Till innehåll på sidan

Kort analys

Stor minskning av medellivslängden under 2020

Senast uppdaterad: 2021-12-29

Sveriges medellivslängd sjönk ovanligt mycket under 2020, i hög utsträckning på grund av att många äldre avled i covid-19. Allra mest sjönk medellivslängden bland utrikes födda män med förgymnasial utbildningsnivå.

Medellivslängden har under lång tid stadigt ökat i Sverige för både kvinnor och män, liksom i de flesta andra länder. Till följd av höga dödstal i covid-19 minskade dock medellivslängden i Sverige ovanligt mycket under förra året. Särskilt drabbad var befolkningen över 64 år, och medelåldern för avlidna räknad från 65 års ålder sjönk från knappt 86 år till drygt 85 år för båda könen sammantaget. Det var den största minskningen sedan 1931.

Högre utbildningsnivå ökar chansen att leva längre

Undersökningen visar att ju högre utbildningsnivå en individ har, desto större chans har individen att leva längre. Mellan 2012 och 2018 ökade medellivslängden för alla grupper, men mer för dem med eftergymnasial utbildning än för dem med lägre utbildningsnivåer. År 2019 ökade medellivslängden mer än vanligt för samtliga grupper, bland annat tack vare få dödsfall under influensasäsongen. Inte heller de första månaderna av 2020 observerades någon förhöjd dödlighet på grund av influensa, innan covid-19-pandemin började göra avtryck och dödstalen sköt i höjden.

Medelålder för avlidna i livslängdstabellen räknad från och med 65 års ålder efter utbildningsnivå för båda könen sammantaget, 2012–2020

diagram

– De förhöjda dödstalen under 2020, först under månaderna mars till och med juni och sedan under november och december, fick medellivslängden att minska, säger Örjan Hemström, demograf på SCB.

Med undantag för dem med eftergymnasial utbildning var medelåldern för avlidna från och med 65 års ålder år 2020 tillbaka på ungefär samma nivå som 2012, 85 år för dem med gymnasieutbildning och 84 år för dem med förgymnasial utbildning. För eftergymnasialt utbildade var avlidnas medelålder 86,5 år 2012 och 87 år 2020.

Variation mellan grupper under 2020

Intressant att studera är hur de olika gruppernas medellivslängd påverkades under 2020.

Medellivslängden sjönk mer för män än för kvinnor under 2020 jämfört med de två föregående åren. Kvinnor med eftergymnasial utbildning, särskilt ensamstående, klarade sig bäst, för dem sjönk den med två och en halv månad, från 88 till knappt 88 år. För sammanboende kvinnor minskade medellivslängden ungefär lika mycket i alla utbildningsgrupper, och för utrikes födda kvinnor minskade den mest bland dem med eftergymnasial utbildning – drygt sju månader – från 88,5 till knappt 88 år.

– I samtliga utbildningsgrupper sjönk medellivslängden mer för utrikes födda än för personer födda i Sverige, säger Örjan Hemström.

Förändring av medelåldern för avlidna i livslängdstabellen räknad från 65 års ålder mellan 2018–2019 och 2020 efter kön och utbildningsnivå i olika befolkningsgrupper

diagram

Medellivslängden bland utrikes födda män sjönk under 2020 generellt mer än för män födda i Sverige, och allra mest sjönk den bland utrikes födda män med förgymnasial utbildning – i den gruppen minskade medellivslängden med ett år jämfört med 2018–2019, från 83 till 82 år. I samtliga utbildningsgrupper bland män sjönk medellivslängden mer bland ensamstående än bland sammanboende.

Ökade skillnader

Generellt gäller att medellivslängden ökar över tid och att den är högre om utbildningsnivån är högre. Medellivslängden sedan 2012 har också ökat mer för dem med högst utbildningsnivå. För kvinnor med förgymnasial utbildning var medellivslängden till och med en månad lägre 2020 än 2012, den låg då på 85 år och två månader.

– Den minskningen beror på en större nedgång av medellivslängden för ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning, säger Örjan Hemström.

Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har därmed ökat, och mest har de ökat bland ensamstående kvinnor.

Även om skillnaderna mellan utbildningsnivåerna generellt har ökat så finns ett undantag för utrikes födda män, där de med förgymnasial utbildning haft en större ökning i medellivslängd än andra grupper. För sammanboende män har medellivslängden ökat ungefär lika mycket i samtliga utbildningsgrupper.

– Det är också tydligt att medellivslängden från 65 års ålder har ökat mest för sammanboende män, oavsett utbildningsnivå, och för sammanboende kvinnor med eftergymnasial utbildning. Ökningen ligger på 0,7–0,8 år, vilket motsvarar 8–10 månader högre medelålder vid döden, säger Örjan Hemström.

Fakta

Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som standardiserar dödligheten över alla åldrar för ett år eller en period. Det är inte ett mått på hur länge vi kommer att leva utan ett standardiserat mått på observerad dödsålder. Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i medeltal återstående år beräknas för alla åldrar. Här används antalet återstående år från 65 års ålder, men i stället anges det som medelåldern för avlidna i livslängdstabellen räknat från 65 års ålder (65 + antalet återstående år).

I artikeln beskrivs återstående medellivslängd hos personer som är folkbokförda i Sverige, 65 år och äldre. Det är också sedan flera år de äldre åldrarnas förändrade dödstal som bidrar mest till att medellivslängden förändras.

Medellivslängden jämförs hos grupper med olika utbildningsnivåer, så kallade utbildningsgrupper. Det finns tydliga skillnader i medellivslängd mellan utbildningsgrupper från 65 års ålder – mönstret är att ju högre utbildning personerna har, desto högre är medelåldern bland avlidna. På liknande sätt finns tydliga skillnader efter hushållstyp, där sammanboende har högre medelålder bland avlidna än ensamstående.

Statistiken avser personer som var 65 år och äldre som också var folkbokförda i Sverige de olika åren under perioden 2011 till 2020.

Denna statistik är framtagen ur uppgifter från SCB:s befolknings­register, hushållsregister och utbildningsregister.

Källor

Statistiken publiceras som hela livslängdstabeller från 30 års ålder i statistikdatabasen på SCB:s webbplats i följande tabeller 2012–2020

Ettårig livslängdstabell efter utbildningsnivå, födelseregion, kön och ålder. År 2012 - 2020

Ettårig livslängdstabell efter utbildningsnivå, hushållstyp, kön och ålder. År 2012 - 2020

Statistik publiceras även i tabeller och diagram med kommentarer för återstående medellivslängd vid 30 respektive 65 års ålder

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2020 (scb.se)

Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2020 (scb.se)