I sysselsättningsprognosen görs beräkningar över hur antal förvärvsarbetande (sysselsättningen) och antal arbetade timmar (timvolymen) under på förhand bestämda förutsättningar förväntas utvecklas i framtiden. En viktig del är också att visa på vad dessa förändringar i sysselsättning får för effekt på den framtida försörjningsbördan. Tre framtidsscenarier presenteras i prognosen.

Sysselsättningsprognosen sträcker sig cirka 20–25 år framåt i tiden. Beräkningarna görs separat för inrikes och utrikes födda män och kvinnor i olika åldrar. Nya beräkningar görs ungefär vart tredje år.

Förändringar jämfört med tidigare prognosomgång

Fram till år 2009 prognostiserades arbetskraften, antal sysselsatta och arbetade timmar (timvolymen). Data kom uteslutande från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och framskrivningarna begränsades till de mest förvärvsaktiva åldrarna 20–64 år. Publikationens namn var då Arbetskraftsprognos.

Från och med år 2013 används främst data från den Registerbaserade sysselsättningsstatistiken (RAMS) och prognosen omfattar numera åldersgruppen 16–74 år. I och med övergången till RAMS prognostiseras antal förvärvsarbetande (sysselsättningen) och inte hela arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa).

För att bättre kunna ta hänsyn till utrikes föddas olika ställning på arbetsmarknaden delas i Sysselsättningsprognos 2018 utrikes födda in i tre födelselandsgrupper. Dessa grupper är personer från Norden exklusive Sverige, personer från Europa eller ett land utanför Europa med högt Human Development Index (HDI) och personer från ett land utanför Europa med lågt eller medel HDI.

Idag finns många utrikes födda i Sverige som varit här en relativt kort tid, speciellt bland personer från ett land utanför Europa med lågt eller medel HDI. Då förvärvsfrekvensen bland utrikes födda har ett starkt samband med vistelsetiden i Sverige är det viktigt att försöka ta hänsyn till detta. I Sysselsättningsprognos 2018 har därför gjorts en uppskattning hur den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige bland utrikes födda från olika födelselandgrupper väntas utvecklas framöver och låtit förvärvsfrekvenser följa den utvecklingen.