Till innehåll på sidan

97 kilo matavfall per person från hushållen

Publicerad: 2018-06-29

Hushållen står för den största delen matavfall i Sverige. Under 2016 slängde hushållen 938 000 ton, eller 97 kilo per person. Det är cirka 75 procent av allt matavfall. Totalt slängdes det 1,3 miljoner ton matavfall, eller 129 kilo per person.

I den totala summan ingår matavfall från jordbruk och fiske, livsmedelstillverkning, livsmedelsbutiker samt tillagning och konsumtion i hushåll, storkök och restauranger. Siffrorna omfattar både källsorterat matavfall och matavfall i restavfallet, det vill säga det som slängs tillsammans med annat avfall. Mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen ingår också.

Matavfall i Sverige år 2016 (ton) från hushåll, jordbruk och fiske, storkök, restauranger, livsmedelsindustri och livsmedelsbutiker. I hushåll ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet.

 

Matavfall från livsmedelsindustrin minskar

Mängden matavfall har minskat lite mellan 2014 och 2016. Det beror främst på att mängden avfall i livsmedelsindustrin minskat. År 2014 uppstod ungefär 75 000 ton matavfall vid tillverkning av livsmedel och två år senare 45 000 ton. Det är dock svårt att avgöra om det verkligen har skett en minskning av matavfallet mellan åren. Det kan också bero på svårigheter att klassa restprodukter som matavfall eller inte. En stor del restprodukter från livsmedelsindustrin används nämligen som djurfoder. Dessa klassas inte som avfall och räknas därför inte med i statistiken.

Matavfall i Sverige år 2012-2016 (ton). Statistiken för 2012 omfattar varken matavfall som hälls ut via avloppet i hushållen eller matavfall från jordbruk och fiske. Ingen uppdatering av mängderna från jordbruk och fiske 2016 har gjorts. 

 

Andra källor till matavfall

Jordbruket bidrar med ungefär 96 000 ton matavfall per år. Det betyder att det uppstår nästan tio kilo matavfall per person redan innan livsmedlen lämnat gården för vidare bearbetning. Mest matavfall uppstår i samband med produktion av grönsaker, rotfrukter, vete och mjölk. Fiske uppskattas leda till 2 000 ton matavfall per år.

I livsmedelsbutiker uppstår matavfall främst i samband med att produkter uppnår sitt bäst före-datum eller passerar sista förbrukningsdag. Även i storkök och restauranger uppstår matavfall. Mellan 2014 och 2016 har det skett en ökning från restauranger. Det beror på att restaurangbranschen har ökat i storlek under den tiden.

Matavfall slängs i onödan

En del av matavfallet är så kallat oundvikligt matavfall, till exempel skal, kaffesump och ben från kött och fisk. Sådant avfall är svårt att minska. Men en del av det som slängs är onödigt avfall, vilket ibland kallas matsvinn. Det hade kunnat gå att äta om maten hade hanteras annorlunda. Hit räknas till exempel matrester som inte äts upp, frukt och grönsaker som slängs för att de blivit skrumpna eller mögliga samt oöppnade matförpackningar. Det är svårt att mäta matsvinnet men det uppskattas till 10 – 50 procent av mängden matavfall.

Utsortering av matavfall skulle kunna öka

Även om det finns möjlighet till sortering av matavfall i hemmet är det inte alla som utnyttjar det. En studie visar att nästan en fjärdedel av det som slängs i hushållens restavfall är matavfall, trots möjlighet att sortera det. Mer av matavfallet skulle alltså kunna sorteras ut. Av Sveriges 290 kommuner är det fortfarande nästan 80 kommuner som ännu inte har infört insamling av matavfall. Det gör att det finns en stor möjlighet att öka utsorteringen jämfört med i dag.

Matavfall kan behandlas biologiskt

Det matavfall som samlas in kan behandlas biologiskt genom kompostering eller rötning (nedbrytning i syrefri miljö). Vid kompostering tas växtnäring tillvara och vid rötning framställs även energi. I Sverige finns ett etappmål för ökad insamling och behandling av matavfall.

Målet innebär att senast 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger rötas eller komposteras så att växtnäringen tas tillvara. År 2016 var siffran 40 procent. Målet säger också att minst 40 procent av matavfallet ska rötas. Andelen 2016 var 32 procent. De insamlade matavfallsmängderna som behandlas biologiskt har ökat de senaste åren, men det är fortfarande en bit kvar till att nå målet. 

Fakta om undersökningen

Kartläggningen av matavfallsmängderna har gjorts av SMED, Svenska MiljöEmissionsData på uppdrag av Naturvårdsverket. SMED är ett konsortium där SCB samarbetar med IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut).

För mer information om matavfall, se Naturvårdsverket webbplats. Där finns också rapporten ”Matavfall i Sverige Uppkomst och behandling 2016”

Naturvardsverket

Mer information finns också i rapporten ”Avfall i Sverige 2016” som innehåller beskrivningar och statistik om uppkommet och behandlat avfall:

Avfall i Sverige 2016

Kontakt

Anna-Karin Westöö

Telefon
010-479 45 68
E-post
annakarin.westoo@scb.se

Ida Adolfsson

Telefon
010-698 13 31
E-post
ida.adolfsson@naturvardsverket.se