Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2021

Högt hushållssparande under 2021

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2022-03-17 8.00

Hushållens finansiella sparande uppgick till 81 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2021, vilket är i linje med motsvarande kvartal de två föregående åren. Riksbanken fortsatte stödköpa obligationer under 2021 och statsskulden steg framför allt till följd av kronförsvagningen.

Fortsatt högt hushållssparande under 2021

Under det fjärde kvartalet 2021 uppgick hushållens nysparande i finansiella tillgångar till 175 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökade med 94 miljarder, vilket resulterade i ett finansiellt sparande på 81 miljarder kronor.

Under helåret 2021 nysparade hushållen 734 miljarder kronor i finansiella tillgångar, vilket var 99 miljarder högre än under 2020. Hushållen nettosparade 232 miljarder i pensionsrätter, där tjänstepensioner och premiepensioner ingår. Även nettosparandet på bankkonto samt i aktier och fonder var högt under året. Det privata försäkringssparandet var rekordhögt jämfört med tidigare år och uppgick till 75 miljarder.

Hushållens finansiella nettosparande uppdelat på finansiella instrument, transaktioner, mdkr

Diagram: Hushållens finansiella nettosparande uppdelat på finansiella instrument, transaktioner, mdkr

Under helåret 2021 steg hushållens skulder med 333 miljarder kronor till 5 219 miljarder kronor. Hushållens skulder består till största del av lån, som vid utgången av 2021 hade en årlig tillväxttakt på 6,8 procent.

Riksbankens obligationsinnehav ökade

Riksbanken fortsatte under fjärde kvartalet 2021 att stödköpa obligationer för att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. Riksbankens innehav i obligationer uppgick till 1 277 miljarder kronor vid utgången av 2021 vilket var en ökning med 346 miljarder jämfört med 2020.

Under 2021 stödköpte Riksbanken både bostadsobligationer och företagsobligationer. Riksbanken nettoköpte under 2021 obligationer utgivna av monetära finansinstitut, och då framför allt utgivna av bostadsinstitut, för 187 miljarder kronor. Innehavet i företagsobligationer uppgick till 10 miljarder vid slutet av 2021. Riksbanken fortsatte även stödköpen av statsobligationer och vid årets slut uppgick innehavet i statsobligationer till 445 miljarder kronor. Det utländska obligationsinnehavet ökade under året med 11 miljarder kronor.

Riksbankens innehav i obligationer, ställningsvärde, mdkr

Diagram: Riksbankens innehav i obligationer, ställningsvärde, mdkr

Icke-finansiella bolags finansiering

Under fjärde kvartalet 2021 nettoemitterade, nyemissioner minus förfall, de icke-finansiella bolagen räntebärande värdepapper för 46 miljarder kronor. För helåret 2021 uppgick nettoemissionerna till 133 miljarder kronor. Icke-finansiella bolag lånade 158 miljarder kronor under helåret 2021 i bank och andra monetära finansinstitut.

Icke-finansiella bolags emitterade värdepapper och lån i monetära finansinstitut, mdkr

Diagram: Icke-finansiella bolags emitterade värdepapper och lån i monetära finansinstitut, mdkr

Nyemissioner av börsnoterade aktier var också ett vanligt sätt för de icke-finansiella bolagen att finansiera sig på under 2021. Nyemissioner minus återköp uppgick till 78 miljarder för fjärde kvartalet och till 219 miljarder kronor för helåret 2021.

Statsskulden steg under 2021

Vid utgången av 2021 uppgick den marknadsvärderade statsskulden till 2 325 miljarder kronor, vilket var en ökning med 38 miljarder kronor under året. Det kan jämföras med 2020 då statsskulden ökade med över 263 miljarder kronor. Under 2021 steg skulden framför allt på grund av kronförsvagningen under året då en del av statens emitterade räntebärande värdepapper var i utländsk valuta. Staten fortsatte under 2021 sina stödåtgärder vilket resulterade i ett negativt finansiellt sparande på minus 62 miljarder kronor.

Revideringar

I samband med beräkningen av fjärde kvartalet 2021 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2018-2021kv3. Innehav i räntebärande värdepapper och innehav i utländska aktier-och fonder har reviderats från och med första kvartalet 2019 med data från statistiken om värdepappersinnehav (VINN). Det kan innebära tidseriebrott mellan fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet 2019. Mer information om implementering av VINN finns under Fördjupad information på Finansräkenskapernas produkthemsida. Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2018 med ny information från Betalningsbalansen. För offentlig förvaltning har det skett revideringar från 2019 och framåt. Revideringarna rör främst uppdaterade skatter.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2022-06-16 kl. 08.00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Niklas Hedberg

Telefon
010-479 40 41
E-post
niklas.hedberg@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se

Emma Blomqvist

Telefon
010-479 41 30
E-post
emma.blomqvist@scb.se