsträckning slutar förvärvsarbeta tidigare.

Vanligare att personer med längre utbildning arbetar efter 65 år

Andel personer med löneinkomst, efter utbildningsnivå. År 2015

Drygt hälften, 52 procent, av 67-åringarna med eftergymnasial utbildning på minst 3 år hade löneinkomst år 2015 jämfört med drygt en fjärdedel, 27 procent, av 67-åringarna med förgymnasial utbildning.

Den höjda åldersgränsen för hur länge man har rätt att arbeta är den huvudsakliga orsaken till att allt fler äldre har löneinkomst. Det finns dock andra reformer efter millennieskiftet som kan ha påverkat benägenheten att fortsätta arbeta. Dels har ett nytt pensionssystem införts, dels har jobbskatte-avdraget tillkommit, vilket bland annat innebär att personer som har fyllt 66 år betalar lägre skatt på arbete än de gjorde innan de fyllde 66 år. Skatten på arbete är också lägre än skatten på pension.

En intressant fråga är hur länge andelen äldre som förvärvsarbetar kommer fortsätta att öka. Ökningen mellan 2010 och 2015 var något mindre än ökningarna mellan 2000 och 2005 respektive mellan 2005 och 2010. Möjligen kommer andelarna att stabiliseras på en något högre nivå än 2015. Å andra sidan pågår diskussioner om att höja åldersgränsen för hur länge man har rätt att arbeta till 69 år. Vilka effekter det i så fall skulle få återstår att se.