Högt hushållssparande under 2020

Under det fjärde kvartalet 2020 ökade hushållens finansiella tillgångar med 120 miljarder samtidigt som skulderna ökade med 85 miljarder, vilket resulterade i ett finansiellt sparande på 35 miljarder kronor. För helåret 2020 sparade hushållen 305 miljarder kronor vilket är det högsta sparandet för ett helår sedan tidsserien startade 1995.

Trots coronapandemin ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet med 1 061 miljarder kronor under 2020 och den totala nettoförmögenheten uppgick till 12 172 miljarder kronor. Förmögenheten har mer än dubblerats under de senaste 10 åren. De två största posterna inom hushållens finansiella tillgångar är pensionssparande och bostadsrätter.

Under 2020 var det framför allt aktierelaterade tillgångar som bidrog till en ökad nettoförmögenhet, då noterade aktier och hushållens innehav i aktiefonder steg med vardera 18 procent. Även hushållens tillgångar i pensionssparande och bostadsrätter steg under året med 7 respektive 8 procent.

Sedan 2010 har värdet av hushållens finansiella tillgångar ökat samtliga år förutom 2011. Sett över en 10-års period har tillgångarna i genomsnitt vuxit mer än skulden. Hushållens finansiella tillgångar har vuxit med i genomsnitt med 8 procent per år, medan skulderna vuxit med i genomsnitt 6 procent.

Förändring i Riksbankens obligationsinnehav

Riksbanken fortsatte under fjärde kvartalet 2020 att stödköpa obligationer för att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. Riksbankens innehav i obligationer uppgick till 931 miljarder kronor vid utgången av 2020 vilket var en ökning med 173 miljarder jämfört med 2019.

Under coronapandemin 2020 stödköpte Riksbanken både bostadsobligationer och företagsobligationer. Riksbanken nettoköpte under 2020 obligationer utgivna av monetära finansinstitut, och då framför allt bostadsinstitut, för 264 miljarder kronor. Innehavet i företagsobligationer uppgick till 3 miljarder vid slutet av 2020. Riksbanken fortsatte även stödköpen av statsobligationer och vid årets slut uppgick innehavet i statsobligationer till 377 miljarder kronor. Det utländska obligationsinnehavet minskade under året med 94 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolags finansiering

Icke-finansiella bolags finansiering via emissioner av räntebärande värdepapper minskade i och med coronapandemins utbrott men har under de två senaste kvartalen återigen blivit allt viktigare som finansieringsform. Under fjärde kvartalet 2020 nettoemitterade, nyemissioner minus förfall, de icke-finansiella bolagen för 31 miljarder kronor. Under helåret 2020 var nettoemissionerna negativa och uppgick till -8 miljarder kronor. Lån i bank och andra monetära finansinstitut är fortsatt den vanligaste finansieringsformen för icke-finansiella bolag och för helåret 2020 var nettoupplåningen 72 miljarder kronor.

Nyemissioner av börsnoterade aktier var också ett vanligt sätt för de icke-finansiella bolagen att finansiera sig på under 2020. Nyemissioner minus återköp uppgick till 44 miljarder för fjärde kvartalet och till 88 miljarder kronor för helåret 2020.

Revideringar

I samband med beräkningen av fjärde kvartalet 2020 har års- och kvartalsstatistik reviderats från och med första kvartalet 2017 till och med tredje kvartalet 2020. Utlandssektorns finansiella tillgångar och skulder mot svenska sektorer har reviderats då ny och mer definitiv data har kommit in från Betalningsbalansen. Det var stora revideringar av svenska investeringar i utländska fonder och onoterade aktier men även revideringar av utländska investeringar i svenska aktier. Transaktioner i utländska fonder har reviderats för samtliga sektor på grund av mindre revideringar av kvarhållna utdelningar. I offentlig förvaltning har det skett flera revideringar från och med 2017 och framåt. De större revideringar som skett har framför allt berört skatter och andra periodiseringsposter där kvartalsfördelningen har uppdaterats. Hushållens lån i bostadskreditinstitut har för första gången införts i finansräkenskaperna i och med denna publicering. Data har implementerats från och med fjärde kvartalet 2018 och framåt. Bostadskreditinstituten klassificeras som andra finansförmedlare och ingår i sektor S125-127.