Till innehåll på sidan

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 1:a kvartalet 2020

Svag BNP-tillväxt första kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2020-06-12 9.30

BNP ökade med 0,1 procent första kvartalet, säsongrensat. Det var en stark varuexport som höll uppe BNP-utvecklingen när övriga delar av ekonomin sjönk. Hushållskonsumtionen, som visade en påverkan från coronakrisen, sjönk kraftigt och bidrog mest negativt till tillväxten.

Innan pandemin bröt ut hade konjunkturen mattats av och tillväxten var dämpad under hela 2019. Första kvartalet ökade Sveriges BNP svagt. Den pågående coronakrisen satte därmed inte särskilt stort avtryck på själva BNP-utfallet, även om delar av ekonomin påverkades.

Samtliga delar i försörjningsbalansen förutom utrikeshandeln tyngde BNP-utvecklingen. Exporten ökade kraftigt och höll uppe tillväxten. Det var en ökad varuexport som stod för i princip hela uppgången. Importen minskade svagt och stärkte bidraget från exportnettot något.

En viss påverkan från coronakrisen märktes av i hushållskonsumtionen som var den del av ekonomin som sänkte tillväxten mest. Det var framförallt minskade utgifter för transporter och fordon samt en rejäl nedgång av inköpen utomlands som bidrog till den svaga konsumtionsutvecklingen.
De fasta bruttoinvesteringarna sjönk första kvartalet, där maskininvesteringarna bidrog mest nedåt. En stor del av de minskade investeringarna skedde inom tillverkningsindustrin. Den offentliga konsumtionen och lagerinvesteringarna bidrog också negativt till kvartalets BNP-utveckling.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Procentuell förändring från föregående kvartal. Säsongrensade värden

Diagram

Coronakrisen kommer sannolikt att ha större effekt på BNP-utvecklingen kommande kvartal. En indikation på det är att aktivitetsindikatorn för april visade att aktiviteten i ekonomin, framför allt hushållskonsumtionen och exporten, sjönk kraftigt i april jämfört med året innan.

Analysen av den senaste BNP-statistiken finns i publikationen Sveriges ekonomi –statistiskt perspektiv. Publikationen innehåller också sex andra artiklar med fokus på coronapandemin och dess påverkan på ekonomin och statistiken.

Stor effekt på hushållens kontosparande

Coronapandemin förändrade hushållens sparbeteende redan under första kvartalet 2020. Den ökade försiktigheten syntes i ett rekordhögt sparande på bankkonton.

Kraftiga nedgångar i näringslivet

Det stod tidigt klart att coronapandemin skulle få omfattande konsekvenser för näringslivet. Den ekonomiska korttidsstatistiken visar att företagens produktion och försäljning har minskat kraftigt under pandemins första tid.

Vad kan pandemin 1957-1958 säga oss idag?

På 1950-talet härjade en allvarlig pandemi, den s.k. asiaten i världen. Den här artikeln visar vilken påverkan den hade på ekonomin och jämför med dagens pandemi.

Svårt att räkna KPI i coronatider

Coronapandemin har lett till särskilda svårigheter för SCB:s inflationsberäkningar bland annat till följd av att en del produkter inte längre köps. Artikeln beskriver de metodproblem som uppstått.

Statens krismiljarder i statistiken

Regeringen har presenterat ett flertal stödåtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. I den här artikeln beskrivs hur olika åtgärder förväntas redovisas i statistiken.

Ny statistik visar stor påverkan på ekonomin

Försäljningsindikatorn och aktivitetsindikatorn är ny statistik som SCB har tagit fram för att visa effekterna av coronakrisen. De visar på rejäla nedgångar inom flera delar av svensk ekonomi i april.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Schoultz

Telefon
010-479 40 74
E-post
maria.schoultz@scb.se