Skyddad natur 2015-12-31:
Stora skillnader i andelen skyddad natur
Statistiknyhet från SCB och Naturvårdsverket 2016-05-24 9.30
I alla landets kommuner finns skyddade naturområden enligt miljöbalken. Skyddets omfattning varierar dock kraftigt. Störst andel skydd i förhållande till kommunens hela landyta 2015 hade Salems kommun, med 59 procent. Men i var femte kommun var mindre än 1 procent av landytan skyddad.
Bland de 10 kommuner som hade störst andel skyddad landareal 2015 finns 6 stycken i Stockholms län. Övriga finns i Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län.
| Kommun | Skyddad landareal, hektar | Kommunens totala landareal, hektar | Andel skyddad landareal, % |
|---|---|---|---|
|
Salem
|
3 175 | 5 411 | 59 |
|
Sorsele
|
391 770 | 736 704 | 53 |
|
Vaxholm
|
2 933 | 5 784 | 51 |
|
Jokkmokk
|
850 915 | 1 760 076 | 48 |
|
Tyresö
|
2 999 | 6 923 | 43 |
|
Gällivare
|
628 663 | 1 569 078 | 40 |
|
Huddinge
|
4 937 | 13 103 | 38 |
|
Sollentuna
|
1 709 | 5 262 | 32 |
|
Järfälla
|
1 534 | 5 379 | 29 |
|
Älvdalen
|
195 015 | 687 191 | 28 |
Beräkningen avser skyddad landareal i nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden (skogliga och övriga), som andel av kommunens hela landareal.
Vindelfjällen är det största naturreservatet
En dryg tiondel av Sveriges landyta är skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Om Natura 2000-områden också inräknas, är 13 procent av Sveriges landyta skyddad.
Naturreservat och nationalparker i landets fjällområden står för den större andelen av de skyddade arealerna. Det största naturreservatet är Vindelfjällen i Västerbottens län. Det har en yta på drygt 550 000 hektar, vilket är mer än sjön Vänerns yta.
| Typ av skyddat område | Antal | Total areal, hektar | Landareal, hektar | Andel skyddad landareal, (%) |
|---|---|---|---|---|
|
Nationalparker
|
29 | 739 450 | 631 325 | 1,5 |
|
Naturreservat
|
4 340 | 4 599 280 | 3 771 090 | 9,3 |
|
Naturvårdsområden
|
91 | 108 826 | 73 104 | 0,2 |
|
Biotopskyddsområden i skog
|
7 516 | 26 124 | 26 066 | 0,1 |
|
Biotopskyddsområden, övriga
|
101 | 246 | 243 | 0,0 |
|
Totalt 2015
|
12 077 | 5 472 564 | 4 500 533 | 11,0 |
|
Totalt 2014
|
11 746 | 5 442 793 | 4 479 549 | 11,0 |
|
Natura 2000
|
4 530 | 6 678 565 | 4 768 459 | 11,7 |
|
Natura 2000 rensat från övrlapp med ovanstående skyddsformer
|
1 899 244 | 730 647 | 1,8 |
Uppgifterna avser skyddade områden som var gällande (d.v.s. hade vunnit laga kraft) 2015-12-31. Arealuppgifter är rensade från ytor som överlappar varandra.
Boende på Gotland har närmast till skyddad natur
Vid utgången av 2015 hade befolkningens i genomsnitt 3 kilometer till sitt närmsta skyddade område. Det avser områden skyddade som nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde. Befolkningen på Gotland hade kortast avstånd, medan boende i Värmland och Norrbotten hade längst. Boende i tätort hade i genomsnitt 1,4 kilometer närmare till skyddad natur jämfört med boende utanför tätorter. Medelavståndet till skyddad natur i Malmö tätort var dubbelt så långt som i Stockholms tätort.
Störst ökning i Stockholms län
Under 2015 ökade den skyddade arealen med mer än 31 000 hektar (Natura 2000 inkluderat). Den största ökningen gjordes i Stockholms län, i kommunerna Vaxholm och Ekerö. Det beror på två nybildade naturreservat, Bogesundslandet i Vaxholms kommun och Lovö i Ekerö kommun.
I de nya områdena ingår större ytor där skogs- och jordbruk är tillåtet. En viktig del av syftet med dem är att bevara områden för rekreation och friluftsliv. Men även med dessa skyddsinsatser finns ett fortsatt stort skyddsbehov i Stockholms län, i syfte att bevara viktig natur för biologisk mångfald och friluftsliv.
Källa: Naturvårdsregistret, bakgrundskarta © Lantmäteriet
Grön infrastruktur
Årets tema i SCB:s statistik över skyddad natur är Grön infrastruktur. Med det menas ekologiska nätverk av naturområden och livsmiljöer som förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras. Nätverken kan bidra till människors välbefinnande, fungera som spridningsvägar för djur- och växtliv, samt vara betydelsefulla för ekosystemens motståndskraft vid klimatförändringar. Grön infrastruktur ska beaktas i fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning, bland annat genom att regionala handlingsplaner tas fram av länsstyrelserna.
Exempel på grön infrastruktur är kontinuitetsskogar. De är en viktig del av den skogliga gröna infrastrukturen, då de har höga värden och bör skyddas från avverkning.
Grönstrukturer i urbana miljöer kan fungera som grön infrastruktur och ha betydelse för biologisk mångfald och motståndskraft vid översvämningar. SCB har undersökt omfattningen av grönska i de största tätorterna i Sverige. I genomsnitt bestod 57 procent av städernas landyta av grönytor.
Grönytor som är sammanhängande områden på minst 0,5 hektar och allmänt tillgängliga klassas som grönområden i statistiken. I landets tio största tätorter var i genomsnitt 6 procent av grönområdenas yta skyddad som naturreservat eller naturvårdsområde. Störst andel hade Stockholm, med knappt 10 procent. Räknas även Kungliga nationalstadsparken in, ökar andelen för Stockholms del med nästan 10 procentenheter.
Källa: Naturvårdsregistret, bakgrundskarta © Lantmäteriet
Kartverktyget Skyddad natur
På Naturvårdsverkets hemsida finns möjlighet att ta del av Sveriges skyddade områden med hjälp av kartverktyget Skyddad Natur. Där kan du skapa kartor över skyddade område för en kommun, ett län eller för hela landet. Det går även att söka specifika områden och göra urval baserat på olika uppgifter om de skyddade områdena, till exempel syfte för bildande eller årtal för bildande.
Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ett Statistiskt meddelande.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras under 2017.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.