Sparbarometern, 1:a kvartalet 2022
Högt hushållssparande trots försäljning av fonder
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2022-05-19 8.00
Hushållens finansiella sparande och nettoförmögenhet präglades under årets första kvartal av osäkerheten på börsen. Det finansiella sparandet uppgick under det första kvartalet till 120 miljarder kronor, vilket var i linje med snittet för de senaste fem årens första kvartal. Hushållen sålde under kvartalet fonder och den årliga tillväxttakten i lån var oförändrad.
Hushållens nysparande i finansiella tillgångar uppgick under första kvartalet 2022 till 184 miljarder kronor, samtidigt som skulderna ökade med 63 miljarder kronor vilket genererade ett finansiellt sparande på 120 miljarder. Hushållens finansiella sparande under kvartalet utgjordes till stor del av sparande på bankkonto och i tjänstepensioner samt skatteperiodiseringsnettot. Av den totala skuldökningen var det framför allt lån, dvs nytagna lån minus amorteringar, som ökade. De senaste fem åren har hushållens finansiella sparande för ett första kvartal generellt legat på en högre nivå än tidigare år. Det finns en säsongsvariation i hushållens finansiella sparande där sparandet normalt varit högre under årets två första kvartal.
Hushållen nettosålde fonder
Hushållen nettosålde under första kvartalet 2022 fondandelar för 21 miljarder kronor. Det var framför allt uttag i aktiefonder och andra fonder som stod för de största nettoförsäljningarna på 13 respektive 9 miljarder kronor. Senast hushållen nettosålde fondandelar var under första kvartalet 2020.
Under kvartalet sjönk Stockholmsbörsen med 14,7 procent enligt OMX Affärsvärldens generalindex. Samtidigt som börsen hade en negativ utveckling under kvartalet nettoköpte hushållen noterade aktier för 13 miljarder kronor. Även onoterade aktier uppvisade ett positivt nettosparande på 10 miljoner kronor.
Högt sparande på bankkonto
Under det första kvartalet uppgick hushållens sparande på bankkonto till 58 miljarder, vilket är ett högt sparande för ett första kvartal. Hushållen har endast haft högre nettoinsättningar på bankkonto för ett första kvartal vid ett annat tillfälle, vilket var första kvartalet 2020. Under båda dessa kvartal har hushållen kraftigt sålt av fonder.
De senaste sex åren har hushållen haft ett positivt sparande på bankkonto, med betydligt högre nivåer sedan corona-pandemins start.
Fortsatt högt privat försäkringssparande
Det privata försäkringssparandet, för det första kvartalet 2022, var lägre än motsvarande period föregående år men låg alltjämt på en hög nivå. Hushållen nettosparade under kvartalet 18 miljarder kronor i privat försäkringssparande. Det privata försäkringssparandet har nått nya nivåer sedan flyttavgifterna på individuellt försäkringssparande sänktes under 2021.
Oförändrad tillväxttakt i lån
Under det första kvartalet 2022 uppgick den årliga tillväxttakten i lån till 6,8 procent, vilket var en oförändrad tillväxttakt jämfört med föregående kvartal. Dessförinnan hade den årliga tillväxttakten i lån ökat varje kvartal sedan första kvartalet 2020. Hushållens nettoupplåning uppgick under första kvartalet 2022 till 71 miljarder kronor. Det var den högsta nettoupplåningen för ett första kvartal sedan tidsseriens start.
Den finansiella nettoförmögenheten sjönk
Den finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av första kvartalet 2022 till 14 784 miljarder kronor, vilket var 724 miljarder lägre än föregående kvartal. Det var första gången på två år som hushållens finansiella nettoförmögenhet minskade. Värdeminskningen av den finansiella nettoförmögenheten kan främst förklaras av börsnedgången under kvartalet då en stor del av hushållens finansiella tillgångar är aktierelaterade. Det var framför allt direktägda aktier och fonder samt premiepensioner som bidrog till värdeminskningen. Hushållens tillgångar i bostadsrätter hade däremot en positiv värdeutveckling på 132 miljarder kronor under årets första kvartal. Vid utgången av kvartalet uppgick tillgångarna i bostadsrätter till 3 828 miljarder kronor.
Definitioner och förklaringar
Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för första kvartalet 2022 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2018 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 17 mars.
Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Finansräkenskaper, kvartal och år
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)
Statistikdatabasen:
Nästa publiceringstillfälle
2022-08-25 klockan 8.00.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.