Det finns betydande skillnader i levnadsförhållanden för olika grupper i befolkningen. Något som påverkar till exempel familjeförhållanden är utbildningsnivå, födelseland och typ av kommun där man bor. Nästan alla kvinnor som har barn bor också tillsammans med sina barn. Det är mindre vanligt bland män. Men för män, som ofta inte bor med alla sina barn, finns större skillnader mellan olika grupper. När det gäller andelen som bor med alla sina barn finns det främst skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå. För både kvinnor och män är andelen högst bland de med en lång eftergymnasial utbildning, något lägre bland de med en kort eftergymnasial utbildning, ytterligare något lägre bland de med en gymnasieutbildning och lägst bland de med en förgymnasial utbildning.

Anledningen till detta är att separationer och familjeupplösningar varierar tydligt med utbildningsnivå. Det gör att andelen ensamstående med barn är högst i gruppen med förgymnasial utbildning och lägst bland de som har en lång eftergymnasial utbildning.

Högst andel trångbodda bland födda utanför Europa

Skillnader i boende hänger samman med i vilken typ av kommun man bor. I mindre städer och glesbygdskommuner bor fler i småhus och bostadsytan per person är större än i storstäder. I storstäder och storstadsnära kommuner bor fler i bostadsrätter i flerbostadshus. Ser man till vilka som äger sin bostad så är det framförallt inrikes födda och personer med eftergymnasial utbildning. När det gäller trångboddhet är det framförallt personer som är födda utanför Europa som är trångbodda. Trångbodda är här de som bor på mindre än 20 kvadratmeter per person.

Bättre hälsa och hög livslängd med högre utbildning

Livslängden skiljer sig åt mellan olika grupper. Det gäller särskilt grupper med olika utbildningsnivå. Antalet återstående år vid 30 års ålder är drygt 57 år för kvinnor och knappt 55 år för män med en längre eftergymnasial utbildning och 5–6 år lägre för de med förgymnasial utbildning, 52 år respektive 49 år. Det rör sig inte bara om en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en större skillnad i antalet hälsovägda levnadsår mellan grupper med olika utbildningsnivå. Utbildningsgrupper med kortare livslängd har också fler återstående år med långvarig sjukdom som leder till att man inte klarar av flera vardagsaktiviteter.

Mer om statistiken

I rapporten beskrivs skillnader i inrikes omflyttning, barnafödande, familjeförhållanden, avstånd till barn för föräldrar som inte bor med sina barn och avstånd till vuxna föräldrar bland äldre personer, boende och livslängd. Fokus är på efter utbildningsnivå, födelselandsgrupp, olika typer av kommuner och landsdelar. Statistiken i rapporten baseras huvudsakligen på olika totalräknade register, samt Underökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Information om statistikens kvalitet, framställningssätt m.m. finns i kapitlet Kort om statistiken i slutet av rapporten.

Läs mer i rapporten:

Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige