Demografisk analys Barnafödande för kvinnor i åldrarna 15–19 och 45–49 år

Äldre mammor: vanligare men inte vanligt

Statistiknyhet från SCB 2021-12-06 9.30

Sedan år 1970 har antalet födda av kvinnor i åldrarna 15–19 år minskat kraftigt från drygt 7 000 barn till ungefär 500 barn per år, medan antalet födda av kvinnor i åldrarna 45–49 år har ökat från ungefär 120 till 500 barn om året. I dag föds alltså ungefär lika många barn av de yngre som av de äldre kvinnorna. Barnafödandet i dessa två åldersgrupper utgör ungefär 1 procent av det totala barnafödandet i Sverige.

I en rapport från SCB beskrivs barnafödandet för kvinnor i åldrarna 15–19 år och 45–49 år. I rapporten redovisas utvecklingen i länen under 2000-talet och hur barnafödandet varierat efter nationell bakgrund, utbildningsnivå och familjesituation.

Nedgång i barnafödandet för yngre kvinnor i alla län

Jämfört med perioden 2001—2005 är fruktsamheten för yngre kvinnor betydligt lägre i alla län den senaste femårsperioden, 2016—2020. En tredjedel av länen har haft en stadig och kontinuerlig minskning sedan perioden 2001—2005. I övriga län har det inte skett en lika tydlig nedgång under början av 2000-talet.

Barnafödande i länen med en kontinuerlig minskning sedan perioden 2001—2005. Födda barn per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år

Den senaste 15-årsperioden har bland annat Gävleborgs och Östergötlands län haft den högsta fruktsamheten för yngre kvinnor. Länen med den lägsta fruktsamheten har varit bland annat Stockholms, Uppsala och Hallands län.

Yngre kvinnor med utländsk bakgrund har högre fruktsamhet än de med svensk bakgrund. Under den studerade perioden har fruktsamheten minskat för både de med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund.

Barnafödandet ökar för äldre kvinnor i de flesta län

I 13 län har det skett en kontinuerlig ökning av fruktsamheten sedan perioden 2001—2005. I övriga län har fruktsamheten utvecklats på olika sätt under 2000-talet.

Barnafödande i länen med en kontinuerlig ökning sedan perioden 2001—2005. Födda barn per 1 000 kvinnor i åldern 45–49 år

Stockholm har haft den högsta fruktsamheten för äldre kvinnor under hela den studerade perioden. Av de barn som föddes av äldre kvinnor den senaste femårsperioden föddes knappt 40 procent i Stockholms län.

Ökat barnafödande bland äldre ensamstående de senaste åren

Äldre kvinnor med utländsk bakgrund har högre fruktsamhet än de med svensk bakgrund. Utvecklingen under 2000-talet har varit liknande i båda grupper.

Under större delen av 2000-talet har äldre kvinnor med högst utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning tre år eller längre, haft den högsta fruktsamheten. Under perioden 2016—2020 har kvinnor med lägst utbildningsnivå, förgymnasial utbildning, något högre fruktsamhet än de med högst utbildningsnivå.

Under perioden 2012–2015 var fruktsamheten för de ensamstående och sammanboende i åldrarna 45–49 år på ungefär samma nivå. Åren efter har fruktsamheten för de ensamstående ökat något snabbare och de har under de senaste åren haft en något högre fruktsamhet än sammanboende kvinnor.

Definitioner och förklaringar

Fruktsamhet beräknas som antalet barn födda av kvinnor i en viss ålder dividerat med medelfolkmängden kvinnor i denna ålder.
Uppgift om antal kvinnor samt födda i befolkningen har hämtats från Registret över totalbefolkningen (RTB). Uppgift om kvinnors utbildningsnivå har hämtats från Registret över befolkningens utbildning (UREG).

I rapporten används kvinnors familjesituation året innan för att beräkna fruktsamheten för ett givet år. Uppgift om familjesituation har hämtats från RTB och bygger på uppgifter från folkbokföringen. Kvinnor som inte är folkbokförda tillsammans med sin partner eller som flyttar ihop med en partner samma år som de får barn räknas som ensamstående i statistiken.

Publikation

Demografisk rapport: Barnafödande för kvinnor i åldrarna 15–19 och 45–49 år

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.