Till innehåll på sidan

Utländskt ägande och utlandssvenskars ägande av fritidshus i Sverige 2018

Det norska ägandet av fritidshus fortsätter att öka

Statistiknyhet från SCB 2019-03-21 9.30

I Sverige ägdes 37 322 fritidshus av utländska ägare år 2018 vilket är en marginell ökning jämfört med året innan. Av de länder med det största ägandet är det endast det norska ägandet av fritidshus som fortsatte öka. 12 825 fritidshus ägs av utlandssvenskar. Det är en liten minskning jämfört med föregående år. Den absolut största ökningen, 39 procent, har skett för svenskar bosatta i Portugal medan en kraftig minskning kan noteras för svenskar bosatta i USA.

Utländskt ägande av fritidshus:

Bara norska ägandet fortsätter att öka

Av de länder som står för det största ägandet av fritidshus i Sverige var det bara det norska ägandet som ökade 2018. Förra året fick ytterligare 250 fritidshus norska ägare, vilket motsvarar en ökning med 2,1 procent jämfört med året innan. Det danska ägandet fortsatte att minska för sjätte året i rad och minskningen 2018 var 282 hus, vilket motsvarar 2,6 procents minskning. Antal fritidshus med ägare från Tyskland och Nederländerna minskade något 2018 jämfört med 2017. I och med 2018 års minskning har det nederländska fritidshusägandet minskat 5 år i rad. Gruppen övriga länder ökade något 2018 och mest ökade fritidshus med ägare från Schweiz med 28 stycken.

Det norska ägandet klart störst

Det norska ägandet är klart störst och man fortsätter dra ifrån övriga länder. Ägare från Norge äger nu 12 133 stycken fritidshus i Sverige. Antalet fritidshus med danska ägare är 10 465 och med tyska 10 028 fritidshus. Dessa tre länder dominerar och totalt ägs 87 procent av de utlandsägda fritidshusen av ägare från dessa tre länder. Efter de tre dominerande länderna följer ägare från Nederländerna som äger 1 338 hus. Flest fritidshus i gruppen övriga länder har ägare från Schweiz, Storbritannien och Finland med 495, 458 respektive 379 fritidshus.

Tyskar först – norrmän nu

Antalet fritidshus ägda av utländska ägare har ökat med 19 200 eller 106 procent sedan år 2000. Ägare från Tyskland var de första som började köpa fritidshus i Sverige och redan år 2000 fanns det drygt 9 000 svenska fritidshus ägda av tyskar vilket 18 år senare ökat till drygt 10 000. Danskarna var som mest aktiva på den svenska fritidshusmarknaden mellan åren 2000 - 2008 för att därefter avta. I och med 2018 års minskning har danskarna minskat sitt innehav sex år i rad. Den totala minskningen på dessa sex år är 1 231 fritidshus vilket motsvarar en minskning med 11 procent.

Trots att det danska ägandet minskat sex år på raken är deras ägande 6 029 stycken fritidshus (136 procent) fler jämfört med år 2000. Sedan år 2000 har antalet fritidshus ägda av norska ägare ökat med 9 591 stycken (377 procent).

40 procent utlandsägt i Kronoberg

De regionala variationerna av det utländska ägandet av fritidshus är stora. Andelen utländskt ägande är störst i Kronoberg och Värmland med 40 respektive 24 procent av det totala fritidshusbeståndet. I 12 län understiger det utländska ägandet 5 procent och i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland och Västmanland uppgår det utländska ägandet till mindre än 1 procent av beståndet.

Olika favoritlän

Största antalet utlandsägda fritidshus återfinns i Västra Götaland (7 575), Värmland (6 308), Kronoberg (4 584) och Skåne (3 530). Norska ägare föredrar de till Norge angränsande länen Västra Götaland, Värmland och Jämtland, danskarna Kronoberg och Skåne, tyskarna Kalmar, Västra Götaland, Kronoberg och Värmland medan holländarna föredrar Värmland. Antalet utländska ägare ökade i 13 län, var helt oförändrat i ett och minskade i 7. De största minskningarna har skett i Skåne, Kronoberg och Jönköping där de utlandsägda fritidshusen har minskat med 201 stycken totalt. I dessa tre län har danskarna minskat sitt ägande med 204 fritidshus. De län där de utlandsägda fritidshusen ökade mest var Västra Götaland, Jämtland och Norrbotten med totalt 190 fritidshus och ägare från Norge stod för 158 av dessa.

6 av 10 fritidshus utlandsägda i Markaryd

I 21 av Sveriges kommuner är minst en tredjedel av det totala fritidshusbeståndet utlandsägt. Störst andel utlandsägda hus finns i Markaryd (59 procent), Tingsryd (49 procent) samt Älmhult, Munkfors och Uppvidinge (47 procent).

De sex kommuner med antalsmässigt flest utlandsägda fritidshus är Strömstad, Tanum, Åre, Torsby, Ljungby och Årjäng. Det är endast i dessa kommuner de utlandsägda fritidshusen överstiger 1 000 stycken, nämligen 1 569, 1 328, 1 165, 1 104, 1 101 och 1 020. I 13 kommuner finns inga utlandsägda fritidshus alls.

Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2018 samt därav utländska ägare efter land
LänTotalt antal fritidshus ägda av fysiska personerDärav med ägare frånAndel utlandsägda fritidshus
  DanmarkNorgeTysklandNederländernaÖvriga länderOkänt landSumma 
Stockholm 71 674 15 16 62 8 107 20 228 0,3
Uppsala 17 876 1 5 12 4 25 6 53 0,3
Södermanland 19 596 4 5 45 5 36 14 109 0,6
Östergötland 22 517 70 10 221 31 49 20 401 1,8
Jönköping 13 339 926 9 771 67 85 31 1 889 14,2
Kronoberg 11 450 3 013 13 1 299 84 113 62 4 584 40,0
Kalmar 30 408 567 37 1 991 117 135 80 2 927 9,6
Gotland 11 838 0 13 40 2 24 3 82 0,7
Blekinge 12 773 924 12 449 25 57 25 1 492 11,7
Skåne 41 219 2 543 85 588 37 200 77 3 530 8,6
Halland 20 812 1 169 33 459 18 64 29 1 772 8,5
Västra Götaland 74 928 542 4 907 1 564 124 277 161 7 575 10,1
Värmland 26 147 415 3 869 1 175 534 192 123 6 308 24,1
Örebro 14 541 39 28 231 59 49 13 419 2,9
Västmanland 9 612 1 5 9 3 22 4 44 0,5
Dalarna 43 794 134 367 352 88 127 25 1 093 2,5
Gävleborg 26 983 7 21 113 25 81 32 279 1,0
Västernorrland 23 851 11 52 160 26 126 39 414 1,7
Jämtland 30 279 40 1 438 217 48 109 27 1 879 6,2
Västerbotten 30 438 33 768 176 19 228 29 1 253 4,1
Norrbotten 27 629 11 440 94 14 391 41 991 3,6
Totalt 581 704 10 465 12 133 10 028 1 338 2 497 861 37 322 6,4

Ytterligare uppgifter om utländskt ägande och redovisning på kommunnivå kan tas fram efter beställning på uppdragsbasis.

Utlandssvenskars ägande av fritidshus:

Portugal ökar kraftigt medan USA minskar

Totalt finns det 12 825 fritidshus belägna i Sverige med svenska ägare boende utomlands, en minskning med knappt 1 procent jämfört med 2017. Svenskar bosatta i Norge äger flest fritidshus i Sverige, 2 800 stycken. Därefter följer ägare bosatta i Tyskland med 1 564, Storbritannien med 1 210, Schweiz med 1 071 och Danmark med 967 fritidshus.

Den absolut största ökningen svarar svenskar bosatta i Portugal för. År 2018 fanns det 590 fritidshus med svenska ägare bosatta i Portugal jämfört med 424 år 2017. Detta motsvarar en ökning med 39 procent jämfört med 2017 och hela 145 procent jämfört med 2015. Åt motsatt håll går det för antalet fritidshus ägda av svenskar bosatta i USA. Dessa har istället minskat de två senaste åren. 2018 fanns det 810 svenska fritidshus med ägare bosatta i USA att jämföras med 1 187 år 2017 och 1 339 år 2016. Minskningen mellan 2018 och 2016 är 40 procent.

Utlandssvenskarna äger flest fritidshus i Västra Götaland, Skåne och Stockholm

Vanligast är det att utlandssvenskarna äger fritidshus i Västra Götaland (2 458), Skåne (1 868) och Stockholms län (1 640). För de i nedanstående tabell redovisade länderna är det också dessa län som gäller förutom för utlandssvenskarna bosatta i Norge och Danmark. Bosatta i Norge äger flest fritidshus i de till Norge angränsande länen Västra Götaland, Värmland, Dalarna och Jämtland med tonvikt på Västra Götaland och Värmland. Bosatta svenskar i Danmark äger flest fritidshus i Skåne och Kronoberg.

Det finns 27 kommuner där 100 eller fler fritidshus ägs av utlandssvenskar. Flest i Värmdö kommun med 461 stycken. Därefter följer Tanums kommun, 378, Norrtälje med 367 och Båstad med 321 fritidshus.

Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2018 samt därav utlandssvenska ägare efter land
LänTotalt antal fritidshus ägda av fysiska personerDärav med svenska ägare boende iAndel ägda av utlandssvenskar
   NorgeSchweizStorbritannien och NordirlandTysklandDanmarkÖvriga länderOkänt landSumma 
Stockholm
71 674   84 200 224 159 32 940 1 1 640 2,3
Uppsala
17 876   17 13 25 11 6 126 0 198 1,1
Södermanland
19 596   17 22 45 60 5 176 1 326 1,7
Östergötland
22 517   47 35 38 51 14 199 0 384 1,7
Jönköping
13 339   24 18 21 72 51 105 0 291 2,2
Kronoberg
11 450   15 12 14 76 137 80 0 334 2,9
Kalmar
30 408   57 52 40 121 63 240 2 575 1,9
Gotland
11 838   31 16 20 22 4 100 0 193 1,6
Blekinge
12 773   23 25 22 52 65 103 0 290 2,3
Skåne
41 219   119 232 242 265 294 713 3 1 868 4,5
Halland
20 812   67 67 47 82 73 251 1 588 2,8
Västra Götaland
74 928   970 178 211 246 80 770 3 2 458 3,3
Värmland
26 147   612 41 30 73 37 170 0 963 3,7
Örebro
14 541   32 14 18 41 13 97 0 215 1,5
Västmanland
9 612   17 11 21 15 2 88 2 156 1,6
Dalarna
43 794   176 55 62 55 30 248 1 627 1,4
Gävleborg
26 983   60 24 41 37 11 157 0 330 1,2
Västernorrland
23 851   50 14 28 43 10 163 0 308 1,3
Jämtland
30 279   174 22 27 21 17 152 0 413 1,4
Västerbotten
30 438   114 14 17 34 15 125 1 320 1,1
Norrbotten
27 629   94 6 17 28 8 195 0 348 1,3
Totalt
581 704   2 800 1 071 1 210 1 564 967 5 198 15 12 825 2,2

Ytterligare uppgifter om utlandssvenskars ägande och redovisning på kommunnivå kan tas fram efter beställning på uppdragsbasis.

Definitioner och förklaringar

I detta pressmeddelande definieras fritidshus som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning och är taxerade som Småhus på lantbruk, bebyggd (typkod 120), Småhusenhet, bebyggd (typkod 220), Småhusenhet, småhus på ofri grund (typkod 225) eller Småhusenhet, byggnadsvärde under 50 000 kr (typkod 213).

Utländskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress och inte har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen.

Utlandssvenskt ägande innebär att den deklarationsansvarige taxerade ägaren inte har en svensk adress men har svenskt personnummer. Det land som redovisas är ägarens adressland och det är bara fysiska personer som ingår i undersökningen. 

Uppgifterna är hämtade från Fastighetstaxeringsregistret 2018 (FTR 2018) och avser läget 2018-01-01. SCB erhåller FTR från Skatteverket.

Redovisningsobjekt är värderingsenheter/taxeringsenheter. Värderingsenheter/taxeringsenheter i FTR definieras som vad som värderas/taxeras för sig och består i allmänhet av en fastighet med tomt och byggnad.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för samhällsbyggnad och turism

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
byggande.bebyggelse@scb.se

Förfrågningar

Rein Billström

Telefon
010-479 47 97
E-post
rein.billstrom@scb.se