Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik, 1:a halvåret 2019

Sverige vanligaste födelselandet bland invandrade

Statistiknyhet från SCB 2019-08-20 9.30

Vid halvårsskiftet 2019 var Sveriges folkmängd 10 281 189 personer. Det är 51 004 personer fler än vid årsskiftet. Invandringen var den största förklaringen till folkökningen trots att den var den lägst uppmätta sedan 2013. Det vanligaste födelselandet hos invandrarna var Sverige.

Under första halvåret ökade Sveriges befolkning med 22 529 kvinnor och 28 475 män – totalt 51 004 personer. Det är den lägsta folkökningen under första halvåret sedan 2015.

Invandringen har minskat med 10 procent jämfört med första halvåret 2018. Syrien har sedan 2014 varit det vanligaste födelselandet bland invandrade, men under första halvåret 2019 var Sverige det vanligaste födelselandet följt av Afghanistan. Syrien kom först på tredje plats.

Fler invandrare än utvandrare

Trots att invandringen var den lägsta sedan 2013 är invandringsöverskottet den starkast bidragande förklaringen till Sveriges folkökning. Under det första halvåret 2019 invandrade 55 222 personer medan 21 492 personer utvandrade, vilket ger ett invandringsöverskott på 33 730 personer. Det är en minskning med 15 procent eller 5 849 personer jämfört med motsvarande period 2018.

Sverigefödda stod för 10 procent, eller 5 753 personer, av invandringen. Det är dock en minskning med 325 personer jämfört med samma period förra året. Störst ökning hade personer födda i Afghanistan. Första halvåret invandrade 4 508 personer, vilket är 38 procent eller 1 252 personer fler än under samma period 2018. Antalet invandrare födda i Syrien minskade med 57 procent eller 4 688 personer. Totalt invandrade 3 511 personer födda i Syrien under första halvåret.

In- och utvandring efter födelseland, första halvåret 2018 och 2019
FödelselandFörsta halvåret 2019Första halvåret 2018
 InvandringUtvandringNettoInvandringUtvandringNetto
Samtliga länder
55 222 21 492 33 730 61 698 22 119 39 579
Sverige
5 753 6 890 ‑1 137 6 078 7 543 ‑1 465
Afghanistan
4 508 77 4 431 3 256 70 3 186
Syrien
3 511 267 3 244 8 199 231 7 968
Indien
3 451 922 2 529 3 270 814 2 456
Eritrea
2 001 38 1 963 1 731 54 1 677
Irak
1 883 630 1 253 2 591 702 1 889
Iran
1 800 269 1 531 1 997 261 1 736
Polen
1 591 944 647 1 904 920 984
Pakistan
1 298 167 1 131 1 014 174 840
Turkiet
1 170 266 904 983 299 684
Övriga länder
28 256 11 022 17 234 30 675 11 051 19 624

Tabellen redovisar de tio födelseländer med störst invandring under första halvåret 2019

Av de som invandrade under första halvåret var nästan två av tre, eller 35 312 personer, medborgare i ett land utanför Norden och EU/EES. Det var något färre än under första halvåret 2018 då 39 964 personer invandrade. För att få bosätta sig i Sverige behöver denna grupp uppehållstillstånd. Den vanligaste invandringsorsaken bland både kvinnor och män var familjeband. Anknytningsinvandringen har dock minskat med 22 procent jämfört med första halvåret 2018. Antalet flyktinganhöriga har minskat med nära 50 procent medan antalet övriga anhöriga minskat med en procent. Antalet invandrade med flyktingskäl och skyddsbehov minskade med 10 procent jämfört med motsvarande period förra året. Den största procentuella ökningen har invandrare som uppgett arbete som skäl för invandringen. De har ökat med 14 procent från 5 117 under första halvåret förra året till 5 828 personer i år.

Under första halvåret 2019 var medborgare i Afghanistan den största gruppen bland invandrare med flyktingskäl. Bland flyktinganhöriga var medborgare i Eritrea den största gruppen. Medborgare i Indien var den största gruppen bland de som fått uppehållstillstånd för arbete, studier och övriga anhöriga.

Grund för bosättning första halvåret 2018 och 2019 efter kön och medborgarskap
Medborgarskap20192018
Grund för bosättningTotalDäravTotaltFörändring
  KvinnorMän Procent
Totalt
55 222 25 076 30 146 61 698 ‑10,5
Norden och EU/EES inklusive Sverige
19 910 8 807 11 103 21 734 ‑8,4
Övriga världen
35 312 16 269 19 043 39 964 ‑11,6
Därav
         
Arbete
5 828 1 368 4 460 5 117 13,9
Studier
457 175 282 438 4,3
Flyktingar/skyddsbehövande 9 839 3 196 6 643 10 969 ‑10,3
Anhöriga, flyktingar
4 646 2 656 1 990 9 028 ‑48,5
Anhöriga, ej flyktingar
11 109 7 295 3 814 11 190 ‑0,7
Övrigt
2 321 1 002 1 319 1 959 18,5
Uppgift saknas
1 112 577 535 1 263 ‑12,0

Minsta kommunen minskade

Folkmängden ökade i 209 av Sveriges 290 kommuner under första halvåret 2019. Det är något färre än under motsvarande period förra året då befolkningen ökade i 224 kommuner. Befolkningen i Stockholms kommun var vid halvårsskiftet 968 455 personer, vilket är en ökning med 6 301 personer under 2019. Det är även den största folkökningen av samtliga kommuner i Sverige. Den största relativa folkökningen hade däremot Svedala kommun i Skåne län där folkmängden ökade med 346 personer, vilket motsvarar 1,6 procent.

Folkmängden minskade i 80 kommuner. I en kommun, Kungsör, var den oförändrad. I Sveriges minsta kommun, Bjurholm i Västerbottens län, minskade befolkningen under första halvåret. Den 30 juni 2019 var folkmängden där 2 425 personer, vilket är 25 personer färre än vid årsskiftet. Störst minskning hade Värmlandskommunerna Filipstad och Säffle där folkmängden minskade med 145 respektive 124 personer under första halvåret. Den största relativa folkminskningen hade däremot Norsjö kommun som minskade med 1,3 procent, vilket motsvarar 55 personer.

Alla län utom Norrbotten hade en folkökning under första halvåret. I tre län hade alla kommuner folkökning: Jönköpings, Hallands respektive Gotlands län. Det senare består dock endast av en kommun. Trots att det bara var i Norrbotten som befolkningen minskade hade minst hälften av kommunerna i fyra län en minskande befolkning: Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg.

Under första halvåret 2019 hade Stockholms kommun både flest invandrare, 7 916 personer, och utvandrare, 3 804 personer. Sveriges minsta kommun Bjurholm hade endast 3 invandrare vilket var minst av alla kommuner. Två kommuner, Essunga och Bjurholm, hade inga registrerade utvandringar under perioden. I 286 av Sveriges kommuner var invandringarna fler än utvandringarna. Störst invandringsöverskott hade Stockholms kommun med 4 112 personer. Högst invandringsunderskott hade Övertorneå där 10 invandringar och 15 utvandringar registrerades under första halvåret.

Lägst antal döda sedan 2014

Under första halvåret 2019 föddes 58 596 barn, vilket var 436 barn färre än under motsvarande period förra året. Under perioden dog 44 857 personer vilket var 7 procent eller 3 176 personer färre än året före och det var det näst lägsta antalet döda under hela perioden 2000–2019. Bara år 2014 hade ett lägre antal döda. Den kraftiga minskningen av antalet döda medför att födelseöverskottet, födda minus döda, blev 13 739 personer. Det är en ökning på 25 procent eller 2 740 personer jämfört med motsvarande period året före. Högst födelseöverskott hade Stockholms kommun med 3 493 personer medan kommunerna Simrishamn och Norrtälje hade de största underskotten med 66 respektive 57 personer.

Flest döda hade Stockholms kommun, 3 202 personer, medan det i Sorsele kommun i Västerbotten endast dog 14 personer.

Flest födda hade Stockholm med 6 695 nyfödda medan det endast föddes 11 barn i Överkalix.

Antal döda första halvåret i Sverige under åren 2000–2019

Antal döda första halvåret i Sverige under åren 2000–2019

Observera den brutna skalan. Uppgifter från 2010 och framåt bygger på preliminär statistik, tidigare år på definitiv statistik.

En kvarts miljon flyttade mellan kommuner

Flyttningar inom Sverige påverkar inte befolkningens storlek i Sverige, men på regional nivå kan den ha en stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Under första halvåret 2019 registrerades 246 898 flyttningar över kommungräns. Av dessa var 146 573 mellan kommuner inom ett län och 100 325 mellan kommuner i olika län.

Flest inrikes in- och utflyttningar hade storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. De tre kommunerna hade alla fler inrikes utflyttare än inflyttare och det var flyttningar inom respektive län som gav detta flyttningsunderskott. När det gäller flyttningar över länsgräns hade storstadskommunerna däremot något fler inflyttare än utflyttare. Totalt hade dock storstadskommunerna en nettoinflyttning då invandringen till de tre kommunerna var betydligt större än utvandringen.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Uppsala kommun. Under första halvåret 2019 flyttade 5 744 personer till kommunen och 4 963 personer från kommunen. Det gav en inrikes nettoinflyttning på 781 personer. Den största inrikes nettoutflyttningen under perioden hade Stockholms kommun. Totalt flyttade 26 048 personer till huvudstaden från andra kommuner i Sverige och 27 715 personer flyttade i den andra riktningen. Det gav en inrikes nettoutflyttning på 1 667 personer.

Diverse nyckeltal första halvåret 2019 för kommuner, maximum och minimum
VariabelHögsta värdeLägsta värde
 KommunVärdeKommunVärde
Folkmängd
Stockholm
968 455
Bjurholm 2 425
Folkökning/-minskning
Stockholm
6 301
Filipstad ‑145
Födda
Stockholm
6 695
Överkalix 11
Döda
Stockholm
3 202
Sorsele 14
Födelsenetto (Födda-döda)
Stockholm
3 493
Simrishamn ‑66
Flyttningsnetto
Stockholm
2 445
Umeå ‑156
Därav
       
Netto inom Sverige totalt
Uppsala
781
Stockholm ‑1 667
Netto egna länet
Järfälla
527
Stockholm ‑2 895
Netto Övriga län Stockholm
1 228
Umeå ‑632
Invandringsöverskott
Stockholm
4 112
Övertorneå ‑5
Procentuell folkökning/-minskning
Svedala
1,6
Norsjö ‑1,3

Till följd av det höga invandringsöverskottet hade 3 av 4 kommuner en nettoinflyttning under första halvåret. Inom landet hade däremot majoriteten av kommuner en nettoutflyttning. Endast 128 av Sveriges kommuner hade fler inrikes inflyttare än utflyttare.

Antal kommuner med folkökning, folkminskning m.m. första halvåret 2019
VariabelAntal kommunerTotalt
 ÖverskottUnderskott+/0 
Folkökning/-minskning
209 80 1 290
Födelseöverskott
140 144 6 290
Flyttnetto totalt
220 68 2 290
Flyttnetto Sverige
128 160 2 290
Flyttnetto eget län
132 156 2 290
Flyttnetto övriga län
132 154 4 290
Flyttnetto utlandet
286 4 0 290

Under första halvåret har tre kommuner genom folkökning passerat noterbara folkmängdsgränser. Det är Haninge (90 000), Lidköping (40 000) och Gislaved (30 000). Folkmängden i Jokkmokk har sedan årsskiftet minskat med 35 personer och man är nu färre än 5 000 i kommunen. Sedan 2015 har Sveriges befolkning bestått av fler män än kvinnor och vid halvårsskiftet hade endast två län och 35 kommuner fler kvinnor än män i befolkningen. Sedan årsskiftet har männen i Halmstads kommun blivit fler än kvinnorna. Totalt hade Sveriges befolkning 60 637 fler män än kvinnor.

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängden och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser med tidigare år avser den statistik som var tillgänglig i augusti respektive år. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.

Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2018 och den 30 juni 2019.

Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2019, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden för 30 juni 2019 men redovisas inte som händelser under året utan redovisas som en justeringspost. Under första halvåret 2019 var justeringsposten 3 535 personer vilket var en kraftig ökning jämfört med 2018 då den var 704 personer. 

Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.

Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.

Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.

Nästa publiceringstillfälle

Statistik om folkmängden den 31 juli 2019 publiceras 6 september klockan 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Petter Wikström

Telefon
010-479 62 62
E-post
petter.wikstrom@scb.se