Coronapandemin fick stor påverkan på de offentliga finanserna 2020. Underskottet motsvarade 3,1 procent av BNP, vilket kan jämföras med ett överskott på 0,6 procent för 2019. De svenska coronastöden har nästan uteslutande finansierats av staten. Det har resulterat i att staten gick från ett överskott på 69 miljarder 2019, till att istället redovisa ett underskott på 156 miljarder 2020.

En stor del av de statliga stöden gick till kommuner och regioner som till följd av detta redovisade ett överskott på 14 miljarder 2020, en klar förbättring mot 2019. Sociala trygghetsfonder redovisade ett underskott på 10 miljarder 2020, främst till följd av lägre utdelningar.

Ökning av konsoliderade bruttoskulder

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med 213 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Under samma period minskade BNP i löpande priser med 74 miljarder kronor. Skulden ökade därmed från 35,0 procent av BNP 2019, till 39,9 procent av BNP 2020.

Statens konsoliderade bruttoskuld ökade mellan 2019 och 2020 med 176 miljarder kronor, och uppgick till 27,7 procent av BNP vid utgången av 2020. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte att öka, och växte under året med 37 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld ökade med 2 miljarder kronor mellan 2019 och 2020.

EU:s konvergenskriterier

EU:s konvergenskriterier anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent, och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP. Sverige klarade därmed inte konvergenskriterierna 2020. För 2020 har ett generellt undantag från stabilitets- och tillväxtpakten aktiverats, med hänvisning till en allvarlig ekonomisk nedgång i euroområdet eller unionen som helhet. Undantaget innebär att den tidsfrist, i normalfallet ett år, innan ett medlemsland anpassar sparande och skuld till Maastrichtkriterierna, kan förlängas.

Mer information om EU:s konvergenskriterier finns i avsnitt 1.1.1 i Kvalitetsdeklarationen för Offentliga förvaltningens sparande och budgetskuld enligt EU:s konvergenskriterier (EDP).

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier

Jämfört med EDP-publiceringen i september 2020, har finansiellt sparande uppdaterats för åren 2017–2019.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009, ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014.

Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats webbplats finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Government finance statistics (Eurostat)

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller.

I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2021-09-30 kl. 9.30.