I samband med FN:s internationella dag för att utrota fattigdomen, den 17 oktober, publicerar SCB svensk statistik baserad på några av de indikatorer som används av EU för att följa utvecklingen av fattigdom och social utestängning.

Under 2021 levde drygt 3 procent av personer 16 år och äldre i materiell och social fattigdom i Sverige, vilket motsvarar ungefär 300 000 personer. Det är vanligare bland utrikes födda än inrikes födda. 10,3 procent som är utrikes födda levde i materiell och social fattigdom i Sverige jämfört med 1,5 procent av personer födda i landet.

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster (se vidare Definitioner och förklaringar nedan). Det handlar exempelvis om att inte kunna betala oförutsedda utgifter, inte ha råd med tillräcklig uppvärmning av bostaden eller att inte kunna betala skulder inom utsatt tid. Det handlar också om att inte kunna delta i sociala aktiviteter som kostar pengar, såsom att dela en måltid med släkt och vänner minst en gång i månaden eller att kunna delta regelbundet i en fritidsaktivitet.

De tre poster som uppvisar störst skillnad mellan inrikes och utrikes födda i Sverige är kontantmarginal, dvs om man kan betala en större oförutsedd utgift, om man har råd att delta regelbundet i en fritidsaktivitet, samt om man har råd med en veckas semester varje år. Under 2021 saknade 43 procent utrikes födda kontantmarginal, motsvarande andel för inrikes födda var 11 procent. Bland de utrikes födda hade 22 procent inte råd att åka på semester, jämfört med drygt 4 procent bland personer som är födda i Sverige, och 15 procent hade inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet. Motsvarande andel bland inrikes födda var drygt 2 procent.