Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper andra kvartalet 2020

Hushållen sparade 160 miljarder kronor

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2020-09-22 9.30

De ekonomiska effekterna av coronapandemin syntes tydligt i Finansräkenskaperna för andra kvartalet 2020. Hushållens finansiella sparande uppgick till 160 miljarder kronor, vilket är den högsta noteringen sedan tidsserien startade. Det finansiella sparandet för icke-finansiella bolag var också högt för ett andra kvartal, medan statens finansiella sparande var kraftigt negativt.

Hushållens finansiella sparande uppgick till 160 miljarder kronor under det andra kvartalet 2020. Det som främst bidrog till det höga sparandet var nettoinsättning på bankkonto och nettoköp av börsnoterade aktier som uppgick till 73 respektive 15 miljarder kronor.

Hushållens finansiella sparande, transaktioner, mdkr

diagram

Högt finansiellt sparande för icke-finansiella bolag

Icke-finansiella bolags finansiella sparande uppgick till -9 miljarder kronor. Fastän det var ett negativt sparande var det ovanligt högt för att vara ett andra kvartal. En förklaring till det höga sparandet var att icke-finansiella bolag valde att avstå eller flytta fram aktieutdelningar, som annars ofta sker under andra kvartalet. De icke-finansiella bolagen sparade främst på bankkonto, där nettoinsättningarna uppgick till 131 miljarder kronor, vilket är den högsta noteringen någonsin för ett enskilt kvartal.

Bankinlåning, icke-finansiella bolag, transaktioner, mdkr

diagram

Riksbanken fortsatte att köpa bostadsobligationer

För att ytterligare stötta finansmarknaden under coronapandemin fortsatte Riksbanken att nettoköpa bostadsobligationer för 88 miljarder kronor under andra kvartalet 2020. Riksbankens innehav av bostadsobligationer uppgick till 98 miljarder kronor vid slutet av kvartalet. Utöver bostadsobligationer nettoköpte Riksbanken, som en stödåtgärd, även företagscertifikat för 5 miljarder kronor.

Riksbanken fortsatte under perioden också sina nettoköp av statsobligationer till ett värde av 23 miljarder kronor. Innehavet av statsobligationer uppgick i slutet av kvartalet till 408 miljarder kronor. Samtidigt som Riksbankens innehav av räntebärande värdepapper ökade med 109 miljarder kronor, minskade innehavet för utländska räntebärande värdepapper med 19 miljarder under andra kvartalet 2020, där värdeminskningen framför allt berodde på en starkare krona.

Riksbankens innehav i räntebärande värdepapper, totalt och utländska, mdkr

diagram

Negativt finansiellt sparande för staten

Statens finansiella sparande var negativt under andra kvartalet 2020 och uppgick till -59 miljarder kronor, efter ett negativt finansiellt sparande på -37 miljarder kronor under årets första kvartal.

Statens skulder var 2 134 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2020. Under det första halvåret 2020 har statens skulder ökat med 138 miljarder kronor. Statens finansiella nettoförmögenhet har under de senaste fem åren ökat stadigt, men har de senaste två kvartalen minskat.

Statens finansiella nettoförmögenhet och sparande, transaktioner och ställningsvärden, mdkr

diagram

Revideringar

I samband med beräkningen av andra kvartalet 2020 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för åren 1996-2019. Kvarhållna utdelningar, som ses som en transaktion enligt det europeiska regelverket ENS 2010, har reviderats för vissa sektorer och införts för första gången för andra sektorer. Denna justering slår igenom på transaktioner i fondandelar och indirekt även på andra instrument så som premiepensioner för hushållen. Denna revidering har införts från och med 2010 för innehav i utlandsregistrerade fonder och från och med 2017 för innehav i svenskregistrerade fonder. Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2018 med ny information från Betalningsbalansen. Det har även gjorts flera revideringar av offentlig förvaltning. Översyn av återköp av obligationer med över- och underkurs för perioden 2014 och framåt. Översynen påverkar transaktioner och omvärderingar men inte ställningsvärden i obligationer. Skatteperiodiseringar har uppdaterats från och med 2012 medan övriga revideringar främst avser 2018 och framåt.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2020-12-17, 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Enheten för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se

Niklas Hedberg

Telefon
010-479 40 41
E-post
niklas.hedberg@scb.se