Högst andel kandidater som har nominerats om 2018 finns i valen till kommunfullmäktige, där 57 procent av kandidaterna även var nominerade i 2014 års kommunfullmäktigeval. Till höstens val i landstingsfullmäktige är det 42 procent av kandidaterna som även var nominerade i föregående landstingsfullmäktigeval. Motsvarande andel i valen till riksdagen är 39 procent.

Andelen kandidater som nomineras om är totalt sett relativt likartad över tid om vi studerar hur det har sett ut sedan Sverige gick över till fyraåriga mandatperioder.

Små könsskillnader

Det är inga större skillnader när vi studerar i vilken utsträckning kvinnor och män har nominerats om i 2018 års val. I kommunfullmäktigevalen är det något vanligare att män är omnominerade jämfört med kvinnor, 58 procent jämfört med 56 procent. Det motsatta förhållandet råder i valen till landstingsfullmäktige och riksdagen där alltså kvinnor i högre utsträckning var nominerade även 2014, 43 procent jämfört med 41 procent respektive 40 procent jämfört med 39 procent.

Fler äldre kandidater är omnominerade

Däremot finns det skillnader avseende ålder när vi studerar vilka av kandidaterna i 2018 års val som även var nominerade i föregående val. Det är vanligare med omnominerade kandidater i de äldre åldersgrupperna. I kommunfullmäktige skiljer det 46 procentenheter i andelen omnominerade om vi jämför mellan kandidater 65 år och äldre med kandidater 18-29 år. Motsvarande skillnad i landstingsfullmäktige är 35 procentenheter och i riksdagen skiljer det 24 procentenheter i andelen omnominerade mellan de äldsta och yngsta kandidaterna.

Alla i den yngsta åldersgruppen hade dock inte möjlighet att vara nominerade i 2014 års val på grund av att de inte hade fyllt 18 år. Om vi istället studerar andelen som omnomineras 2018 efter ålder bland nominerade kandidater i 2014 års val blir det delvis ett annat resultat. I kommun- och landstingsfullmäktige är det fortfarande vanligare att äldre nominerats om 2018, 21 procentenheter respektive 10 procentenheter skiljer mellan de äldsta och yngsta åldersgrupperna. Men bland kandidater i riksdagsvalet 2014 är det istället något vanligare att yngre kandidater under 30 år nomineras om jämfört med kandidater 65 år och äldre, det skiljer 3 procentenheter mellan grupperna.

Högutbildade och inrikes födda i högre utsträckning omnominerade

Andelen som nomineras två val i rad är större bland kandidater som har eftergymnasial utbildning jämfört med övriga. Störst är skillnaden för kandidater nominerade till riksdagen och landstingsfullmäktige där det skiljer 19 respektive 18 procentenheter i andelen som nomineras om och har en eftergymnasial utbildning jämfört med de som inte har en gymnasieutbildning. Bland nominerade kandidater i valen till kommunfullmäktige är motsvarande skillnad 8 procentenheter.

Studerar vi andelen omnominerade utifrån födelseland ser vi att andelen är större bland kandidater födda i Sverige jämfört med kandidater födda i andra länder. I kommunfullmäktige skiljer det 11 procentenheter mellan andelen omnominerade bland in- och utrikes födda kandidater. Motsvarande skillnad för kandidater nominerade till landstingsfullmäktige och riksdagen är 8 respektive 7 procentenheter. Skillnaden beror dels på att det är en lägre grad som nomineras om bland utrikes födda, men även på att andelen utrikes födda ökat något bland de nominerade i 2018 års val.

Hälften av de omnominerade får en bättre listplacering 2018 – vanligast bland unga

Vilka kandidater som i slutändan blir invalda styrs i hög grad av vilken placering de får på partiernas valsedlar. Bland de som nomineras om kan vi också studera om de får en bättre listplacering. Ungefär hälften av kandidaterna får en procentuellt sett bättre listplacering i 2018 års val jämfört med 2014. Det är något vanligare bland kandidater nominerade till landstingsfullmäktige, 52 procent, än bland kandidater nominerade till kommunfullmäktige och riksdagen, 50 respektive 49 procent.

Vilka grupper som får förbättrad listplacering följer delvis ett annat mönster än vilka som nomineras om. Framförallt gäller det unga kandidater som nomineras om till landstings- och kommunfullmäktige som får en förbättrad listplacering 71 procentenheter respektive 66 procentenheter, men även bland unga omnominerade till riksdagen är det en högre andel än genomsnittet som får en bättre listplacering, 60 procent.

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2018-11-21 09.30