Till innehåll på sidan

Elevpaneler för longitudinella studier, läsåret 2018/19

Andel elever med stödundervisning ökar jämfört med föregående år

Statistiknyhet från SCB 2019-12-10 9.30

I grundskolans högre årskurser har det över tid varit ungefär 1 av 10 elever som deltar i stödundervisning. Våren 2019 var det strax över 10 procent av eleverna i skolår 8 som hade någon form av stödundervisning. Det är en ökning jämfört med skolår 7 våren 2018. Andelen med stödundervisning i skolår 8 ligger på ungefär på samma nivå som i tidigare paneler.

Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Där följs ett urval av elever från årskurs 3 och vidare genom grundskolan. Våren 2019 undersöktes skolår 8 för de elever som gick i årskurs 3 våren 2014, vilka utgör panel 8.

Andel elever med stödundervisning efter skolår och elevpanel. Procent

Stapeldiagram: Andel elever med stödundervisning efter skolår och elevpanel. Pro-cent

Skattningarna i diagrammet är förknippade med viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler.

I elevpanelerna delas stödundervisningen in i tre olika typer; särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång och specialundervisning på annat sätt. Specialundervisning på annat sätt innebär stödåtgärder som inte fångas upp av de första två typerna, till exempel extra hjälp i klassrummet. Det är den vanligaste stödåtgärden och bland eleverna med stödundervisning i skolår 8 hade cirka 45 procent enbart fått denna typ av stöd.

Bland eleverna med stödundervisning i skolår 8 hade ungefär 65 procent även ett åtgärdsprogram.

Andelen med stödundervisning bland både pojkar och flickor ligger på ungefär 10 procent och det finns ingen signifikant skillnad mellan könen vilket det fanns i skolår 7.

Det finns en skillnad i andelen elever med stödundervisning utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Våren 2019 hade knappt 10 procent av eleverna där minst en förälder hade eftergymnasial utbildning stödundervisning medan det var ungefär 15 procent för dem vars föräldrar saknade eftergymnasial utbildning.

Nästan fyra av 10 utrikes födda läser svenska som andraspråk

Runt 10 procent av eleverna som gick i årskurs 3 läsåret 2013/14 var utrikes födda. För dem har andelen som deltagit i svenska som andraspråk minskat från omkring 60 procent i skolår 3 till drygt 35 procent i skolår 8. Ett liknande mönster finns i tidigare paneler där det också har skett en gradvis minskning av deltagarandelen mellan skolår 3 och skolår 8. Bland de inrikes födda eleverna var det runt 5 procent som deltog i svenska som andraspråk i skolår 8.

Andel utrikes födda elever med undervisning i svenska som andraspråk per skolår och elevpanel. Procent

Stapeldiagram: Andel utrikes födda elever med undervisning i svenska som andra-språk per skolår och elevpanel. Procent

Att delta i svenska som andraspråk var vanligare för utrikes födda elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning än för elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Bland de elever där ingen av föräldrarna har eftergymnasial utbildning var det cirka 45 procent som våren 2019 deltog i svenska som andraspråk. För elever där minst en förälder hade eftergymnasial utbildning var andelen som deltog knappt 35 procent. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd i skolår 8 vilket den var i skolår 6.

Drygt en tredjedel av de utrikes födda eleverna hade modersmålsundervisning

I skolår 8 våren 2019 hade runt 35 procent av de utrikes födda eleverna modersmålsundervisning. Bland utrikes födda elever som deltog i modersmålsundervisning var det drygt 60 procent som även läste svenska som andraspråk. Både vad gäller svenska som andraspråk och modersmålsundervisning är fördelningen mellan könen jämn.

Elever i årskursblandad undervisningsgrupp ökar

Andelen elever med årskursblandad undervisningsgrupp har ökat i skolår 8 jämfört med föregående skolår då andelen låg under 5 procent. I skolår 8 låg andelen något över 5 procent. Ökningen jämfört med skolår 7 är statistiskt säkerställd.

Andel elever i årskursblandad undervisningsgrupp per elevpanel och skolår. Procent

Stapeldiagram: Andel elever i årskursblandad undervisningsgrupp per elevpanel och skolår. Procent

Definitioner och förklaringar

Undersökningen "Elevpaneler för longitudinella studier" har genomförts sedan början av 1980-talet. Ett urval av ungefär 10 procent av eleverna i grundskolans årskurs 3 följs genom grundskolan. Insamlingar görs varje vår från de grundskolor eleverna då finns vid.

Målet med statistiken är att belysa hur olika faktorer påverkat studieval och studieprestationer samt vilken betydelse olika utbildningspolitiska insatser haft. I stort sett jämförbara undersökningar har genomförts för elever som huvudsakligen är födda åren 1967, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998 och 2004.

Den nuvarande panelen är panel 8 som består av ett urval på cirka 9 800 elever som fanns i årskurs 3 läsåret 2013/14.

Våren 2018 var svarsandelen i urvalet, med hänsyn tagen till urvalets design, 69 procent. I och med att statistiken är baserad på ett urval är de skattningar som presenteras förknippade med en viss osäkerhet. För panel 8 redovisas felmarginaler i diagrammen. Dessa avser 95-procentiga konfidensintervall runt punktskattningen.

Eftersom urvalen dras under årskurs 3 är elever som flyttat till Sverige efter årskurs 3 inte representerade i undersökningen. Elever som någon gång under årskurs 3-9 varit inskrivna i särskolan omfattas heller inte av statistiken.

Nästa publiceringstillfälle

2020-12-08 09.30

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete

Adress
701 89 Örebro
E-post
ua@scb.se

Förfrågningar

Tobias Toom

Telefon
010-479 65 41
E-post
tobias.toom@scb.se