Till innehåll på sidan

Sparbarometern, 2:a kvartalet 2021

Hushållens lån ökade kraftigt

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-08-26 9.30

Hushållens finansiella sparande uppgick under det andra kvartalet 2021 till 148 miljarder kronor. Det var främst det höga sparandet på bankkonton men även stora nettoköp av aktier och fonder som bidrog till det höga sparandet. Samtidigt lånade hushållen mer än tidigare.

Under andra kvartalet var nysparandet i finansiella tillgångar 241 miljarder kronor medan skulderna ökade med 93 miljarder kronor. Det innebar ett finansiellt sparande på 148 miljarder kronor, vilket var 20 miljarder lägre än föregående kvartal. Det finansiella sparandet första kvartalet i år var det högsta sparandet sedan tidsserien startade 1996. Sparandet under andra kvartalet 2021 var i linje med motsvarande kvartal de två senaste åren. Det finns en säsongsvariation i hushållens finansiella sparande där sparandet normalt varit högre under årets två första kvartal.

Finansiellt sparande andra kvartalet, transaktioner, mdkr

Diagram: Finansiellt sparande andra kvartalet, transaktioner, mdkr

Hushållen fortsatte att ha höga nettoinsättningar på bankkonto, som uppgick till 77 miljarder under andra kvartalet i år. Hushållen hade även stora nettoköp av aktier och fonder som uppgick till 66 miljarder kronor, vilket var 27 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Tillsammans bidrog nettoinsättningen på bankkonto samt nettoköp av aktier och fonder till drygt hälften av hushållens nysparande i finansiella tillgångar under andra kvartalet i år. Den andra hälften av nysparandet kom främst från pensionssparandet.

Samtidigt som nysparandet i tillgångar var högt så var nettoupplåningen den högst uppmätta sedan tidsserien startade 1996 och uppgick till 94 miljarder kronor.

Fortsatt högt sparande i aktier och fonder

Sedan coronapandemins utbrott har hushållen i större utsträckning sparat i aktier och fonder, med undantag för första kvartalet i fjol då det var en kraftig börsnedgång och hushållen nettosålde fonder för 40 miljarder kronor. Under andra kvartalet i år nettoköpte hushållen aktier och fonder för 66 miljarder kronor. Nettoköpen av noterade och onoterade aktier stod för 38 miljarder kronor, medan nettoköpen av fonder var 28 miljarder kronor. Hushållen nettoköpte främst aktiefonder och andra fonder, för 14 respektive 11 miljarder.

Hushållens nettoköp/-försäljningar av aktier samt fonder (vänster) och Stockholmsbörsen (höger), transaktioner och OMX Affärsvärldens generalindex, mdkr och index

Diagram: Hushållens nettoköp/-försäljning i aktier och fonder, transaktioner, mdkr

Hushållens bankkonton växer

Nettoinsättningarna, insättningar minus uttag, på bankkonton fortsatte att öka under andra kvartalet 2021 och uppgick till 77 miljarder kronor. Hushållen har under den senaste femårsperioden gjort nettoinsättningar på bankkonton på nästan 700 miljarder kronor trots låga insättningsräntor. Bankinlåningen uppgick vid slutet av kvartalet till 2 282 miljarder kronor och utgjorde en dryg tiondel av hushållens finansiella tillgångar.

Nettoköp av nya bostadsrätter på en fortsatt låg nivå

Nettoköpen av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter uppgick till 11 miljarder under andra kvartalet 2021, vilket var högre än första kvartalet i år men lägre än motsvarande kvartal föregående år. Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.

Rekordhögt låntagande

Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, var under andra kvartalet i år den högsta uppmätta nettoupplåningen för ett enskilt kvartal och uppgick till 94 miljarder kronor. Det var nästan 30 miljarder högre än både föregående kvartal och motsvarande kvartal i fjol. Det finns en säsongsvariation i hushållens nettoupplåning och under andra kvartalet är upplåningen vanligtvis högst. Under den senaste tioårsperioden har nettoupplåningen under andra kvartalet i genomsnitt uppgått till 63 miljarder kronor.

Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut, uppgick vid slutet av andra kvartalet 2021 till 4 856 miljarder kronor. Den årliga tillväxttakten på lån steg och uppgick till 6,3 procent, vilket var 0,5 procentenheter högre än första kvartalet i år och 1 procentenhet högre än motsvarande kvartal föregående år. Senast tillväxttakten i lån var över 6 procent var vid utgången av första kvartalet 2018.

Hushållens lån, transaktioner (vänster) och årlig tillväxttakt (höger), mdkr och procent

Diagram: Hushållens finansiella nettoförmögenhet (vänster) och Stockholmsbörsen (höger), ställningsvärde och OMX Affärsvärldens generalindex, mdkr och index

Nettoförmögenheten fortsatte att stiga

Vid utgången av det andra kvartalet 2021 uppgick hushållens finansiella nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, till 14 177 miljarder kronor. Under det senaste året har hushållens finansiella nettoförmögenhet ökat med 3 077 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 28 procent. Av ökningen förklaras drygt en tiondel av det positiva finansiella sparandet och nästan nio tiondelar av värdeökning. Värdeökningen förklaras framför allt av värdeförändringen av det direkta och indirekta ägandet i aktier. Stockholmsbörsen har sedan utgången av andra kvartalet föregående år stigit med 42 procent, enligt OMX Affärsvärldens generalindex.

Definitioner och förklaringar

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder.

I Sparbarometern publiceras inga revideringar eller metodförändringar, utöver de revideringar som infördes i samband med senaste publiceringen av Finansräkenskaperna. Revideringar av tidsserien sker i samband med publiceringen av Finansräkenskaperna, där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras.

I samband med denna publicering av Sparbarometern, som avser andra kvartalet 2021, uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2019 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 17 juni. 

Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:

Finansräkenskaper, kvartal och år

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen:

Balansräkningar (ENS2010), utgående balans, netto, löpande priser i mnkr efter institutionell sektor och tillgångsslag. År 1980 - 2020

Nästa publiceringstillfälle

2021-11-18 klockan 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Frida Frånlund

Telefon
010-479 58 25
E-post
frida.franlund@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se