Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2019, regional statistik

Stora regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser

Statistiknyhet från SCB 2021-11-24 9.30

Utsläppen av växthusgaser satt i relation till BNP (utsläppsintensiteten) varierar stort mellan regioner. Den är högst på Gotland och lägst i Stockholm. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppsintensiteten i de flesta län men ökade i Södermanlands län.

Utsläppsintensiteten minskade i de flesta län mellan 2018 och 2019, enbart i Södermanland skedde en ökning. I Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Halland och Jämtlands län var intensiteten oförändrad. Gotland är det län som minskat utsläppsintensiteten mest mellan 2018 och 2019. Huvuddelen av utsläppen av växthusgaser från den gotländska ekonomin kommer från tillverkningsindustri med stora processutsläpp, medan det är tjänstesektorn och offentlig sektor som ger de största bidragen till ekonomin.

Den samlade utsläppsintensiteten för riket minskade mellan åren 2018 och 2019. Stockholm var det minst utsläppsintensiva länet 2019 medan Gotland och Norrbotten var de län med störst utsläppsintensitet.

Utsläppsintensiteter per län, 2017, 2018 och 2019, ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor

Utsläppsintensiteter per län, 2017, 2018 och 2019, ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor

* 2019 Bruttoregionprodukt är preliminär

Källa: SCB

Miljöekonomisk profil per län

På ett översiktligt sätt kan ett läns miljöekonomiska struktur beskrivas med en miljöekonomisk profil. Den visar till exempel varje läns andel av Sveriges BNP och Sveriges totala utsläpp.

För många län är andelen utsläpp av växthusgaser ungefär lika stora som länets andel av antalet sysselsatta och andel av BNP. Däremot har Västra Götaland, Norrbotten, Södermanland och Gotlands län en utsläppsintensiv profil med en högre andel utsläpp av växthusgaser än andelar av sysselsatta och BNP. Det beror på att det i dessa län finns utsläppsintensiva industrier och/eller många rederier.

Västra Götaland har en hög produktion av både varor och tjänster. Det ger en hög andel sysselsatta, högt bidrag till BNP och stora utsläpp av växthusgaser. Norrbotten har en mindre andel sysselsatta och lägre bruttoregionprodukt, men en hög andel växthusgaser. Det beror bland annat på produktion av varor i industrier med låg sysselsättningsgrad som ger stora utsläpp.

Stockholms län har en hög andel av sysselsättningen och av bidraget till BNP. De största branscherna i Stockholms län finns inom tjänstesektorn som har relativt låga utsläpp av växthusgaser.

Miljöekonomisk profil per län, 2019. Andel av riket

Miljöekonomisk profil per län, 2019. Andel av riket

* 2019 Bruttoregionprodukt och sysselsatta är preliminär

Källa: SCB

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskapernas regionala lufträkenskaper redovisar utsläpp till luft per bransch på kommun-, läns- och riksområdesnivå. Statistiken följer nationalräkenskapernas ramverk. Det betyder att utsläppen kan sättas i relation till den ekonomiska aktivitet som ligger bakom utsläppen. Statistiken redovisas i form av utsläpp, utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler. Eftersom utsläppen är kopplade till ekonomisk aktivitet innebär det inte nödvändigtvis att utsläppen faktiskt har förekommit i en viss region, men att den ansvariga aktören befinner sig där.

Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

För att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom (H49) landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Mer information om residensjusteringen finns i statistikens kvalitetsdeklaration under "Dokumentation" på miljöräkenskapernas produktsida:

Miljöräkenskaper

I Miljöräkenskapsrapport 2017:2 Regionala miljöräkenskaper 2008-2015 förklaras också den regionala statistiken i mer detalj.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör som bidrar till dem. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Den regionala statistik över utsläpp till luft som redovisas av SMHI beskriver territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom regionernas gränser. Det gör att om man till exempel vill följa halter av luftföroreningar inom ett specifikt område så bör SMHI:s statistik användas.

Nationella emissionsdatabasen (SMHI)

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfälle för regionala utsläpp till luft per bransch sker under hösten 2022.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Ariun Byambakhorloo

Telefon
010-479 57 98
E-post
ariun.byambakhorloo@scb.se

Axel Ehrling

Telefon
010-479 40 69
E-post
axel.ehrling@scb.se