Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2020
Kapitalavkastningen bidrar till stärkt bytesbalans
Statistiknyhet från SCB 2020-09-07 9.30
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 63,2 miljarder kronor under andra kvartalet 2020, en ökning med 28,5 miljarder jämfört med andra kvartalet 2019. Exporten och importen av varor och tjänster minskar kraftigt, medan nettot är relativt opåverkat. Kapitalavkastningen är den bidragande faktorn till det ökade bytesbalansöverskottet, då många svenska företag avstod från att lämna utdelning under andra kvartalet 2020.
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 86,6 miljarder kronor under det andra kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 873,4 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2020.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklarar vi de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar
Sveriges bytesbalans som andel av BNP har ökat de senaste kvartalen, och uppgår det andra kvartalet 2020 till 5,1 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Senast andelen nådde upp till samma nivå var fjärde kvartalet 2013.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Överskottet i handelsbalansen minskar
Handelsbalansen visar ett överskott på 42,3 miljarder kronor under det andra kvartalet 2020. Det är en minskning med 5,5 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år sjönk varuexporten och varuimporten kraftigt. Varuexporten uppgår till 353,1 miljarder kronor, en minskning med 71,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 310,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 66,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, minskar med 8,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019. Överskottet uppgår därmed under andra kvartalet 2020 till 22,8 miljarder kronor.
Import och export av tjänster minskar
Tjänstebalansen visar ett överskott på 0,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 2,2 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 145,1 miljarder kronor, en minskning med 29,3 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet föregående år. Samtidigt visar tjänsteimporten en minskning med 32,2 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 144,4 miljarder kronor. Effekter av coronapandemin påverkade exporten och importen första kvartalet, men fick ytterligare större genomslag andra kvartalet då både exporten och importen föll kraftigt.
Kapitalavkastning ger överskott i primärinkomsten
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar andra kvartalet 2020 ett överskott på 44,9 miljarder kronor. Detta kan jämföras med ett underskott på 1,1 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastningen är den del av primärinkomsten som bidrar mest till överskottet. Denna del går från ett underskott på 4,5 miljarder kronor till ett överskott på 40,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Avkastning på portföljinvesteringar genererar överskottet i kapitalavkastningen. Denna del uppvisade ett underskott på 26,5 miljarder kronor andra kvartalet 2019, medan andra kvartalet 2020 visar ett överskott på 26,0 miljarder kronor. Vanligtvis följer kapitalavkastningen på portföljinvesteringar ett säsongsmönster och nettot är i regel lägre under andra kvartalet, då många svenska bolag lämnar utdelning. Under andra kvartalet 2020 avstod dock många svenska företag från att göra aktieutdelningar, vilket har bidragit till förstärkningen av bytesbalansen.
Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 15,7 miljarder kronor, en minskning med 5,2 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2019.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-bidrag och EU-avgifter, visar ett underskott på 24,7 miljarder kronor. Underskottet ökar med 15,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoutlåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 86,6 miljarder kronor under andra kvartalet 2020. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Inom finansiella balansen visar övriga investeringar, direktinvesteringar, och portföljinvesteringar nettoutlåning under kvartalet. Samtidigt visar finansiella derivat nettoupplåning och valutareserven en minskad nettoutlåning under kvartalet.
Utländska direktinvesteringar i Sverige minskar
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 23,7 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige minskar med 12,5 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 11,2 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar ökar i utlandet och i Sverige
Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 21,1 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 50,7 miljarder kronor, medan utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 29,6 miljarder kronor.
Övriga investeringar minskar i Sverige såväl som i utlandet
Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 63,3 miljarder kronor. Utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 154,7 miljarder kronor, medan svenska övriga investeringar i utlandet minskar med 91,4 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv
Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 20,7 miljarder kronor. Valutareserven visar en minskad nettoutlåning motsvarande 0,7 miljarder kronor.
Nettotillgången i Sveriges utlandsställning ökar
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 873,4 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 755,2 miljarder kronor. Portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld. Efter kraftiga börsfall under det första kvartalet har det andra kvartalet präglats av återhämtning, och värdet på aktier inom portföljinvesteringar har stigit.
Jämförelser i utlandsställningen görs mot föregående kvartal.
Svenska skulder gentemot utlandet ökar
Svenska skulder mot utlandet ökar med 33,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 13 486,8 miljarder kronor. Kvartalet präglas av återhämtning på börsen och värdet på utlandets innehav av svenska aktier och fonder ökar medan Sveriges utlandsskuld i övriga investeringar minskar.
Svenska tillgångar i utlandet ökar
Svenska tillgångar i utlandet ökar med 151,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 14 360,2 miljarder kronor. Även här påverkas innehavet av en återhämtning på börsen där aktier och fondandelar inom portföljinvesteringar bidrar mest till ökningen. Direktinvesteringar och övriga investeringar motverkar med en minskning.
Sveriges största nettotillgång mot utlandet finns inom övriga investeringar
De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom övriga investeringar, direktinvesteringar och valutareserven. De största nettoskulderna finns inom långa räntebärande värdepapper tillhörande portföljinvesteringar.
Revideringar
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2018.
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2020.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av andra kvartalet 2020.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.