Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 3:e kvartalet 2019
Dämpad BNP-tillväxt tredje kvartalet
Statistiknyhet från SCB 2019-12-13 9.30
Sveriges BNP ökade med 0,3 procent under det tredje kvartalet , i säsongrensade tal. Det är visserligen något högre än kvartalen innan, men ändå en dämpad utveckling, som ligger en bit under de senaste tio årens genomsnitt. BNP-tillväxten förklaras främst av en ökad tjänsteexport.
Efter en svag utveckling under årets första halvår, noterades en något snabbare BNP-tillväxt under det tredje kvartalet. Utfallet stärker dock uppfattningen om att läget i ekonomin har mattats av. Konjunkturen har även försvagats runt om i Europa. EU-områdets BNP-tillväxt tangerade den svenska. Särskilt trögt går det just nu för Europas största ekonomi och tillika Sveriges största handelspartner, Tyskland. Även Italien visar en svag tillväxt.
Det var exporten, och då i synnerhet tjänsteexporten, som gav det klart största bidraget till den svenska BNP-tillväxten tredje kvartalet. Importen steg också jämfört med kvartalet innan, men exporten ökade snabbare, vilket gav ett positivt nettobidrag från utrikeshandeln.
Bostadsinvesteringarna var en stark tillväxtmotor under åren med högkonjunktur, men har haft en svag utveckling på sistone. Tredje kvartalet vände dock dessa upp. Även maskininvesteringarna ökade efter flera kvartal med negativ utveckling. Sammantaget bidrog de fasta bruttoinvesteringarna med 0,1 procentenheter till BNP-uppgången.
Även hushållens konsumtionsutgifter steg, och bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. Ökningstakten dämpades dock jämfört med kvartalet innan, och var svagare än genomsnittet de senaste tio åren.
Lagerinvesteringarna drog ner BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter tredje kvartalet.
Bruttonationalprodukten (BNP)
Procentuell förändring från föregående kvartal. Säsongrensade värden
Data t.o.m. tredje kvartalet 2019
Källa: Nationalräkenskaperna.
Analysen av den senaste BNP-statistiken finns i publikationen Sveriges ekonomi –statistiskt perspektiv. Publikationen innehåller också tre andra artiklar inom området nationalräkenskaper.
Användningen av bruttonationalinkomsten i EU:s budget
Medlemsavgiften till EU baseras i stor utsträckning på medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI), som nationalräkenskaperna räknar fram. Principen är att länder med hög BNI betalar mer. Sverige erhåller EU-stöd bland annat till jordbruket och till forskning och utveckling, men är en av de största nettogivarna inom EU.
Ekonomisk tillväxt och resursförbrukning
På senare tid har miljön och klimatet stått i fokus i samhällsdebatten. Många ställer sig frågan om ekonomisk tillväxt är möjligt utan att det sker på bekostnad av miljön. I den här artikeln diskuteras förhållandet mellan BNP-tillväxt och förbrukningen av naturresurser.
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer i nationalräkenskaperna
I nationalräkenskaperna delas ekonomin in i fem institutionella huvudsektorer. Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) är den minsta av dessa sektorer. Denna artikel förklarar bland annat vad HIO är, var de är verksamma, och hur stor del av ekonomin de utgör.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.