Finansräkenskaper första kvartalet 2020
Icke-finansiella bolag lånade 72 miljarder från banker
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2020-06-17 9.30
Till följd av Corona-utbrottet stöttade Riksbanken svenska banker med likviditet och stödköpte obligationer under det första kvartalet 2020. Icke-finansiella bolag nettolånade 72 miljarder kronor från banker.
Under första kvartalet 2020 minskade Riksbanken sitt innehav i utländska obligationer med 87 miljarder kronor för att ha bättre förutsättningar att ytterligare stärka likvideten på den svenska finansmarknaden. Riksbanken stöttade under kvartalet bankerna med likvida medel genom att låna ut 142 miljarder kronor.
Vid utgången av det första kvartalet 2020 uppgick icke-finansiella bolags lån i monetära finansinstitut till 2 405 miljarder kronor. Emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 330 miljarder kronor. Sedan 90-talet har upplåning i form av räntebärande värdepapper ökat som andel av finansieringen. Sedan det tredje kvartalet 2019 har lån ökat som finansieringskälla. Under första kvartalet 2020 lånade icke-finansiella bolag 86 miljarder via monetära finansinstitut, varav 72 miljarder kronor i bank. Upplåningen i form av räntebärande värdepapper minskade under samma period med 43 miljarder kronor.
Banker äger allt mer bostadsobligationer
Under första kvartalet 2020 nettoemitterades bostadsobligationer för 86 miljarder kronor, emissioner minus förfall och återköp. Det var betydligt mer än under andra halvan av 2019, men lägre än första kvartalet i fjol då det nettoemitterades bostadsobligationer för 128 miljarder kronor. Intresset var då stort bland utländska investerare, men bilden var en annan för första kvartalet 2020 och andelen utländska ägare föll med nära fyra procentenheter på ett år, från 41 procent till 37 procent. De som främst ökat sitt ägande i bostadsobligationer under det senaste året var banksektorn, från 14 till 20 procent.
Som en stödåtgärd köpte Riksbanken bostadsobligationer för första gången någonsin. Sammantaget fanns det emitterade bostadsobligationer för 2 181 miljarder vid utgången av första kvartalet 2020 och Riksbankens ägande uppgick till 10 miljarder kronor.
Stor nedgång i hushållens finansiella tillgångar
Under det första kvartalet 2020 sjönk hushållens finansiella tillgångar med 7 procent vilket är den största nedgången sedan tidsserien startade. Samtidigt som det var en nedgång i värdet av hushållens finansiella tillgångar ökade skulderna med 46 miljarder kronor vilket gav en högre skuldkvot. Skuldkvoten mäts som hushållens skulder i förhållande till dess finansiella tillgångar. Då en stor del av de finansiella tillgångarna är aktiekursrelaterade så påverkas de av börsutvecklingen, vilket normalt innebär en ökad skuldkvot vid en större kursnedgång.
Under det första kvartalet 2020 hade hushållen ett finansiellt sparande på 124 miljarder kronor, vilket var det högsta sparandet sedan tidsserien startade. Hushållens insättningar på bankkonto uppgick till rekordhöga 86 miljarder kronor. Samtidigt som det var ett högt sparande nettosålde hushållen fonder för 46 miljarder och börsnoterade aktier för 6 miljarder kronor.
Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån, uppgick till 4 483 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2020. De senaste fyra kvartalen har den årliga tillväxttakten på lån legat runt 5 procent. Under det sista kvartalet var det en svag ökning av tillväxttakten från 4,9 till 5,1 procent.
Revideringar
I och med publiceringen av finansräkenskaperna 2020kv1 har finansräkenskaperna bytt källa för icke-finansiella bolags inlåning och utlåning samt koncernlån mot utlandet. Tidigare var källan företagsundersökningen BAST, men en övergång har nu gjorts till företagsundersökningen BB-BAST, som betalningsbalansen också använder sig av. Detta har gjorts för perioden 2018kv1-2020kv1, men kommer införas för hela tidserien i septemberpubliceringen. Utöver ovanstående kompletterades leveransen från finansmarknadsstatistiken med uppgifter för bankers placeringar i utländska centralbanker för att bättre stämma överens med betalningsbalansen. Dessa förbättringar är en del av det arbete som pågår för att minska diskrepanserna mellan finansräkenskaperna och betalningsbalansen.
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2020-09-22 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.