Till innehåll på sidan

Beskrivning av Prisindex i producent- och importled (PPI)

Allmänt om statistiken

Prisindex i producent- och importled (PPI) visar den genomsnittliga prisutvecklingen totalt och produktgruppsvis för svenska producenters försäljning, på olika marknader samt på produkter som tas in till Sverige från utlandet. Beräkningarna bygger på prisuppgifter på ungefär 10 000 produkter från cirka 5500 företag som registreras månadsvis respektive kvartalsvis. Med produkter avses både varor och tjänster, och produktgrupper kan bestå av antingen det ena eller det andra, eller både och. Produkterna är hänförliga till avdelningarna A–E samt G–S enligt produktnomenklaturen SPIN 2015.

Statistiken mäter prisutvecklingen i det första försäljningsledet, dvs. de inhemska producenternas försäljningspriser respektive importörernas inköpspriser, exklusive moms och eventuella varuskatter. Prisuppgifter som rapporteras i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med omräkningskurser från Tullverket.

Att räkna med index

Redovisade indextal anger prisläget respektive period (månad, kvartal eller år) i förhållande till det genomsnittliga prisläget under basåret som är satt till 100. Indextalen 104,3 för mars 2017 och 97,9 för mars 2016 med basår 2015 innebär att priserna i mars 2017 har stigit med i genomsnitt 4,3 procent sedan 2015 och att de i mars 2016 har sjunkit med i genomsnitt 2,1 procent sedan 2015. Vill man ta fram prisutvecklingen uttryckt i indexform mellan två perioder dividerar man den senare perioden med den tidigare perioden, som då blir ny jämförelseperiod, och multiplicerar med 100. Med siffrorna i ovanstående exempel blir index 106,5 avrundat till en decimal i mars 2017 med mars 2016 som jämförelseperiod (104,3/97,9*100). En förändring i procent mellan samma perioder beräknas enligt 100*(104,3-97,9)/97,9, vilket ger en förändring på drygt 6,5 procent.Statistikens användningsområden

Statistiken används huvudsakligen för:

  • omräkning av nominella belopp till belopp i fasta priser i nationalräkenskaperna, utrikeshandelsstatistiken och annan ekonomisk statistik och är därmed nödvändig för beräkning av ekonomisk tillväxt och produktivitetsutveckling
  • ekonomisk analys, bl.a. som underlag för ekonomisk-politiska beslut
  • prisreglering i långsiktiga avtal

Att jämföra "lika med lika"

För att det beräknade prisindexet ska bli ett mått på prisförändringar är det väsentligt att de prisuppgifter som indexberäkningen grundar sig på är jämförbara från den ena månaden till nästa. Det bästa sättet att åstadkomma detta är vanligen att specificera en för produktgruppen typisk transaktion och att månad för månad rapportera det pris som gällt vid en sådan transaktion. Specifikationen ska innehålla en beskrivning av den utvalda produkten som är så detaljerad att den kan skiljas från andra snarlika produkter eller utföranden som är eller kan bli aktuella.

En detaljerad specifikation kan naturligtvis vara svår att upprätthålla över tiden. Vid behov får den därför ändras men uppgiftslämnaren bör då alltid kommentera vad det innebär för jämförbarheten med månaden innan.

Ett genomsnittligt pris räknat över samtliga transaktioner avseende den utvalda produkten fungerar som underlag till prisindexberäkningen endast om de skillnader som kan finnas mellan transaktionerna inte nämnvärt påverkar priset. Anta till exempel att produkt A och den mer exklusiva (dyrare) produkt B har oförändrade priser, men andelen av produkt B ökar. Genomsnittspriset kommer då att öka, trots att inga enskilda priser förändrats.

Genomsnittspriser som förändras på grund av en förändrad mix –med avseende på produkternas egenskaper, leveransvillkor eller dylikt –är således inget bra underlag för prisindexberäkningar.

Det finns inget behov att basera indexberäkningen på alla transaktioner som sker. Ett representativt urval räcker för att med tillräcklig säkerhet beräkna prisindex. Notera att beräknade prisindexet anger den relativa prisförändringen, inte den absoluta prisnivån. Att priset för den valda specifikationen kan skilja sig från det genomsnittliga priset för alla transaktioner med produkten har därför ingen betydelse.

Värdering av specifikationsändringar

Då och då måste en specifikation ändras. De olika tekniker som då används för att beräkningarna trots det ska "hänga ihop" är:

1. Explicita metoder

En bedömning av värdet av de skillnader som föreligger mellan den nya och den gamla specifikationen görs. Detta värde används för att justera baspriset för den nya specifikationen. En hedonisk metod används i importprisindex bland annat för bärbara datorer, vilket innebär att produkten kan delas upp och beskrivas genom ett antal variabler. En regressionsmodell som beskriver sambandet mellan variablerna och priset formuleras. De skattade koefficienterna för olika variabler hos produkterna kan sedan användas för justering av priset då ett substitut inte har samma egenskaper som den variant för vilken priset ska jämföras med.

2. Implicita metoder

Värdet av de skillnader som föreligger mellan den nya och den gamla specifikationen antas vara lika med prisskillnaden under en månad och för vilken ett pris kan anges för båda varianterna. Metoden är olämplig för modeinfluerade produkter som vanligen är föremål för utförsäljning innan den nya modellen introduceras.

Bearbetning och redovisning

De insamlade uppgifterna granskas efter hand som de rapporteras. Återkontakt tas med uppgiftslämnare för att kontrollera större prisförändringar och för att diskutera hur eventuella specifikations-förändringar kan hanteras.

Baserat på det färdiga prismaterialet beräknas sedan priskvoter, vilka är förändring per enskild specifikation, som vägs samman till genomsnitt för produktgrupper. Dessa produktgruppsvisa priskvoter binds samman till kontinuerliga indexserier från 1990 och framåt.

Index för produkter hänförliga till avdelningar A–E tas fram månadsvis på tre marknader och redovisas i Statistikdatabasen (SSD) produktgruppsvis och totalt som:

  • Hemmamarknadsprisindex (HMPI) som avser svenska producenters produktion i Sverige och som finns till försäljning i Sverige.
  • Exportprisindex (EXPI) som avser svenska producenters produktion i Sverige och som finns till försäljning utanför Sverige, både inom och utanför EU.
  • Importprisindex (IMPI) som avser import/införsel till Sverige av produkter som finns till försäljning i Sverige.

Utifrån marknaderna ovan skapas två sammanslagningar:

  • Producentprisindex (PPI) som avser svenska producenters totala försäljning och fås genom att kombinera hemmamarknad och exportmarknad.
  • Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) som avser alla produkter som finns till försäljning inom Sverige och fås genom att kombinera hemmamarknad och importmarknad.

Index för produkter hänförliga till avdelningar G–S tas fram kvartalsvis och redovisas i Statistikdatabasen (SSD) produktgruppsvis och totalt som:

  • Producentprisindex för tjänster (TPI) som avser svenska producenters totala försäljning oavsett om kunden finns i Sverige eller utanför Sverige.

I Statistikdatabasen (SSD) redovisas index enligt nu gällande produktnomenklatur Standard för svensk produktindelning, SPIN 2015.

Statistikdatabasen

Regelverk

Skyldighet att lämna uppgifter till denna undersökning gäller enligt 7§ statistiklagen (SFS 2001:99). Med stöd av 5§ förordningen (2001:100) om den officiella statistiken ges närmare föreskrifter om uppgiftslämnandet i Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2021:39). De lämnade uppgifterna skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Indexreglering i avtal

Justering av penningbelopp som enligt avtal ska utbetalas under en längre tidsperiod, eller vid en senare tidpunkt, sker ibland genom anknytning till ett prisindex. Ibland är det befogat att dela upp det belopp som ska värdesäkras i olika delar som indexregleras var för sig. Det förekommer också att någon del av beloppet undantas från indexreglering. Syftet med en indexreglering kan vara att värdesäkra köpkraften för en inkomstström. Mellan företag handlar det ofta om att en säljare vill tillförsäkra sig kompensation för prisförändringar på sin input.

Exempel på utformning av indexklausul:

Det avtalade beloppet ska varje år per den 1 januari justeras utifrån förhållandet mellan indextal avseende jämförelsemånaderna september (AKI) respektive oktober (ITPI) året innan och index för basmånaden februari 2008:

  • 50 procent justeras utifrån Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI), basår 2015=100, produktgrupp SPIN 24 Stål och metall
  • 40 procent justeras utifrån Arbetskostnadsindex (AKI) för arbetare inom Verkstadsindustrin, bransch SNI 25-33, preliminärt index angivet med en decimal
  • 10 procent av det avtalade beloppet är fast.

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om vad som händer med de prisuppgifter du rapporterar, vad statistiken används till, hur man beräknar PPI, hur ni kan använda statistiken på ert företag eller indexteori?

Tveka inte att kontakta oss: information@scb.se