Till innehåll på sidan

Grönytor i och omkring tätorter:

Långt till grönområden i storstäder

Statistiknyhet från SCB 2010-09-15 9.30

I Stockholm och Malmö har 18 procent av de boende inget endaste grönområde inom 300 meter från bostaden. I faktiska tal motsvarar det mer än 220 000 personer i Stockholm och drygt 46 000 personer i Malmö. I Göteborg saknar 11 procent eller 57 000 personer grönområde i närområdet.

SCB presenterar nu statistik om markanvändning/marktäcke inom tätortsgräns för samtliga tätorter med minst 10 000 invånare, sammanlagt 113 stycken. Statistiken avser 2005 och innefattar grönytor inom tätortsgräns samt grönområden inom tätorter inklusive en buffert på tre kilometer från tätortsgräns. Indikatorer för närhet till grönområden i förhållande till bostaden presenteras också. Tidigare har statistiken redovisats för de 36 största tätorterna. Dessa ingår även i den här redovisningen.

Närhet till grönområden

Som grönområde räknas sammanhängande områden på minst 1 hektar, med vegetation men utan byggnader. Andelen tätortsbefolkning som saknar grönområden inom 300 meter från bostaden varierar mellan 0 och 56 procent. I Ronneby, Torslanda och Timrå saknar ingen grönområde i närområdet, medan det i Ystad är 56 procent av befolkningen som inte har något grönområde inom 300 meter.

Andel av tätortsbefolkningen som saknar grönområde inom 300 meter från bostaden. Tätorter med fler än 10 000 invånare, 2005

Karta

Grönområden inom tätort med omland

Inom tätorter inklusive en buffert på 3 kilometer är andelen grönområden i relation till totala landarealen mellan 5 och 82 procent. Lägst andel grönområden har Trelleborg och högst har Gislaved.

De tätorter som har lägst andel grönområden återfinns till största delen i Skåne och Hallands län. Det förklaras till viss del av att orterna ofta omges av åkermark och vatten. Varken vatten eller åkermark räknas in i grönområdesarealen. I områden med mycket skog blir andelen grönområden högre. Det gäller bland annat för tätorterna i norra Sverige samt i Jönköpings och Kronobergs län.

Hårdgjorda ytor i tätorter

Ett av Sveriges 16 miljömål är "God bebyggd miljö", enligt vilket det ska finnas program för hur andelen hårdgjord yta i tätorter ska begränsas samt hur grön- områden ska bevaras. Som hårdgjord yta räknas här bebyggd och obebyggd mark utan någon vegetation, samt väg och järnvägsområden. Övrig mark utom vatten är grönytor.

Andelen hårdgjord yta i Stockholm uppgår till 25 procent av tätortsarealen. För Göteborg är andelen 30 procent och för Malmö 44 procent. I övriga landet har Ystad den högsta andelen hårdgjord yta medan Onsala har den lägsta.

Metod

Grunddata om markanvändning/marktäcke har tagits fram i samarbete med Metria Miljöanalys. Data baseras bl a på satellitbilder i kombination med registerdata om byggnader och befolkning.

Definitioner och förklaringar

Grönyta: Allt grönt inom tätortsgränsen, såsom allmänna parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor, vid byggnation överblivna gröna ytor (impediment), villaträdgårdar, gröna ytor mellan flerbostadshus, industribyggnader och även gröna stråk mellan vägar.

Hårdgjord yta: Hit räknas byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar, gångvägar, cisterner och dylikt, allt inom tätort som inte betraktas som grönyta är i princip hårdgjord yta.

Grönområde: Grönytor som är obebyggda och ligger utanför andra byggnaders influensområde på 50 meter utgör beståndsdelarna för grönområden. Om området då har en areal om minst 1 hektar klassas det som grönområde. Betesmark kan räknas till grönområden men inte åkermark. Grönområden har beräknats för tätorter inklusive ett omland på tre kilometer.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Stefan Svanström

Telefon
010-479 45 58
E-post
stefan.svanstrom@scb.se

Karin Hedeklint

Telefon
010-479 45 14
E-post
karin.hedeklint@scb.se