Till innehåll på sidan

Asylsökande, Grund för bosättning, Utländsk bakgrund, medborgarskapsbyten, adoptioner, hushållsstatistik och medellivslängder 2015:

Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt

Statistiknyhet från SCB 2016-03-18 9.30

Under 2015 ansökte knappt 163 000 personer om asyl i Sverige vilket var dubbelt så många som under 2014. Då de flesta asylsökande kom under hösten och fortfarande väntar på att få uppehållstillstånd, har de inte hunnit ge avtryck i statistiken över flyktinginvandringen som endast ökade med fyra procent till 33 500 personer.

Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet asylsökande. Jämfört med 2014 minskade dock antalet asylsökande något fram till sommaren. I augusti ändrades situationen och antalet asylsökande började skjuta i höjden. Under årets fem sista månader anlände 77 procent av årets asylsökande och under oktober registrerades det högsta antalet asylökande under en månad. Då ansökte 39 196 personer om asyl i Sverige, fler än under varje enskilt år perioden 2002–2011. Under 2015 tillkom 162 877 nya asylsökande vilket var mer än dubbelt så många som under 2014. Drygt två tredjedelar av dem var män.

Antal asylsökande per månad 2014 och 2015

Diagram

Den enskilt största gruppen var syriska medborgare. De stod för närmare en tredjedel av samtliga asylsökande under 2015. Under november och december var däremot asylsökande från Afghanistan den största gruppen. Nästan hälften av de afghanska medborgarna anlände under årets två sista månader.

Under 2015 sökte 70 384 barn under 18 år asyl i Sverige och hälften av dem, 35 369, var ensamkommande. En stor majoritet av de ensamkommande, 92 procent, var pojkar och två tredjedelar hade afghanskt medborgarskap. Det stora antalet ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan var en stor bidragande faktor till att de ensamkommande barnen var fem gånger fler än under 2014 då de var totalt 7 049.

De 10 vanligaste medborgarskapen bland de asylsökande 2015 efter kön
 AsylsökandeEnsamkommande
 KvinnorMänTotaltFlickorPojkarTotalt
Totalt
48 149 114 728 162 877   2 847 32 522 35 369
Syrien
18 344 32 994 51 338   645 3 132 3 777
Afghanistan
7 313 34 251 41 564   674 22 806 23 480
Irak
5 706 15 152 20 858   134 963 1 097
Statslös
3 091 4 625 7 716   144 386 530
Eritrea
2 518 4 715 7 233   455 1 484 1 939
Somalia
1 894 3 571 5 465   508 1 550 2 058
Iran
1 285 3 275 4 560   19 147 166
Albanien
826 1 789 2 615   10 198 208
Kosovo
626 1 153 1 779   5 17 22
Etiopien
474 1 242 1 716   133 758 891

Trots många asylsökande ökade invandringen av flyktingar marginellt

Varje asylsökande måste utredas och det är först efter att en person har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen som denne har rätt att bosätta sig i Sverige som flykting. Den stora ökningen av antalet asylsökande som skedde under hösten 2015 har ännu inte börjat ge tydliga avtryck i ökad flyktinginvandring. Jämfört med 2014 ökade invandringen av flyktingar med knappt 1 300 personer vilket motsvarar en ökning på 4 procent.

Av totalt 134 240 invandrade under 2015 var 81 307 personer medborgare i länder utanför EU eller Norden. Det är cirka 5 900 personer fler än under 2014. Den vanligaste invandringsorsaken för dessa var anhöriginvandring följt av flyktinginvandring. Medan flyktinginvandringen främst bestod av män dominerades anhöriginvandringen av kvinnor.

Grund för bosättning 2014 och 2015 efter kön
 20142015
 kvinnormäntotaltkvinnormäntotalt
Studier/Arbete
2 414 5 664 8 078 2 709 6 361 9 070
Anhöriga
18 896 13 163 32 059 20 743 14 402 35 145
Flyktingar
11 224 20 999 32 223 11 322 22 190 33 512
Övrigt
1 340 1 668 3 008 1 524 2 056 3 580
Totalt
33 874 41 494 75 368 36 298 45 009 81 307

Anm: Tabellen innehåller ej invandringar av medborgare i Norden eller EU.

Den största gruppen invandrare bestod av syriska medborgare. Från Syrien och Eritrea kom det främst flyktingar även om andelen anhöriginvandrare ökade för de syriska medborgarna jämfört med 2014.

Medborgare i Indien och Kina bosatte sig främst i Sverige för att studera eller arbeta medan personer från Somalia, Afghanistan, Irak, Serbien och Iran främst flyttade till Sverige som anhöriga till någon redan boende i Sverige.

De 10 vanligaste medborgarskapen efter grund för bosättning 2015, andelar och antal
MedborgarskapStudier/
Arbete
AnhörigaFlyktingarÖvrigtTotalt
Syrien
1,3 35,8 61,6 1,2 28 011
Eritrea
0,0 11,1 86,7 2,2 7 558
Statslös
0,2 39,7 58,4 1,6 5 439
Indien
59,5 38,7 0,1 1,7 3 522
Somalia
58,9 37,8 3,3 3 500
Afghanistan
0,7 51,2 46,7 1,4 3 375
Irak
9,5 63,8 23,6 3,1 2 806
Kina
56,1 41,4 0,1 2,4 2 326
Serbien
13,8 69,4 7,7 9,1 1 693
Iran
22,5 53,5 22,0 1,9 1 334

Fotnot: Tabellen innehåller medborgarskap från icke-nordiska och icke-EU-länder. Kolumnen Övrigt korrigerades 2016-03-18

17 procent i befolkningen är utrikes födda

De utrikes födda i Sveriges befolkning uppgick vid årsskiftet till 1 676 264 personer. De som är födda i Sverige och har två utrikes födda föräldrar var 510 756 och tillsammans utgör dessa 2 187 020 personer den grupp som har utländsk bakgrund. De utrikes föddas andel av befolkningen har ökat från 11,3 procent till 17,0 procent under 2000-talet och andelen med utländsk bakgrund har under samma period ökat från 14,5 procent till 22,2 procent. De som är födda i Sverige och har minst en svenskfödd förälder, totalt 7 663 997 personer, har svensk bakgrund.

Andel med svensk och utländsk bakgrund i befolkningen åren 2000–2015

Diagram

Under 2015 minskade andelen utrikes födda i två av Sveriges 290 kommuner, Storfors och Vaxholm. I Lessebo kommun ökade andelen mest, från 21,1 till 24,2 procent. Högst andel utrikes födda finns i Haparanda och Botkyrka, 40,4 respektive 40,1 procent och lägst andel har Lekeberg, 4,7 procent.
Andelen med utländsk bakgrund minskade endast i Storfors och Nykvarn. Även här ökade Lessebo mest procentuellt sett, från 23,9 till 27,5 procent. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 56,9 procent, men även i Södertälje och Haparanda har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel, 5,5 procent, har Lekebergs kommun.

48 000 blev nya svenska medborgare

Under 2015 fick 48 249 utländska medborgare, 25 819 kvinnor och 22 430 män, svenskt medborgarskap. De vanligaste tidigare medborgarskapen för dessa var Irak, 4 955, Somalia, 4 776, och Thailand, 2 928. En stor grupp, 3 264, var tidigare statslösa och nära hälften av dessa är födda i Syrien. I hela befolkningen har 782 833 personer eller knappt åtta procent utländskt medborgarskap. De som har dubbelt medborgarskap, varav det ena är svenskt, inräknas inte som utländska medborgare.

1 100 personer adopterades

Under 2015 adopterades 1 144 personer, 550 kvinnor och 594 män. Det är 36 fler än under 2014, men färre än genomsnittet på 1 303 för de senaste tio åren. Av de adopterade 2015 är 637 födda i Sverige och 507 är utrikes födda. De förstnämnda var i genomsnitt knappt 24 år vid adoptionstillfället medan de sistnämnda var sju år i genomsnitt. I hela befolkningen är 139 115 personer adopterade och av dessa är 82 492 eller knappt 60 procent födda i Sverige.

Ensamstående utan barn ökar mest

Den 31 december 2015 fanns 4 330 401 hushåll i Sverige, vilket är en ökning med 55 968 hushåll eller 1,3 procent jämfört med 2014. Ökningen av hushållen beror främst på att folkmängden ökade med drygt 100 000 personer. Det bodde i genomsnitt 2,21 personer per hushåll vilket är en liten minskning jämfört med året innan.

Antalet hushåll ökade för samtliga hushållstyper och det var hushållstypen ensamstående utan barn som ökade mest. Hushållstypen som flest personer tillhör, sammanboende med barn, hade däremot endast en marginell ökning av antalet hushåll.

Antal hushåll efter hushållstyp 2014 och 2015
HushållstypAntal hushållFörändring
 20152014AntalProcent
Ensamstående utan barn
1  648 130 1  616 367 31 763 2,0
Ensamstående med barn
303 859 299 521 4 338 1,4
Sammanboende utan barn
1  075 485 1  064 533 10 952 1,0
Sammanboende med barn
996 539 990 375 6 164 0,6
Övriga hushåll utan barn
171 168 170 775 393 0,2
Övriga hushåll med barn
135 220 132 862 2 358 1,8
Samtliga hushåll
4  330 401 4  274 433 55 968 1,3

De största hushållen fanns i Hallands och Stockholms län där hushållen i genomsnitt bestod av 2,31 personer. I Värmland var den genomsnittliga hushållsstorleken 2,08 personer vilket var lägst i Sverige. På kommunnivå var hushållen minst i Munkfors och Ljusnarsberg med 1,93 personer per hushåll och störst i Botkyrka med 2,69 personer per hushåll.

I 25 av Sveriges kommuner minskade antalet hushåll under 2015. Timrå hade störst minskning. I två kommuner var antalet hushåll oförändrad och i de resterande kommunerna ökade antalet hushåll. Störst ökning av hushållen hade de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Medellivslängden sjönk något under 2015

Den långsiktiga trenden under många år har varit att den förväntade återstående medellivslängden ökar för både kvinnor och män. Under 2015 var medellivs¬längden för kvinnor 84,0 år och för män 80,3 år vilket var en liten minskning av medellivslängden med 0,04 år för båda könen. En orsak till detta var att det var drygt 1 900 fler som dog under 2015 än 2014. Ökningen var särskilt påtaglig i de högsta åldrarna, men även spädbarnsdödligheten var något högre för både flickor och pojkar under 2015 än under 2014.

Döda efter ålder 2014 och 2015

Diagram

I livslängdstabeller på länsnivå används ett fem¬årsintervall för att få stabilare siffror. På riksnivå är medellivslängden som baseras på perioden 2011–2015, 83,8 år för kvinnor och 80,1 år för män. Det är en ökning med 0,10 år för kvinnor och 0,15 år för män jämfört med perioden 2010–2014. De högsta medellivslängderna återfinns generellt sett i landets södra delar och de lägsta i mellersta och norra Sverige.

I Hallands och Kronobergs län är den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor högst med 84,7 år. För nyfödda pojkar är den förväntade medellivslängden högst i Kronobergs län med 81,1 år. I Gävleborg, Västernorrland och Norrbotten var medellivslängderna betydligt kortare. Kortast förväntad medellivslängd hade kvinnorna i Västernorrland, 82,6 år, och männen i Norrbotten, 78,5 år. I de flesta länen ökade medellivslängden för båda könen. Störst ökning av medellivslängden mellan perioderna hade Östergötland och Örebro för kvinnor och Skåne för män. Trots att kvinnornas medellivslängd ökade relativt kraftigt i Örebro län minskade männens medellivslängd i det länet mest av alla län.

Återstående medellivslängd för 0-åringar per län efter kön och period
Län2010–20142011–2015
 KvinnorMänKvinnorMän
Riket
83,7 79,9 83,8 80,1
Blekinge län
84,1 79,5 84,1 79,6
Dalarnas län
83,4 80,0 83,5 80,0
Gotlands län
82,9 79,9 82,9 79,8
Gävleborgs län
82,8 78,9 82,8 78,9
Hallands län
84,6 80,8 84,7 80,9
Jämtlands län
83,2 79,4 83,2 79,4
Jönköpings län
84,0 80,3 84,2 80,5
Kalmar län
83,4 79,5 83,5 79,7
Kronobergs län
84,6 80,9 84,7 81,1
Norrbottens län
83,2 78,3 83,2 78,5
Skåne län
83,8 79,8 83,9 80,1
Stockholms län
84,2 80,4 84,3 80,6
Södermanlands län
83,4 79,5 83,5 79,5
Uppsala län
84,1 80,8 84,2 81,0
Värmlands län
83,5 79,4 83,5 79,5
Västerbottens län
83,2 79,7 83,2 79,7
Västernorrlands län
82,7 78,8 82,6 79,0
Västmanlands län
83,6 80,0 83,6 80,2
Västra Götalands län
83,6 80,0 83,8 80,2
Örebro län
83,2 79,4 83,4 79,3
Östergötlands län
83,7 80,1 83,9 80,3

Definitioner och förklaringar

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

En person som kommer till Sverige utan sin familj och är yngre än 18 år när denne ansöker om asyl räknas som ensamkommande flyktingbarn.

Flykting

En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).

Invandring

För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet. Nordiska medborgare behöver inte ha tillstånd för att invandra till Sverige.

Förväntad medellivslängd

Ett demografiskt mått som visar hur länge ett under perioden nyfött barn förväntas leva i genomsnitt om samtliga nyfödda under sin livstid utsätts för de under perioden observerade dödsriskerna per ålder och kön. Detta beräknas med hjälp av en livslängdstabell. Man tänker sig att 100 000 pojkar respektive flickor föds under en vald period, vanligtvis 1 eller 5 år. Därefter minskar man dessa för varje ålder baserat på periodens observerade dödsrisker. Vid ungefär 110 års ålder har sedan samtliga 100 000 pojkar och flickor avlidit.

Skillnaden mellan en ettårig och femårig livslängdstabell är att den femåriga tabellen baseras på dödligheten under en femårsperiod. Den ettåriga tabellen baseras endast på dödligheten under ett år. Fördelen med den femåriga tabellen är att beräkningen blir stabilare när det är få dödsfall i vissa åldrar eller regioner. Anledningen att den förväntade medellivslängden är lägre i den femåriga livslängdstabellen är att andelen dödsfall per ålder har en tendens att minska mellan åren. Det medför att en femårig livlängdstabell även baseras på år där dödstalen per ålder var högre än under det senaste året.

Svensk och utländsk bakgrund

Till personer med utländsk bakgrund räknas utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund är inrikes födda med minst en inrikes född förälder.

Hushåll

Ett hushåll (så kallade bostadshushåll) utgörs av samtliga personer som är folkbokförda på samma fastighet och lägenhet. Personer som inte är folkbokförd på lägenhet ingår inte i statistiken. Bortfallet avser knappt 3 procent av befolkningen.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se