Till innehåll på sidan

Fortsatt brist på lärare

År 2033 kan cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare komma att saknas enligt 2019 års lärarprognos. För att undvika en framtida bristsituation skulle fler behöva utbilda sig till lärare. Totalt beräknas 9 600 lärare och förskollärare examineras årligen fram till 2033. Antalet examinerade skulle behöva öka till 12 600 per år för att undvika en framtida bristsituation.

Fler behöver examineras och fler behöver bli behöriga

År 2018 arbetade 215 000 lärare och förskollärare i skolan och förskolan. År 2033 beräknas behovet ha ökat till cirka 230 000. För att tillgodose lärarbehovet behöver det examineras 188 500 lärare och förskollärare under 15-årsperioden 2019–2033, vilket motsvarar 12 600 per år.

Då har hänsyn tagits till bland annat utvecklingen av antal barn och elever, pensionsavgångar och till att en del lärare lämnar yrket av andra skäl. En viss hänsyn har också tagits till dagens lärarbrist genom att man antar att en del av dagens obehöriga lärare ska ersättas med behöriga. Det gäller framförallt de 13 000 heltidstjänster som innehas av lärare som varken har en pedagogisk högskoleexamen eller en tillsvidareanställning. De motsvarar 10 procent av dagens lärarkår.

Dagens lärarbrist är emellertid större än så. Det finns obehöriga lärare motsvarande ytterligare 24 000 heltidstjänster som antas fortsätta arbeta i skolan. De har en tillsvidareanställning eller en pedagogisk högskoleexamen men saknar behörighet och ses som en fortsatt tillgång i prognosen. Därutöver finns det 2 900 förskollärare i förskolan och 3 700 lärare i fritidshem som behöver vidareutbildas för att uppnå behörighet.

För att alla barn och elever år 2033 ska undervisas av behöriga lärare och förskollärare behöver inte bara antalet examinerade lärare öka utan även lärare och förskollärare motsvarande totalt 30 000 heltidstjänster uppnå behörighet. En del behöver slutföra sina lärarutbildningar, andra behöver vidareutbilda sig och läsa in ämnen som motsvarar deras lärartjänst. Många i denna grupp har arbetat flera år som lärare och har klarat av stora delar av utbildningen.

Om antalet nybörjare på lärarutbildningarna är desamma som de senaste åren och examensfrekvenserna ligger kvar på de senaste årens nivåer så beräknas cirka 144 000 lärare och förskollärare examineras fram till år 2033, vilket motsvarar en årlig examination på cirka 9 600. Det betyder att närmare 45 000 behöriga lärare och förskollärare kan komma att saknas år 2033. Det skulle innebära en lärarbrist på 36 000, en brist på förskollärare på 6 000 och en brist på lärare i fritidshem på drygt 2 000.

Beräknat examinationsbehov och beräknad examination 2019–2033, efter inriktning på lärarutbildningen

Diagram: Beräknat examinationsbehov och beräknad examination 2019–2033, efter inriktning på lärarutbildningen  

Anmärkning: Ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan ger även behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7-9, dessa inriktningar redovisas därför tillsammans.
Källa: Skolverket (2019) Lärarprognos 2019

Lärarbristens konsekvenser

Vad betyder egentligen en brist på 36 000 behöriga lärare år 2033 för skolan? Om bristen sätts i relation till det totala lärarbehovet så innebär en brist på 36 000 att cirka en av fem lärartjänster år 2033 kan komma att vara tillsatta av lärare som saknar en pedagogisk högskoleexamen och som är visstidsanställda.

Som nämns ovan finns det därutöver ett stort behov av behörighetsgivande fortbildning för att alla befintliga lärare ska uppnå behörighet. För att få en tillsvidareanställning som lärare krävs i de flesta fall lärarlegitimation. År 2018 var 71 procent av lärarna i skolan behöriga, 12 procent hade en pedagogisk högskoleexamen men saknade behörighet för den skolform eller för det ämne de undervisade i, 7 procent saknade pedagogisk högskoleexamen men hade en tillsvidareanställning medan 10 procent saknade en pedagogisk högskoleexamen och var visstidsanställda. Andelen behöriga lärare har minskat sedan 2016, det år föregående lärarprognos utgick från, och andelen riskerar att fortsätta minska även framöver.

Bristen år 2033 på 6 000 förskollärare riskerar leda till en minskad andel förskollärare i förskolan. De senaste två åren har andelen med en pedagogisk högskoleexamen minskat från 45 till 43 procent i förskolan. Andelen med förskollärarlegitimation uppgick år 2018 till 40 procent. Dessa andelar kan komma att minska.

Andel lärare efter behörighet och anställningsform år 2018, fördelat efter skolform, heltidstjänster

Diagram: Andel lärare efter behörighet och anställningsform år 2018, fördelat efter skolform, heltidstjänster 

Anmärkning: Förskollärare i förskola och lärare i fritidshem ingår inte i ovanstående diagram eftersom ett annat beräkningsförfarande används för dessa verksamheter i prognosen.
Källa: Skolverket (2019) Lärarprognos 2019

Varför har vi lärarbrist?

I debatten diskuteras ofta lärarnas flykt från yrket som en av orsakerna till lärarbristen. Kvarvaron och återgången bland lärare är dock generellt hög. De flesta som har utbildat sig till lärare har också ett yrke som stämmer överens med deras utbildning. Omkring 92 procent av alla utbildade lärare har ett yrke som helt eller delvis matchar deras utbildning. Det är en hög andel jämfört med många andra utbildningsgrupper.

Även inflödet på lärarutbildningarna är stort. Både antalet som söker till lärarutbildningarna och antalet som påbörjar en sådan utbildning har ökat över tid. Sedan de nya lärarutbildningarna startade hösten 2011 har antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningarna ökat kraftigt, dock från en låg nivå.

De senaste fem åren har dock ökningen avtagit. Antalet som börjar på lärarutbildningarna har samtidigt sedan 2011 ökat från 11 700 till 15 000, en ökning med 28 procent. Faktum är att de senaste årens nybörjartal bara har överträffats några år i början på 2000-talet. Antalet nybörjare skulle dock behöva öka till drygt 19 000 för att klara lärarförsörjningen. Det är fler nybörjare än det någonsin har varit. 

Så varför har vi lärarbrist? Den viktigaste förklaringen är fler barn och elever i nästan alla skolformer. I de verksamhetsformer som prognosen omfattar har antalet barn och elever ökat med över en halv miljon eller 22 procent under den senaste tioårsperioden.

Ökningen beräknas fortsätta ytterligare några år om än i makligare takt. Så även om fler har påbörjat lärarutbildningarna de senaste åren har antalet barn och elever ökat ännu snabbare. Dessutom tar det några år att bli färdig lärare. 

Det bör även noteras att trots höga nybörjartal är söktrycket lågt på flera lärarutbildningar. Även andelen som genomför lärarutbildningen och tar examen är låg på vissa program och inriktningar. Om examensfrekvenserna på alla lärarutbildningens inriktningar ökar med tio procentenheter skulle det årliga behovet av nybörjare minska och istället vara 16 700.

Tidigare prognoser har visat större brist

I 2017 års lärarprognos beräknades bristen till cirka 80 000 år 2031. Den främsta förklaringen till att bristen är lägre i årets prognos är att behovet av lärare inte bedöms öka lika mycket som i 2017 års lärarprognos, vilket framför allt beror på en annan befolkningsprognos.

I 2019 års befolkningsprognos bedöms inte ökningen av antalet barn och ungdomar vara lika kraftig framöver som i 2017 års befolkningsprognos. En annan förklaring är att det är en ny prognosperiod, 2019-2033 i stället för 2017-2031. En del av den behovstillväxt som förutsågs i lärarprognosen 2017 har redan inträffat mellan åren 2016 och 2018.

Totalt behov av lärare och annan pedagogisk personal i förskola och fritidshem, samtliga skol- och verksamhetsformer, lärarprognos 2017 och 2019

Diagram: Totalt behov av lärare och annan pedagogisk personal i förskola och fritidshem, samtliga skol- och verksamhetsformer, lärarprognos 2017 och 2019 

Anmärkning: Faktiska värden för år 2016–2018 i linjen avseende Prognos 2019, faktiskt värde för år 2016 i Prognos 2017.
Källa: Skolverket (2019) Lärarprognos 2019

Om prognosen

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra återkommande lärarprognoser i samarbete med Universitetskanslersämbetet. Prognosinstitutet vid SCB har gjort beräkningarna. Lärarprognosen i dess nuvarande form har publicerats två gånger tidigare, 2015 och 2017.

Prognosen omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Prognosen görs på ämnesnivå för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Vissa resultat redovisas även på läns- eller riksområdesnivå.

Lärarprognosen 2019 utgår från lärarsituationen 2018 och sträcker sig fram till 2033. Beräkningarna av framtidens elevunderlag baseras på SCBs befolkningsprognos från 2019. I lärarprognosen antas de senaste årens mönster bestå när det gäller till exempel lärartäthet, utnyttjandegrad och hur många lärare som är kvar och återinträder i yrket. Även antalet nybörjare, examensfrekvenser och hur stor andel av de examinerade som börja arbeta som lärare antas ligga kvar på nuvarande nivå. I förskolan antas 43 procent av personalen vara förskollärare vilket är samma andel som idag har en pedagogisk högskoleexamen. I fritidshemmet antas 57 procent av personalen vara lärare. Behovet av lärare i fritidshemmet bestäms utifrån hur många som idag har en tjänst som lärare.

Kontakt

Anna Wilén

Telefon
010-479 40 79
E-post
anna.s.wilen@scb.se

Catarina Annetorp Hörnsten

Telefon
010-479 45 37
E-post
catarina.annetorphornsten@scb.se