Till innehåll på sidan

Regionalräkenskaper, 2017

Bruttoregionprodukten ökade i alla län utom tre 2017

Statistiknyhet från SCB 2019-12-13 9.30

Bruttoregionprodukten (BRP) fortsatte att öka i de flesta län även 2017. Den största ökningen skedde i Kronobergs län. Stockholms län hade fortfarande högst BRP per invånare, BRP per sysselsatt och disponibel inkomst per invånare.

Utvecklingen av BRP varierade ganska mycket mellan länen. Kronobergs län hade den högsta tillväxten av BRP räknat i fasta priser, en ökning med 7,4 procent jämfört med 2016. Norrbotten, Södermanland och Skåne län följde därefter med ökningar på 5,1, 4,8 och 4,3 procent. BRP i Stockholms län ökade med 1,4 procent, i Västra Götalands län ökade BRP med 2,1 procent.
I två län minskade BRP 2017. Det var i Gävleborgs län och i Blekinge län, som backade med 0,6 respektive 0,2 procent.

Sveriges BNP ökade med 2,4 procent i fasta priser under 2017. Skåne län bidrog mest till ökningen med 0,5 procentenheter, medan Stockholms län och Västra Götalands län bidrog med 0,4 respektive 0,3 procentenheter. Resten av länens bidrag till utvecklingen översteg inte 0,1 procentenheter vardera.

Norrbotten över riksgenomsnittet i BRP per invånare

Norrbottens län hamnade över riksgenomsnittet när det gällde BRP per invånare, och gjorde Stockholms län och Västra Götalands län sällskap som låg över genomsnittet sedan tidigare. Högst BRP per invånare hade Stockholms län med 630 000 kronor.

Måttet BRP per invånare påverkas emellertid av arbetspendling. För mer information, se avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.

Stockholm och Norrbotten över riksgenomsnittet i BRP per sysselsatt

Riksgenomsnittet för BRP per sysselsatt var 921 000 kronor 2017. Utöver Stockholms län hamnade även Norrbottens län över genomsnittet med en BRP per sysselsatt på 971 000 kronor i löpande pris.

Medelantalet sysselsatta ökade i alla län under 2017

Medelantalet sysselsatta ökade mest i Kronobergs län och Västmanlands län under 2017, jämfört med 2016. Ökningen var 3,5 procent i bägge länen. Lägst var ökningen i Kalmar län, 0,3 procent, och i Norrbottens län, 0,6 procent. För hela riket var ökningen av antalet sysselsatta 2,5 procent under 2017. Det motsvarar ca 120 tusen personer.

Störst ökning i hushållens disponibla inkomster i Gävleborgs län

I Gävleborgs län ökade hushållens disponibla inkomst per invånare mest under 2017 med en ökning på 4,2 procent i löpande priser jämfört med 2016. Kronobergs län visade den näst högsta ökningen per invånare med 4,1 procent. Gotlands län hade den lägsta utvecklingen med 1,5 procent ökning av den disponibla inkomsten per invånare. Den genomsnittliga ökningstakten för riket var 2,9 procent per invånare under 2017.

Riksgenomsnittet för hushållens disponibla inkomst per invånare var 214 000 kronor under 2017. I likhet med tidigare år hade hushållen i Stockholms län den högsta disponibla inkomsten per invånare, 241 000 kronor. I Stockholms län ligger också de två kommuner med högst disponibel inkomst, nämligen Danderyd och Lidingö, med 426 000 respektive 309 000 kronor i disponibel inkomst per invånare. Det län med näst högst disponibel inkomst per invånare var Halland, med 224 000 kronor. Stockholm och Halland var de enda län som låg över riksgenomsnittet avseende disponibel inkomst per invånare. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Blekinge, Gotlands och Västerbottens län med 197 000 kronor. Haparanda kommun hade 172 000 kronor i disponibel inkomst per invånare och hade därmed lägst inkomst av Sveriges kommuner.

Investeringarna ökade i nästan alla riksområden

I sju av åtta riksområden (NUTS 2, se ”Definitioner och förklaringar” nedan) ökade investeringarna i löpande priser under 2017. Investeringarna ökade mest i kronor räknat i Västsverige med 32 miljarder kronor jämfört med året innan. Procentuellt sett ökade investeringarna mest i Mellersta Norrland med 15,7 procent. Stockholmsregionen som stod för ungefär en tredjedel av landets totala investeringar ökade med 2,9 procent. Övre Norrland var den enda regionen som visade en nedgång i investeringarna 2017, en minskning med 0,4 procent.

Länsvisa mått för bruttoregionprodukten och disponibel inkomst 2017
 LänBRP, volym-
förändring
procent
Bidrag
till BNP-
utvecklingen
procent-
enheter
BRP, per
invånare
tkr, löpande
pris
BRP, per
sysselsatt
tkr,
löpande
pris
Disponibel
inkomst per
invånare 
tkr,
löpande pris
Stockholms län 1,4 0,4 630 1 099 241
Uppsala län 2,7 0,1 438 914 210
Södermanlands län 4,8 0,1 336 825 199
Östergötlands län 3,7 0,1 405 849 203
Jönköpings län 3,7 0,1 413 786 207
Kronobergs län 7,4 0,1 447 875 204
Kalmar län 0,6 0,0 350 790 201
Gotlands län 3,4 0,0 393 757 197
Blekinge län ‑0,2 0,0 344 763 197
Skåne län 4,3 0,5 397 859 209
Hallands län 1,5 0,0 358 787 224
Västra Götalands län 2,1 0,3 470 917 213
Värmlands län 3,9 0,1 367 851 200
Örebro län 2,9 0,1 400 835 199
Västmanlands län 2,7 0,1 383 840 205
Dalarnas län 0,0 0,0 375 826 201
Gävleborgs län ‑0,6 0,0 353 795 199
Västernorrlands län 2,5 0,1 398 839 201
Jämtlands län 2,7 0,0 374 794 199
Västerbottens län 2,6 0,1 399 822 197
Norrbottens län 5,1 0,1 472 971 208
RIKET 2,4 2,4 459 921 214

Preliminära regionalräkenskaper 2018

Preliminära uppgifter beräknas för BRP, lönesummor och medelantalet sysselsatta samt disponibla inkomster. Dessa revideras vid nästkommande publicering då ett mer fullständigt underlag finns tillgängligt. Inga preliminära uppgifter beräknas för fasta bruttoinvesteringar.

LänBRP volymförändring procentBRP per invånare tkr löpande prisBRP per sysselsatt tkr löpande prisDisponibel inkomst per invånare tkr löpande pris
Stockholm 3,1 647 1 125 252
Uppsala 1,6 450 945 217
Södermanland 2,2 350 852 207
Östergötland 2,4 421 879 212
Jönköping 1,5 426 818 213
Kronoberg 2,2 462 910 208
Kalmar 1,4 366 823 208
Gotland ‑0,6 398 764 208
Blekinge 1,3 358 791 205
Skåne 1,8 409 882 216
Halland 1,1 368 812 232
Västra Götaland 2,5 487 945 221
Värmland 1,2 385 880 208
Örebro 1,8 415 870 205
Västmanland 1,8 396 872 211
Dalarna 1,4 392 856 208
Gävleborg 1,6 371 834 205
Västernorrland 1,8 419 881 208
Jämtland 0,4 388 813 206
Västerbotten 1,5 415 849 205
Norrbotten 0,9 493 999 215
RIKET 2,2 475 950 223

Revideringar

Nationalräkenskaperna har genomgått en så kallad allmän översyn vilket har förändrat nivåerna för BNP och dess ingående delar. Resultaten av den allmänna översynen redovisades i september 2019 och går att läsa om i Nationalräkenskaper, detaljerade årsberäkningar 1993–2017. Det påverkar även de regionala räkenskaperna. År 2017, som tidigare var preliminärt i de regionala räkenskaperna, har nu räknats om baserat på årsberäkningen för BNP som publicerades i september. År 2016 har räknats om för att vara jämförbart med 2017.

Åren före 2016 har inte reviderats i denna publicering och är därmed inte helt jämförbara med 2016-2018.

Definitioner och förklaringar

Regionalräkenskaperna redovisas enligt regelverket Europeiska National- och regionalräkenskapssystemet 2010 (ENS2010). Publiceringen av uppgifter enligt ENS2010 omfattar åren 2000-2017. Uppgifter på kommunnivå finns beräknade för åren 2012-2017.

BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster. Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.

De enskilda länens volymförändringstal uppvisar ofta tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. Volymutvecklingen bör studeras över tid d.v.s. volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med försiktighet.

Arbetspendling över regiongränser påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de är folkbokförda. Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.

Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.

Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt. Observera att antalet sysselsatta i en region utgörs av alla personer som arbetar i denna region, både invånare i regionen och personer som pendlar in från andra regioner.

Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer och mellan regioner via transfereringar.

Regionalräkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS2010. Detta innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor inte direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått.

Regional indelning görs i enlighet med NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques), den regionala indelning som används inom EU. NUTS 0 utgörs av hela riket, NUTS 1 av 3 landsdelar, NUTS 2 av 8 riksområden, NUTS 3 av 21 län och LAU2 (Local 

Nästa publiceringstillfälle

Tidsserier för åren före 2016 kommer att publiceras vid ett senare tillfälle.

Nästa ordinarie publicering av regionala räkenskaper är 2020-12-11 kl. 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Dolan Haddad

Telefon
010-479 65 43
E-post
dolan.haddad@scb.se