Till innehåll på sidan

Beskrivning av antal helårsekvivalenter

SCB redovisar statistik över antalet helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Det innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning.

Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Helårsekvivalenterna beräknas månadsvis och årsvis:

  • Årsvisa uppgifter per ersättningsform finns från 1990
  • Årsvisa uppgifter per län finns från 1999
  • Årsvisa uppgifter per kön finns från 2006
  • Årsvisa uppgifter per kommun finns från 2014
  • Månadsvisa uppgifter per ersättningsform finns från 2006
  • Månadsvisa uppgifter per kommun och kön finns från 2014
  • Månadsvisa uppgifter per kommun och ålder finns från 2014.

Sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning

Från Försäkringskassan hämtas antal dagar med sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Deltidsdagar är omräknade till hela dagar. För att erhålla antalet helårsekvivalenter divideras antal ersättningsdagar med 365.

Dagar under sjuklöneperioden ingår inte (dag 114). För företagare och studerande m.fl. räknas däremot dag 114 med från och med år 1996.

Alla varianter av sjukpenning och rehabiliteringspenning ingår. Dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar.

Regeländringar

År 1997 förlängdes arbetsgivares sjuklöneperiod från 14 till 28 dagar, ersatta dagar minskar därmed under denna period. Den 1 april 1998 förkortades sjuklöne¬perioden åter till 14 dagar, för att den 1 juli 2003 öka till 21 dagar. Den 1 januari 2005 förkortades åter sjuklöneperioden till 14 dagar.

Arbetslöshet

Från IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) hämtas antal dagar med arbetslöshetsersättning. Deltidsdagar är omräknade till hela dagar. För att erhålla antalet helårsekvivalenter divideras antal ersättningsdagar med 260, eftersom detta motsvarar fullständig frånvaro från arbetsmarknaden.

Antalet helårsekvivalenter med arbetslöshet redovisas utifrån när de ersatta dagarna utbetalas. Antalet utbetalningstillfällen varierar något mellan månaderna. Detta gör att antalet helårsekvivalenter kan variera ganska kraftigt mellan två månader.

Redovisade dagar avser ersättning utbetald av arbetslöshetskassa. Till och med år 1999 ingår även dagar för personer som fick annan ersättning utbetald, t.ex. vid deltagande i de arbetsmarknadspolitiska programmen Arbetslivsutveckling (ALU) eller Offentliga Tillfälliga Arbeten (OTA). Till och med år 1996 ingår inte ersättningsdagar till personer som endast erhållit Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Arbetsmarknadsåtgärder

Här används statistik från Arbetsförmedlingen över kvarstående sökande i arbetsmarknadspolitiska program (exklusive särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga). Uppgifterna avser antal personer den sista dagen i respektive månad. De allra flesta har åtgärden på heltid, vilket gör att antalet personer antas vara samma som antalet helårsekvivalenter. För att beräkna årsvärdet summeras antalet dagar i respektive månad och divideras med tolv.

Från och med 2015 ingår inte personer i etableringsprogrammet, då dessa ersätts med etableringsersättning. För åren 20112014 har det inte varit möjligt att exkludera denna grupp. Personer med etableringsersättning som deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program är därmed dubbelredovisade för dessa år. Denna dubbelredovisning har ökat med tiden allt eftersom antalet med etableringsersättning har ökat. 2015 var det ca 17 000 helårsekvivalenter som deltog i etableringsprogrammet.

Ekonomiskt bistånd

Från Socialstyrelsen erhålls statistik över ekonomiskt bistånd. Preliminära uppgifter samlas in varje månad och en slutlig insamling per månad sker efter årets slut.

För att beräkna antalet helårsekvivalenter divideras det faktiska erhållna biståndet per hushåll med en beräknad årsnorm som tagits fram för just den hushållstypen. För att få fram antalet individer som skulle ha försörjts ett helt år med ekonomiskt bistånd, multipliceras hushållets andel med antalet vuxna personer i hushållet som sedan summerar till antal helårsekviva-lenter.

Årsnormen ska spegla vad hushållet kan erhålla vid full ersättning under hela året. Årsnormen tas fram för olika hushållstyper där hänsyn tas till följande faktorer:

  • Ensamstående respektive sammanboende par
  • Antal barn i hushållet
  • Ålder på barnen.

Årsnormen utgår från en riksnorm som Socialstyrelsen publicerar, men vissa justeringar görs. Innehållet i normen har konstanthållis från 1990 och framåt för att kunna göra jämförelser. Årsnormen innehåller kostnader för:

  • Hyra minskat med bostadsbidrag
  • Personliga kostnader
  • Gemensamma hushållskostnader
  • Tandvård
  • Elförbrukning
  • Hemförsäkring
  • Möbler och husgeråd.

Uppgifter för ovanstående kostnader finns inte tillgängliga vid samma tidpunkt varför en preliminär norm används vid beräkning av månadsuppgifterna. Dessa revideras sedan då den definitiva normen finns tillgänglig.

Vissa kommuner har haft bortfall för en eller flera månader. Sedan år 2011 har uppgifterna för dessa kommuner imputerats med senaste kända uppgift.

Etableringsersättning

Den som är ny i Sverige och deltar i etableringsprogrammet eller har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen kan sedan 2011 få etableringsersättning. Från Försäkringskassan hämtas uppgifter om vilka individer som har etableringsersättning respektive månad. Med hjälp av ersättningens omfattning räknas uppgifterna om till antal helårsekvivalenter.

Introduktionsersättning

Fram till och med 2011 kunde kommunen bevilja introduktionsersättning till flyktingar. Mellan åren 1994 till 2011 finns helårsekvivalenter beräknade utifrån samma princip som för ekonomiskt bistånd. Det faktiska erhållna biståndet per hushåll har dividerats med en beräknad årsnorm som tagits fram för just den hushållstypen. För år 2011 avser uppgiften summan av etableringsersättning och introduktionsersättning.

Kommunen har haft möjlighet att välja om de vill redovisa biståndet som introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd. Det kan även finnas bortfall i uppgifterna vilket vi inte har tagit hänsyn till.