Sparbarometern bygger på samma begrepp som Finansräkenskaperna, vilka är en del av nationalräkenskapssystemet och styrs av internationella regler. Sparbarometern redovisar endast hushållssektorn, medan Finansräkenskaperna visar finansiellt sparande och förmögenhet uppdelade på alla samhällssektorer. Finansräkenskaperna tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Finansinspektionen.

Det som skiljer Sparbarometern och Finansräkenskaperna åt gällande hushållssektorn är tidpunkten för publicering och namnsättningen av de finansiella instrumenten. Finansräkenskaperna publiceras inom 90 dagar efter utgånget kvartal och Sparbarometern publiceras cirka en månad tidigare. Det innebär att det förekommer mer preliminära data i Sparbarometern jämfört med Finansräkenskaperna.

Sparbarometerns revideringspolicy (pdf)

Sparbarometerns namnsättning skiljer sig gentemot Finansräkenskapernas. Syftet är att tydliggöra vad en post innehåller. Till exempel heter det pensionsrätter i Finansräkenskaperna men tjänstepensioner i Sparbarometern. Detta kan göras då Sparbarometern inte är styrd av internationella regler (EU-förordningen ENS 2010) på samma sätt som Finansräkenskaperna. Innehållet och beräkningarna i posterna är dock detsamma. Under år 2014 gjordes en omläggning av statistiken då EU-förordningen ENS 95 ersattas med ENS 2010. I samband med detta gjordes även ytterligare ändringar i Sparbarometern mot bakgrund av behov från användare av statistiken och för att göra Sparbarometern mer lättförståelig. De definitioner och värden som gällde fram till omläggningen år 2014 är publicerade under länken ”Äldre serier (SNA68, ENS95)” på Sparbarometerns hemsida. I denna tidserie ingår även hushållens icke-vinstdrivande organisationer medan hushållens periodiserade skatter och sociala avgifter saknas.