Till innehåll på sidan

Lagerkorrigerad PVI

Målet med produktionsvärdeindex (PVI) är att beskriva utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster och statistiken publiceras på månadsbasis. På kvartalsbasis publiceras även lagerkorrigerad produktionsvärdeindex (LPVI). PVI publicerades för första gången under 2017. PVI täcker större delen av näringslivet, där enbart jordbruk-, finans- och försäkringssektorn exkluderas.

Syftet med framtagandet av PVI var att ge avdelningen för nationalräkenskaperna ett bättre underlag till beräkningarna av den kvartalsvisa bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan. Produktionsvärde är ett mått som används i beräkningarna av BNP och kan förenklat ses som värdet på produktion av varor och tjänster samt handelsmarginal. Handelsmarginal är intäkter från försäljning av handelsvaror minus kostnader för inköp av dessa.

PVI baseras på omsättning som är intäkter från försäljning av varor och tjänster. När produktionsvärdet skattas utifrån omsättning tas inte hänsyn till lagerförändringar, alltså det som sålts från lager eller producerats till lager. Genom att lagerkorrigera statistiken tas hänsyn till detta och den korrigerade omsättningen visar därför vad som faktiskt har producerats under perioden, inte bara det som har sålts. Utan denna korrigering riskeras produktionen att över- eller underskattas, beroende på hur företagens redovisning eller produktionsprocess ser ut.

Lagerstatistiken som används för att lagerkorrigera PVI utgörs av så kallade varor i arbete, alltså varor under produktion, samt färdiga varor av egen tillverkning. Den samlas in på kvartalsbasis varför lagerkorrigeringen av PVI också görs kvartalsvis. Lagerkorrigeringen sker i nuläget endast för lager av varor i industribranscher, eftersom produktion av fysiska varor historiskt sett har varit i fokus för produktionsstatistiken. I dagsläget producerar SCB även statistik över varuhandelns lager. På sikt kan lagerkorrigeringen av PVI komma att utföras även för lager av tjänster (pågående arbeten) inom både industri och tjänstebranscher.

Differens mellan LPVI och PVI (fastprisberäknade indexserier) uppdelat på industriella huvudgrupper

Differens mellan LPVI och PVI (fastprisberäknade indexserier) uppdelat på industriella huvudgrupper

De olika branscherna påverkas olika mycket av lagerkorrigeringen. Diagrammet visar fyra huvudgrupper inom industrin; industri för investeringsvaror (INV), industri för insatsvaror (INS), industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror (IVKON) samt varaktiga konsumtionsvaror (VKON). Som man ser i diagrammet varierar lagereffekterna inte bara mellan huvudgrupper utan även över tid inom respektive huvudgrupp. Skillnaden mellan LPVI och PVI är generellt mindre för INS än INV. Det är svårt att härleda orsaken till dessa skillnader. Det kan bero på att den sistnämnda industrin producerar varor med längre produktionstid än i den förstnämnda. En annan anledning kan vara att insatsvaror lagerhålls av användaren snarare än producenten.

En negativ differens mellan LPVI och PVI utgörs av varor som sålts från lager, och alltså inte har producerats under aktuell period. En positiv differens innebär istället att produktion har skett men att varan inte har sålts utan lagts på lager. Huruvida en positiv lagerförändring beror på att det finns en förväntning om ökad efterfrågan i framtiden eller om försäljningen den gångna perioden har varit sämre än väntat går inte att veta med den tillgängliga informationen vilket bör has i åtanke vid analys av den statistik som idag finns tillgänglig.

För en beskrivning av statistikens kvalitet och osäkerheten statistiken är behäftad med, se en tidigare publicerad artikel om PVI:

Nytt månadsindex för näringslivets produktionsvärde

Fakta

Industriella huvudgrupper definieras i kommissionens förordning 656/20017 och är uppdelning av industrin baserat på karaktären hos varan som tillverkas. Branscher aggregeras ihop baserat på vilka egenskaper än den slutgiltiga produkten har. 

Kontakt

E-post
pin@scb.se