Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper tredje kvartalet 2020

Coronastöden pressade ner statens sparande

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2020-12-17 9.30

Coronapandemin fortsatte att prägla finansräkenskaperna under det tredje kvartalet 2020. Hushållssparandet var återigen relativt högt samtidigt som krisåtgärder sänkte statens sparande och höjde kommunernas.

Coronastöden har lämnat avtryck i statens finansiella sparande. De tre första kvartalen 2020 var det sammanlagda sparandet negativt och uppgick till -129 miljarder kronor. För kommunal förvaltning var bilden den omvända då staten gått in med coronastöd. Det finansiella sparandet i kommunal förvaltning uppgick till 17 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2020. Kommunernas höga bankinlåning var det som främst bidrog till det höga sparandet.

Finansiellt sparande, transaktioner, mdkr

Finansiellt sparande, transaktioner, mdkr

Källa: SCB

Staten finansierade coronastöden genom att emittera värdepapper. Under det första och andra kvartalet emitterades främst certifikat, medan det under det tredje kvartalet framförallt emitterades obligationer, det vill säga värdepapper med längre löptider. En tredjedel, eller 426 miljarder, av de utestående värdepapperna emitterade av staten, ägdes av Riksbanken i slutet av det tredje kvartalet. Försäkringsbolag och pensionsinstitut ägde tillsammans en dryg femtedel. Det var i nivå med utländska investerares ägandeandel, medan en tiondel ägdes av offentlig förvaltning.

Värdepapper emitterade av staten, 2020 kvartal 3, per ägarsektor, procent

Värdepapper emitterade av staten, 2020 kvartal 3, per ägarsektor, procent

Källa: SCB

Den marknadsvärderade statsskulden uppgick vid utgången av det tredje kvartalet 2020 till 2 190 miljarder kronor. En uppgång med 201 miljarder sedan utgången av år 2019.

Icke-finansiella bolag återgick till att emittera värdepapper

Redan i mars, i samband med de första coronarestriktionerna, erbjöd Riksbanken icke-finansiella bolag att sammanlagt låna upp till 500 miljarder kronor genom vidareutlåning från banker och andra kreditmarknadsinstitut. Under det första kvartalet lånade de icke-finansiella bolagen 87 miljarder kronor, främst i form av korta lån, följt av 48 miljarder under det andra kvartalet. Icke-finansiella bolags upplåning via emitterade värdepapper minskade under samma period med 58 miljarder kronor. Under det tredje kvartalet var det ombytta roller då lån i bank minskade med 45 miljarder kronor samtidigt som upplåningen via värdepapper ökade med 18 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolags upplåning, transaktioner, mdkr

Icke-finansiella bolags upplåning, transaktioner, mdkr

Källa: SCB

Fortsatt högt hushållssparande

Hushållens finansiella sparande var fortsatt relativt högt och uppgick under det tredje kvartalet till 36 miljarder kronor. Under de senaste 20 åren har endast ett tredje kvartal, det tredje kvartalet 2018, visat på ett högre sparande.

Sparandet bestod främst av sparande på bankkonto och köp av aktiefonder, vilka uppgick till 17 respektive 15 miljarder. Hushållen investerade i onoterade aktier medan noterade och utländska aktier nettosåldes.

Hushållens finansiella sparande och börsens starka utveckling under det andra och tredje kvartalet 2020 ledde till en återhämtning från den kraftiga nedgång i hushållens finansiella nettoförmögenhet som skedde under det första kvartalet. Hushållens finansiella nettoförmögenhet uppgick vid utgången av det tredje kvartalet till 11 821 miljarder kronor, vilket är en ökning med nära 700 miljarder på tre kvartal.

Hushållens finansiella sparande och förmögenhet, mdkr

Hushållens sparande och förmögenhet, mdkr

Källa: SCB

Den årliga tillväxttakten för hushållens lånestock fortsatte att öka något och uppgick till 5,2 procent vid utgången av det tredje kvartalet.

Revideringar

I samband med beräkningen av tredje kvartalet 2020 har års- och kvartalsstatistik reviderats från och med första kvartalet 2017 till och med andra kvartalet 2020. Transaktioner i fonder har reviderats från och med 2017 för samtliga sektor på grund av nya beräkningar av kvarhållna utdelningar. Utlandssektorn har reviderats med ny information från Betalningsbalansen från och med första kvartalet 2017. Det är framför allt stora revideringar av utländska investeringar i svenska onoterade aktier och svenska investeringar i utländska onoterade aktier. Det har även gjorts ett antal revideringar av offentlig förvaltning. Staten har reviderat skatteperiodiseringarna från och med första kvartalet 2019. Kommunerna har ändrat redovisningen av flöden mellan företags- och kommuninstitut samt offentlig förvaltning för 2019. Kommunerna har även reviderat finansiella derivat för 2019 och pensionsrätter från 2019 och framåt.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2021-03-18 kl. 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Sektionen för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se

Caroline Ahlstrand

Telefon
010-479 43 33
E-post
caroline.ahlstrand@scb.se