Finansräkenskaper första kvartalet 2019
Hushållens förmögenhet på rekordnivå
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2019-06-19 9.30
Hushållens finansiella nettoförmögenhet steg till rekordnivå under det första kvartalet 2019. Det var framför allt uppgången på Stockholmsbörsen som bidrog till den höga nettoförmögenheten, men även nysparande och en minskad ökning av lån.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet, mätt som finansiella tillgångar minus skulder, var tillbaka på rekordnivå efter det kraftiga börsfallet under fjärde kvartalet i fjol. Hushållens skulder har fördubblats på tolv år och uppgick vid utgången av första kvartalet 2019 till 4 424 miljarder kronor. Under samma tolvårsperiod har hushållens finansiella tillgångar, där de reala tillgångarna är exkluderade, mer än fördubblats. Hushållens finansiella nettoförmögenhet uppgick vid slutet av första kvartalet 2019 till 9 811 miljarder kronor.
Källa: SCB
Kraftig ökning av hushållens finansiella tillgångar
Hushållens finansiella tillgångar består till största del av aktier, fonder, bostadsrätter, bankinlåning och pensionssparande. En stor del av de finansiella tillgångarna är aktier eller är aktierelaterade. Marknadsvärdet för hushållens tillgångar ökade kraftigt under första kvartalet 2019 då Stockholmsbörsen steg med 12 procent. Även marknadsvärdet för hushållens tillgångar i bostadsrätter ökade under kvartalet efter fallande marknadsvärde under 2018.
Högt hushållssparande
Hushållens finansiella sparande var rekordhögt under första kvartalet 2019 och uppgick till 102 miljarder kronor. Det är det högsta finansiella sparandet sedan andra kvartalet 2014 och det högsta sparandet för ett första kvartal någonsin. Nysparandet i finansiella tillgångar var 150 miljarder kronor och skulderna ökade med 48 miljarder. Hushållen var under kvartalet försiktiga i sina köp av aktier och fonder. Även nettoköpen av bostadsrätter var relativt låga, istället sparade hushållen på bankkonton och i tjänstepensioner.
Skulderna består framför allt av lån och ökade, men i en lägre takt än tidigare. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 4,9 procent.
Icke-finansiella bolags finansiering
Under första kvartalet 2019 ökade icke-finansiella bolags upplåning både via lån i monetära finansinstitut och upplåning via emitterade räntebärande värdepapper. Lån är fortfarande icke-finansiella bolags viktigaste finansieringskälla, men emitterade räntebärande värdepapper har under de senaste åren ökat allt mer. Upplåningen via räntebärande värdepapper har under de senaste tre åren ökat med 44 procent, samtidigt som upplåningen via lån i monetära finansinstitut under samma period ökat med 19 procent. Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det första kvartalet 2019 till 3 588 miljarder kronor.
Källa: SCB
Revideringar
I samband med denna publicering har revideringar av samtliga kvartal 2018 gjorts. De största revideringarna berör utlandssektorn och offentlig förvaltning. Därutöver har mer omfattande revideringar gjorts av första kvartalet 2019 för hushållssektorn i jämförelse med publiceringen av Sparbarometern i maj. Främst är det uppgifter för skatteperiodiseringar, tjänstepensionen och fonder som reviderats.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala sektorräkenskaperna som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
Nästa publiceringstillfälle
2019-09-24 klockan 9.30
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.