Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2021. Korrigerad 2023-05-11

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi ökar med 4 procent 2021

Statistiknyhet från SCB 2023-03-23 8.00

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi och hushållen ökar 2021 med 4 procent till 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört 2020, men växthusgasutsläppen är fortfarande lägre än innan pandemin. Över samma period ökar BNP med 5,3 procent. Därför minskar även ekonomins växthusgasintensitet med 2 procent under året 2021.

Den här statistiknyheten korrigerades 2023-05-11.

– År 2021 är andra året av Coronapandemin, utsläppen ökar med 43 procent jämfört med år 2020, men de stora utsläppsminskningarna vi såg i början av pandemin håller i sig för många branscherna, säger Axel Ehrling, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.

2021 uppgick växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi till 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta är en ökning med 2 miljoner miljoner ton jämfört med 2020. I jämförelse med koldioxidutsläppen innan coronapandemin, 2019, har utsläppen minskat med 7 procent, motsvarande 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Mellan 2008 och 2021 har växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi totalt minskat med 25 procent. Under samma period har BNP vuxit med 29 procent vilket lett till att växthusgasintensitet minskat med 42 procent under tidsserien. Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska trenden mellan 2008 och 2010. Men efterföljande år har trenden i stort varit minskande utsläpp samtidigt som ekonomin vuxit, vilket lett till en minskning av växthusgasintensitet.

Utvecklingen av BNP i fasta priser och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2021*, index 2008=100

Diagram: Utvecklingen av BNP i fasta priser och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2021*, index 2008=100

*2021 är BNP i fasta priser (2015) preliminär. Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Nationalräkenskaperna.

Utsläppen ökar inom transportbranschen och energibranschen

Växthusgasutsläppen ökar främst i energibranschen, tillverkningsindustrin och transportbranschen 2021 jämfört med 2020. Energibranschen ökar sina utsläpp med 10 procent, vilket delvis kan förklaras av den kallare vintern 2021 jämför med 2020. För transportbranschen är utsläppen 5 procent högre 2021 jämfört med 2020. Transportbranschens utsläpp av växthusgaser inkluderar utsläpp från flygbranschen, rederier och åkerinäringar. Inom transportindustrin ökar växthusgasutsläppen från flygbranschen mest, totalt 19 procent mellan åren 2020 och 2021. Coronapandemin har haft tydlig inverkan på flygbranschens utsläpp, i jämförelse med 2019 har flyget minskat sina utsläpp med 54 procent.

För övriga branschgrupper som offentlig sektor, utvinning av mineral, byggverksamhet, hushåll, jordbruk, skogsbruk och fiske och är utsläppsskillnaden under 5 procent år 2021 jämfört med 2020.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2021, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Diagram: Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2021, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Källa: SCB, Miljöräkenskaper.

Biogena utsläpp ökar

Utsläpp från användning av biogena bränslen så som trä, biogas och matavfall redovisas som biogena koldioxidutsläpp enligt internationella regelverk och ingår därmed inte i de totala växthusgasutsläppen.

År 2021 var utsläppen av koldioxid från biogena bränslen 51,4 miljoner ton. Biogena koldioxidutsläpp sker främst i energibranschen och tillverkningsindustrin, där mycket stationär förbränning sker. Dessa branscher står för 81 procent av alla biogena koldioxidutsläpp. I jämförelse står dessa branscher för 41 procent av de totala växthusgasutsläppen år 2021.

I branscher där utsläppen främst är transportrelaterade, såsom utvinning av mineral, byggverksamhet och transportindustrin, är de biogena utsläppen förhållandevis små.

Biogena koldioxidutsläpp 2008 och 2021, aggregerad efter Näringsgren (SNI 2007)

Diagram: Biogena koldioxidutsläpp 2008 och 2021, aggregerad efter Näringsgren (SNI 2007)

Källa: SCB, Miljöräkenskaper

Använd analysverktyget för miljöekonomiska data

Ta del av miljöräkenskapernas statistik via analysverktyget på webben med miljöräkenskapernas data och ekonomiska data. Där hittar du bland annat utsläppsstatistiken ur både produktions- och konsumtionsperspektiv som kan analyseras vidare tillsammans med miljöekonomiska styrmedel. Verktyget finns på miljöräkenskapernas data- och analyssidor (www.scb.se/mi1301). I verktyget kan man bland annat ta fram egna nyckeltal, jämföra miljöpåverkan mellan branscher och studera sambandet mellan efterfrågan i ekonomin, energianvändning och utsläpp av olika ämnen.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker inklusive hushållens direkta utsläpp (dvs. förbränning av fossilbränsle, uppvärmning och övriga direkta utsläpp). Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch. Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Se Klimatomställning (naturvardsverket.se)

Skillnaden mellan Naturvårdsverkets statistik med territoriellt perspektiv och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv är att det senare exkluderar utsläpp som orsakas av utländska företag inom Sveriges gränser men adderar utsläpp som orsakas av svenska företag utomlands.

Att justera datakällor framtagna med ett territoriellt perspektiv till miljöräkenskapernas produktionsperspektiv om ekonomisk residens kallas för en residensjustering.

Växthusgaser  - koldioxidekvivalenter beräknas som  ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma som används för rapportering till UNFCCC[1].

[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)

Revideringar

Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.

– Utsläppen redovisas i år efter IPCC:s Fifth Assessment Report, till skillnad från föregående år då utsläppen redovisades efter Forth Assessment Report. Detta påverkar främst beräkningen av CH4 och N2O till koldioxidekvivalenter.

– Utsläpp från H50 rederier för år 2018 och framåt har reviderats med beräkningar utifrån utvecklingen av trafikanalys tidsserie om fartygsanlöp i svenska hamnar:
https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/

– Det har skett förändringar av emissionsfaktorer och innehåll av biomassa i avfall. Ny beräkning av växthusgaser har tillämpats.

Mer information om dessa uppdateringar finns på produktsidan www.scb.se/mi1301 under rubriken Dokumentation.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2022 sker 2023-05-11 kl. 08.00. Då publiceras också preliminär statistik för helåret 2022.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2022 sker under våren 2024.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Axel Ehrling

Telefon
010-479 40 69
E-post
axel.ehrling@scb.se

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se