– Jobbchanser och arbetslöshetsrisker, som mäter sannolikheten att ha fått jobb respektive att ha blivit arbetslös sedan föregående kvartal, kan ge tidiga signaler om utvecklingen på arbetsmarknaden, säger Stefan Andersson, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Konjunkturutvecklingen i AKU

Arbetsmarknadsindikatorer kan användas som ett led i att bedöma det aktuella konjunkturläget. Tidiga indikatorer är viktiga bland annat för att kunna förutse ekonomiska trender och för att beslutfattare ska kunna utforma och justera arbetsmarknadspolitiken. Denna rapport har undersökt hur vissa arbetsmarknadsindikatorer som finns i SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) varierar med konjunkturen. Metoden som tillämpas bygger på den som används för att ta fram SCB:s konjunkturklocka. De flesta tidsserier som redovisas innehåller data för åren 2005–2024. Även flöden på arbetsmarknaden studeras i form av kvartalsvisa arbetslöshetsrisker för sysselsatta och jobbchanser för arbetslösa.

Resultaten visar att centrala arbetsmarknadsindikatorer, så som antalet arbetslösa, sysselsatta och arbetade timmar över lag har en tydlig eftersläpning mot BNP. Förhållandet mellan antalet sysselsatta och arbetade timmar varierar bland annat mellan sektorer och anställningsformer. Utvecklingen i antalet tidsbegränsat anställda visar att gruppen tenderar att vända tidigare i konjunkturcykeln, medan fasta anställningar har en tydlig eftersläpning mot BNP. Det beror bland annat på att fasta anställningar har en inbyggd tröghet då de föregås av provanställningar som är tidsbegränsade. Arbetslösas jobbchanser och sysselsattas arbetslöshetsrisker kan ge tidiga indikationer om vändpunkter i konjunkturen och tenderar ofta även att föregå konjunkturutvecklingen enligt BNP.

Jobbchanser för långtidsarbetslösa kan ge tidiga signaler om konjunkturläget

Antalet arbetslösa förhåller sig kontracykliskt till konjunkturläget med eftersläpning. Arbetslösas jobbchanser är däremot procykliska och kan ge tidiga signaler om utvecklingen på arbetsmarknaden. För långtidsarbetslösa tenderar vändpunkter för jobbchansen i många fall även att föregå konjunkturcykeln enligt BNP med ett till två kvartal. Det bör noteras att resultatet inte innebär att långtidsarbetslösa har högre jobbchanser vid exempelvis en konjunkturuppgång, utan tvärtom är den genomsnittliga jobbchansen lägre inom denna grupp över hela konjunkturcykeln.

Även arbetslöshetsrisken bland sysselsatta personer tenderar att vända tidigt i konjunkturcykeln, särskilt bland fast anställda. Trots att både fast anställda och långtidsarbetslösa är förhållandevis statiska grupper på arbetsmarknaden, tenderar den genomsnittliga arbetslöshetsrisken respektive jobbchansen för dessa grupper att påverkas tidigt när konjunkturen vänder. Det kan bland annat bero på sammansättningseffekter inom dessa grupper när individer rör sig mellan sysselsättning och arbetslöshet. Det gäller i synnerhet gruppen långtidsarbetslösa, där sammansättningen av jobbchanser snabbt kan förväntas skifta när personer med höga jobbchanser får jobb medan de med lägre jobbchanser är fortsatt långtidsarbetslösa.

Konjunkturkopplingen tydligast inom privat sektor

Utvecklingen av antalet sysselsatta skiljer sig kraftigt mellan sektorer och i synnerhet mellan privat- och offentlig sektor. Som förväntat är konjunkturkopplingen mindre tydlig inom den offentliga sektorn jämfört med den privata sektorn. Däremot följer antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn utvecklingen av sektorns totala förädlingsvärde. Med sektorns förädlingsvärde avses förenklat uttryckt sektorns bidrag till BNP. Detta medför att antalet sysselsatta inom offentlig sektor har en betydligt svagare koppling till konjunkturläget i hela ekonomin utifrån BNP.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten:
Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2024:3 – Hur förhåller sig AKU:s tidsserier till konjunkturen?

2024-10-18 kl. 8.00.