Fakta om statistiken över valresultat
Varför dokumenterar vi valresultatet?
Mer allmänt kan sägas att syftet är att allsidigt redovisa och ge en samlad bild av allmänna val som en dokumentation av ett av de viktigaste inslagen i den svenska demokratin, vilket görs genom att bland annat producera statistik över antal röstberättigade, valdeltagandet och valresultaten vid val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Det ska vara en dokumentation som är hållbar för den forskning och användning som kommer att efterfrågas under en lång framtid. Resultaten används för att belysa den demokratiska processen, det politiska livet och medborgarnas politiska engagemang. Huvudanvändare av denna statistik är de politiska partierna, massmedia, den samhällsvetenskapliga forskningen och den politiskt intresserade allmänheten.
Hur görs statistiken?
Uppgifterna om antal röstberättigade upptagna i röstlängd får SCB av Valmyndigheten. Valmyndigheten lämnar också uppgifter om valresultatet. Samtliga uppgifter som SCB får från Valmyndigheten är definitiva och uppgifterna som SCB redovisar överensstämmer med Valmyndighetens sammanräkningsprotokoll. I antalet röstberättigade kan även personer ingå som avlidit eller flyttat utomlands sedan röstlängden upprättades. Det faktiska antalet röstberättigade är därför i regel något lägre än antalet som redovisas.
Vem är upptagen i röstlängden för val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige?
För att få rösta måste en person vara upptagen i en röstlängd. Inför varje val upprättar den centrala valmyndigheten en röstlängd för varje valdistrikt. Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen 30 dagar före valdagen ligger till grund för uppgifterna i röstlängderna.
Vem får rösta i valet till riksdagen?
Följande personer har rösträtt:
- Svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige,
- boende utomlands som fyller 18 år senast på valdagen och som varit folkbokförda i Sverige någon gång de senaste 10 åren. De som inte varit folkbokförda i Sverige de senaste 10 åren har rösträtt om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig.
Vem får rösta i valen till landstings‑ och kommunfullmäktige?
Följande personer har rösträtt:
- Svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige.
- Utländska medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare från Island och Norge som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförda i Sverige 30 dagar före valdagen, från andra stater, som fyller 18 år senast på dagen för valet, måste vara folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.