Grönytor i och omkring tätorter 2005:
Allt mindre grönytor i tätorter
Statistiknyhet från SCB 2010-11-19 9.30
SCB har i samarbete med Metria Miljöanalys tagit fram en ny metod för att mäta förändringar av vegetationsgrad inom tätorter. I denna första studie har förändringar mellan år 2000 och 2005 i de tio befolkningsmässigt största tätorterna undersökts. I samtliga fall har vegetationen minskat.
De orter som ingår i studien är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping och Norrköping. I dessa tätorter har vegetationen ökat på vissa ytor och minskat på andra. Nettoförändringen visar dock alltid en minskning. Den är på 23 till 546 hektar, eller 0,6 till 1,5 procent av ortens landareal. Störst är nettoförändringarna i Malmö och Stockholm.
Minskad grönyta per person
Grönytor är allt grönt inom tätortsgränsen, såsom parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor. Med hjälp av uppgifter om förändringar samt kartering av grönytor år 2005, har arealen grönyta för år 2000 beräknats. Störst andel grönyta i förhållande till landareal hade Stockholms tätort (74 procent). Minst andel grönyta hade Malmö (55 procent) och Norrköping (60 procent).
År 2000 hade invånarna i de tio tätorterna mellan 154 och 388 m2 grönyta per person. Befolkningsökning tillsammans med minskad vegetation gav en grönyta på mellan 153 och 373 m2 per person år 2005.
Grönyta per person kan jämföras med siffror över befolkningstätheten år 2000–2005. Malmö och Stockholm har haft både högst andel invånare per km2 och lägst andel grönyta per person. Jönköping har haft lägst befolkningstäthet och högst andel grönyta per person.
Förändringar i anslutning till grönområden
Grönområden är sammanhängande grönytor, exklusive åkermark, med minst 50 meter till omgivande byggnader. Minsta areal är 1 hektar.
I 6 av de 10 tätorterna har ytmässigt mer än 50 procent av minskningarna i vegetation skett inom eller i anslutning till grönområden. I Malmö gäller det för 71 procent av förändringsytan och i Göteborg för 64 procent av förändringsytan. I Uppsala ligger 35 procent av förändringsytan inom eller i anslutning till grönområden.
Det ger en bild av vilken typ av mark som har tagits i anspråk när vegetationsgraden har förändrats. Områden där vegetationen har minskat och som ligger i anslutning till grönområden antas ha tillhört grönområdet innan förändringen.
Metod
Uppgifterna om förändringarna har tagits fram med hjälp av en ny metod, som bygger på analys av satellitbilder. Grunddata har tagits fram i samarbete med Metria Miljöanalys.
Definitioner och förklaringar
Grönyta: Allt grönt inom tätortsgränsen, såsom allmänna parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor, vid byggnation överblivna gröna ytor (impediment), villaträdgårdar, gröna ytor mellan flerbostadshus, industribyggnader och även gröna stråk mellan vägar. Minsta areal är 0,01 hektar.
Hårdgjord yta: Hit räknas byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar, gångvägar, cisterner och dylikt, allt inom tätort som inte betraktas som grönyta är i princip hårdgjord yta. Minsta areal är 0,01 hektar.
Grönområde: Grönytor som är obebyggda och ligger utanför andra byggnaders influensområde på 50 meter utgör beståndsdelarna för grönområden. Om området då har en areal om minst 1 hektar klassas det som grönområde. Betesmark kan räknas till grönområden men inte åkermark.
Förändringsyta: Orsaker till att vegetationen minskar är exempelvis utbyggnad eller nybyggnation av hus, utökning av industri- eller handelområde, vägbygge eller expansion av ytkrävande verksamheter (t ex grustäkt). Att vegetationen har minskat betyder inte alltid att den helt har övergått till hårdgjord yta. Det kan även innebära att den har förändrats från yta med vegetation till yta med någon vegetation, vilket kan vara fallet om t ex en tomt med fritidshus bebyggs med ett större hus. Minskning registreras också om området vid mättidpunkten är en tillfällig byggarbetsplats. Även om det hårdgjorda senare kommer att förses med vegetation, är det situationen vid mättidpunkten som räknas, utan hänsyn till framtida planer för marken.
En vegetationsökning är ofta ett tidigare bygge som har försetts med växtlighet, till exempel på innegårdar och tomter till nybyggda hus, eller längs ombyggda vägar. Ökad vegetation kan också vara områden där tidigare industrimark har restaurerats med växtlighet.
Publikation
Läs mer i Statistiskt meddelande Förändring av grönytor inom tätorter 2000–2005. De tio största tätorterna 2005.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.