Hälsoräkenskaper 2017
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,0 procent 2017
Statistiknyhet från SCB 2019-03-29 9.30
Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,0 procent år 2017. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 84 procent av de totala utgifterna medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 15 procent.
Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.
2017 var hälso- och sjukvårdens andel av BNP 11,0 procent vilket är oförändrat jämfört med de två föregående åren. Åren 2013 och 2014 var andelen 11,1 procent av BNP. I ett något längre tidsperspektiv har Hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat. År 2011 var andelen 10,7 procent.
Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård med 4,4 procent jämfört med föregående år. Inom den botande och rehabiliterande vården ökade utgifterna för övrig specialiserad öppenvård med 0,9 procent jämfört med föregående år vilket är en lägre ökningstakt än de närmast föregående åren. Ökningstakten är även lägre än den för de totala utgifterna för hälso- och sjukvård.
Utgifterna fortsatte att öka både för receptförskrivna- och receptfria mediciner, dock i en lägre takt än för de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Ökningen mellan 2016 och 2017 var 1,4 procent för receptförskrivna mediciner och 1,2 procent för receptfria mediciner.
Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 5,2 procent medan hushållen ökade sina utgifter med 2,7 procent jämfört med 2016. Den övriga hälso- och sjukvården som finansieras via frivilliga sjukvårdsförsäkringar, hushållens icke-vinstdrivande organisationer samt företag står för dryga 1 procent av de totala utgifterna. Inom den gruppen ökade den vård som finansierades av frivilliga sjukvårdsförsäkringar med 8,7 procent och den hälso- och sjukvård som finansieras via företag med 2,2 procent. Den hälso- och sjukvård som finansierades via hushållens icke-vinstdrivande organisationer ökade med 0,1 procent jämfört med 2016.
Utgifterna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 6,1 procent jämfört med året innan. Den del som steg mest inom detta område var utgifterna för omvårdnadstjänster till personer boende i ordinärt boende.
Hälso- och sjukvårdens huvudområden
Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedelsutgifterna.
Hälso- och sjukvårdens största finansiär är offentliga myndigheter som år 2017 stod för 84 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 15 procent. Jämfört med 2016 så är andelarna i stort sett oförändrade. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för dryga 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
Definitioner och förklaringar
Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas i ett tre-axel system utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2017 är att betrakta som preliminärt.
Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011) vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.
Data redovisas för åren 2001–2017, dock är inte 2001–2010 helt jämförbart med åren 2011–2017 vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.
Med omvårdnadsutgifter, även benämnd ADL-utgift, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2020.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.