Miljöräkenskaper – Materialflödesräkenskaper 1998-2019
Utvinningen av biomassa ökar igen efter torkan 2018
Statistiknyhet från SCB 2020-12-11 9.30
Den uppåtgående trenden för utvinning av naturresurser fortsätter efter en inbromsning på grund av torkan 2018. Under 2019 utvanns 265 miljoner ton naturresurser i Sverige och materialkonsumtionen uppgick till 266 miljoner ton.
Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. 2019 utvanns 265 miljoner ton naturresurser. Det är den högsta noteringen sedan tidsseriens början 1998. Ökningstakten avtog 2018 på grund av minskade skördar efter sommarens torka, men har under 2019 återgått till tidigare takt.
Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 109 miljoner ton år 2019, varav 100 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 87 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (39 miljoner ton), kopparmalm (32 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (12 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 69 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (40 miljoner ton).
För samtliga materialkategorier har utvinningen ökat under 2019. Störst ökning syns i utvinningen av biomassa som ökat 13 procent jämfört med torkåret 2018. Utvinningen av metallmalmer och icke-metalliska mineraler ökade under 2019 med 6 respektive 1 procent jämfört med året innan.
Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde kraftiga minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde till kraftigt minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskade detta år.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Inhemsk materialkonsumtion
Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen ökat med 5 procent sedan 2018 och hela 46 procent sedan 1998, till 266 miljoner ton 2019.
Den inhemska materialkonsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 114 miljoner ton år 2019. Det är en ökning med 3 procent sedan 2018, och 47 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller har ökat kraftigt med 7 procent sedan 2018 och 90 procent jämfört med 1998. 2019 var den uppe i 63 miljoner ton.
Konsumtionen av biomassa var 65 miljoner ton 2019, vilket är en ökning med 12 procent sedan 2018, och en ökning med 34 procent sedan 1998. Konsumtionen av fossila bränslen har minskat något sedan 2018, och minskat 17 procent sedan 1998. 2019 konsumerades 18 miljoner ton fossila bränslen.
Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. 2019 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 4 miljoner ton, och avfall 0,7 miljoner ton.
Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)
Drivkrafter för materialkonsumtionen i Sverige
Några av faktorerna som påverkar utvecklingen av materialkonsumtionen är hur mycket material som går åt per produkt, som kan beskrivas som en materialintensitet (materialkonsumtion/BNP), hur mycket som produceras per person (BNP/capita) och hur stor befolkningen är. Diagrammet nedan visar att materialintensiteten i Sverige har minskat över tid men ökat något de senaste åren. Folkmängden i Sverige ökar stadigt och BNP/capita har ökat kraftigt. Sammantaget har materialkonsumtionen ökat med nästan 40 procent mellan 1998 och 2018.
Källa: Miljöräkenskaperna, SCB Kommentar: Detta är en applicering av den så kallade IPAT-ekvationen, som beskriver hur dessa faktorer driver materialkonsumtionen. IPAT står för: I (Impact) = P (Population) * A (Affluence) * T (Technology). I diagramförklaringen står vilken faktor som representerar vad inom parantes.
Definitioner och förklaringar
Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.
Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.
Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.
Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det numera är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.
I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.
Nästa publiceringstillfälle
2021-12-15 klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.